- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
793-794

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbrukarnas riksförbund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbindelse med sprickorna i brottstyckezonen och
förorsaka de vulkaniska eruptionerna. Likaledes ega de
bergskedjebildande rörelserna rum i de öfre jordlagren
och väsentligen i brottstyckezonen. Här måste man
emellertid söka i någon mån olika förklaringsgrunder,
om man i fråga om jordens bildning ansluter sig till
nebularteorien eller till någon meteoritteori. I
förra fallet är skrumpningen af jordskorpan genom
sammandragningen af den inre flytande massan under
förlust af värme till världsrummet en betydelsefull
faktor, åstadkommande rörelser i horisontal led
i jordskorpan, i senare fallet måste man förklara
det väsentliga af processen genom inre rörelser i
jordskorpan och isostatiska omsättningar af äfven på
själfva jordytan försiggående processer, utan att i
nämnvärd mån någon förändring af jordklotets volym
eger rum. - Litt.: W. Kamsay, "Geologiens grunder"
(2:a uppl. 1912), L. V. Pirsson och Ch. Schuchert,
"A textbook of geology" (I, "Physical geology"
af L. V. Pirsson, 2:a uppl. 1919), W. H. Hobbs,
"Earth evolution and its facial expression"
(1921), och W. Salomon m. fl., "Grundziige
der geologie" (I, "Innere dynamik", 1922).

1 o. 2. K. A. G.

Jorden rundt på 80 dagar (Le tour du monde
en quatre-vingt jours), framgångsrikt sceniskt
utstyrselstycke af Jules Verne (se denne), byggdt på
hans liknämnda roman, uppf. i Stockholm f. g. 1876.

Jordflyn, zool. Se Nattflyn.

Jordflytning 1. Solifluktion (af
lat. so’lum, jord, och flufctio, flytning), geol.,
kallas det förhållandet, att af vatten genomdränkta
jordarter, flytjord, på sluttande underlag
röra sig utefter detta. Jordflytning gör sig
väsentligen gällande i kalla och fuktiga klimat,
där jordens ytlager gång på gång kan frysa och töa
upp igen. De jordarter, som mest bli utsatta för
jordflytningen, äro vittringsgrus, mo-ränaflagringar
och annan af mycket olikstora fragment bestående
detritusjord. Dock kunna äfven lerarter, särskildt
om de äro rika på finsand eller m o, förete
dylika rörelser (jäslera). I arktiska trakter äro
jordflytningsfenomenen synnerligen utpräglade,
och bland de mest storslagna äro "stenflo-derna"
(eng. stone rivers) på Falklandsöarna. Ett analogt
fenomen är ru t m a r k (se d. o. Suppl.), som
förekommer på mera jämn terräng. Jordflytningen
är en faktor af stor betydelse för utbildandet af
terrängformerna, särskildt i arktiska och subarktiska
trakter, men först i senare tider har hela dess
verksamhet blifvit klargjord, och icke minst ha
svenska forskares arbeten bidragit till frågans
utredande. Se J. G. Andersson, "Solifluction" (i
"Journal of geology", 1906).

K. A. G.

Jordfrågan är en under senare årtionden allt
mera vanlig beteckning för en mångfald mera eller
mindre sammanhängande rättsliga och ekonomiska,
sociala och politiska spörsmål, som hänföra sig
till jorden och dess fördelning på egare (se Jordegare)
och brukare (se Arrende. Suppl., och Åborätt, sp. 932),
med särskild hänsyn till jordbruksjorden. Denna senares
nationalekonomiska betydelse har i skilda tider och länder på
olika sätt gjort akut den numera s. k. jordfrågan (jfr
Agrarpolitik och Bonde). I nyaste tid har frågan
aktualiserats af flera orsaker. Hela den moderna
ekonomiska utvecklingen i kulturländerna med den
tilltagande industrialiseringen och den starka
folkökningen samt befolkningens sammanströmning till
växande städer och industrisamhällen, äfvensom
emigration, har föranledt åtgärder till motverkande
af flykten från landsbygden, hvilka vanligen utmynnat
i jordpolitiska reformförsök (se Agrarpolitik,
Egna hem, äfven i Suppl., och Norrlandsfrågan). De
i följd af den transoceanska konkurrensen på
spannmålsmarknaden under 1870-talet ändrade
förhållandena för landtbruket gåfvo uppslaget till
en småbrukarrörelse (se Landtbruk, sp. 1069),
som påkallat äfven jordpolitiska åtgärder (se Småbruk
och Torp). Burskap i den jordpolitiska diskussionen
har emellertid jordfrågan i ordets moderna mening
framför allt fått dels genom de jordpolitiska
sträfvanden, som internationellt propagerats af
Henry George (se denne) och hans anhängare, hvilka
i början af 1900-talet bildade mindre betydande
sammanslutningar äfven i Sverige, dels därigenom,
att Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (se
d. o.) fr. o. m. 1911, under påtagligt inflytande af
nyssnämnda propaganda, utförligt upptog frågan i sitt
program, hvilket därvid betecknade som det centrala
i jordpolitiken att underlätta tillträdet till jorden
för dem, som genom arbete vid jorden vilja skaffa sig
hem och utkomst; att skydda jordens verkliga brukare
mot exploatering och att betrygga produktionens
planmässighet och stegra dess afkastning. Såsom medel
att realisera programmet rekommenderas tvångsköp
af större egendomar i enskild ego, vanhäfdade
egendomars indragning till samhället, fideikommissens
inlösning, återgång af statens jorddonationer,
upplåtelser å kronojord mot tryggad besittningsrätt,
arrendelagstiftning till skydd för arrendatorer och
torpare å jord i enskild ego med rätt till ersättning
af jord-egaren för nyodlingar och jordförbättringar,
statlig centralisation af egnahemsrörelsen med
statsbidrag till egnahemsbyggnader m. m. För svenska
statens jordpolitik saknas ett enhetligt program,
ehuru jordfrågan ur olika synpunkter underkastats
omfattande utredningar af ett flertal kommittéer,
bland hvilka märkas Emigrationsutredningens
publikationer (I-XX) 1908-12 (X. "Bondeklassens
undergräfvande", XI. "Torpare-, backstugu- och
inhysesklasserna", XII. "Jordstyckningen" och
dess betänkande 1913, Betänkande i egnahemsfrågan
1914 (I-III), Äbokommitténs betänkanden (I-IV)
1916-20, Jordstyckningskommissionens betänkande
med förslag till lag om delning af jord å landet
m. m. 1920, Kronolägenhetskommissionens betänkanden
(I-III) 1919-20 (besittningsrätt för obegränsad
tid till kronojord och annan publik jord),
Kolonisationskommitténs (för kolonisation å kronans
marker i Norrland och Dalarna) betänkande 1920,
hvars förslag om ströängars indragning till kronan
m. m. upphöjts till lag 1921 och Jordkommissionens
betänkanden (I-VI) 1920-23, hvars sista del innehåller
principuttalanden för skilda uppfattningar i
jordfrågan. Dennas intressekonflikter synas lämpligen
kunna inordnas under 3 kategorier (närings-, social-
och skattepolitik): 1) jordens fördelning a) på
de olika näringsgrenarna, särskildt jordbruk och
grufdrift m. m., sågverks- och pappersindustri m. m.,
hvartill kommer ordnandet af vattenrätten till förmån
för jordbruk och fiske, farleder och flottleder
samt vattenfallsverk (expropriationslagstiftning,
inskränkningar i bolags

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free