- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
799-800

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Jordskalf - Jordskalfsvågor - Jordskocka - Jordskorpan - *Jordskred - Jordslagning - Jordstyckningskommissionen - Jordströmmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

799

Jordskalfsvågor-Jordströmmar

800

Fig. 2. Fastlandens seismiska områden (enligt
Montessus de Ballore).

kännedomen om Sveriges seismiska förhållanden i
förfluten tid.

Bland de arbeten, som igångsatts på grund af
förödelser genom jordskalf, märkas undersökningar med
afseende på olika byggnadskonstruktioners förmåga
att motstå de stötar, för hvilka de utsättas vid
jordskalf, och de sträfvanden, som framträdt att
genom dylika rön framkonstruera "jordskalf-säkra"
byggnader. Dylika arbeten ha mest gjorts i
Nord-Amerika och Japan, men äfven i Italien,
och särskildt har San Francisco-j ordskalfvet 18
april 1906 gett många erfarenheter och uppslag. Den
viktigaste säkerhetsåtgärden torde vara, att grunden
lägges tillräckligt djupt och säkert, och därnäst
ligger största vikten på ett sådant byggnadssätt,
att vid en jordstöt hela huset som ett helt deltar
i jordytans svängningar. Byggnader med järn-och
stålkonstruktioner ha nämligen visat sig vida
öfverlägsna vanliga tegel- och stenhus; särskildt
be-stodo konstruktioner af armerad betong på ett
glänsande sätt profvet, och t. o. m. skyskrapor,
byggda på så sätt, ledo förvånande liten skada.

Litt.: R. Kjellén, "Sveriges jordskalf, försök till
en seismisk landsgeografi" (1909), Ch. Davison, "A
manual of seismology" (1921), W. Salomon, "Grundziige
der geologie" (I, "Innere dynamik", 1922), A. Sieberg,
"Geologische, physische und angewandte erdbebenkunde"
(1923). Om jordskalf i Sverige 1904-06 har E. Svedmark
och om sådana under åren 1907-11, 1911-12 samt
1913 -18 har K. E. Sahlström lämnat redogörelser i
Sveriges Geol. undersöknings skrifter (Ser. C, n:r
211, 238, 247 och 293 år 1908, 1911, 1913 och 1919).
K. A. G.

Jordskalfsvågor, geol. Se Jordskal f. Suppl.,
och Seismograf.

Jordskocka, bot., detsamma som jordärtskocka (se H
e l i a n t h u s).

Jordskorpan. Se Jorden (äfven i Suppl.).

"Jordskred, fys., geol. I senare tid ha i
Sverige vid olika tillfällen jordskred, stundom
af mycket allvarlig art, egt rum, särskildt vid
järnvägslinjerna,

de flesta vid Bohusbanan. Med anledning däraf
tillsattes af Järnvägsstyrelsen 29 dec. 1913 Statens
järnvägars geotekniska kommission för att undersöka
vissa statsbanelinjer med hänsyn till faran för
jordskred, kritiskt granska undersökningsmetoderna
och eventuellt föreslå säkerhetsåtgärder. - Den
förnämsta orsaken till jordskred i Sverige torde
vara, att lerorna i hög grad kunna uppta vatten och
därvid bilda flytjord. Själfva markskorpan kan då
sägas flyta på leran, och vid rubbning af jämvikten
uppstår ett jordskred. - Alltefter det djup under
markytan, på hvilket det mest rörliga ler lagret
befinner sig, förete jordskreden olika typer. Om
lermassan blötes upp till större djup, kan vid branta
terrängförhållanden en betydande flytande lermassa
stundom rinna ut öfver större områden och åstadkomma
väldiga förödelser såsom vid Utsikten nära Saltkällan
(Bohuslän) 1909 samt den fruktansvärda katastrofen
i Yer-dalen (se Y e r d a 1).

Jordskred uppstå äfven vid byggande af järnvägar och
vid andra större jordarbeten, t. ex. af den orsaken,
att den utbyggda banken pressat undan sitt underlag,
som vanligen af någon anledning blifvit uppblött och
plastiskt. Denna orsak har man sökt till raset vid
Getå (se d. o. Suppl.) i Östergötland l okt. 1918.
K. A. G.

Jordslagning, trädg., är en provisorisk plantering,
afsedd att under förvaring af träd, buskar och vissa
andra växter skydda dessa mot skador af olika slag,
särskildt rötternas borttorkning. Den tillgår så,
att en grop uppgräfves af lämplig storlek för att
rymma rötterna. Växterna nedsättas med rötterna i
gropen, som igenfylles med jord, och ibland låter man
jorden dessutom täcka en afsevärd del af växtens stam
eller grenar. Ej sällan låter man växterna inta en
lutande ställning, bl. a. för att de ej skola lida
men af blåst. C. G. D.

Jordstyckningskommissionen. Se Jordfrågan. Suppl.

Jordströmmar. Om två punkter på jordytan förenas med
en metallisk ledning, flyter genom denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free