- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
801-802

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordströmmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

801

Jordströmmar

802

i allmänhet en elektrisk ström, som kan iakttas på
ett i ledningen inkoppladt mätinstrument. Denna
ström är närmast att anse som en utgrening af
en i jorden flytande elektrisk ström; häraf
namnet jordström. Emellertid är namnet så till
vida missvisande, som den elektriska strömmen i
jorden antagligen är ett sekundärt fenomen. Själfva
huf-vudfenomenet utspelas troligen i atmosfärens högre
lager. Möjligen är strömmen i jorden att betrakta
som inducerad af den yttre strömmen.

Om i är den med mätinstrumentet (en galvano-meter
eller ampéremeter) uppmätta strömstyrkan i milliampére
hos en i båda ändarna till jord satt ledning, r
ledningens motstånd per km. och rv mätinstrumentets
motstånd, båda i ohm, samt l ledningens längd i
km. och L af ståndet mellan ledningens ändpunkter i
km., så erhålles spänningsfallet i millivolt per
km. i marken i sammanbindningslinjens riktning
enligt formeln

. r . l + r, , = , . _ _!

Är rl litet och l = L har man

v = i. r millivolt/km.

d. v. s. t? är oberoende af ledningens längd,
hvilket ju äfven öfverensstämmer med erfarenheten
för långa ledningar. För att erhålla jordströmmens
storlek och riktning är det nödvändigt att kombinera
mätningar från två så mycket som möjligt vinkelräta
ledningar. Äro v och ^ spänningarna i millivolt
per km. i de båda riktningarna samt a och al samma
riktningars vinklar med öst-väst-riktningen,
så har man spänningen V i norr-söder-och Vl i
öst-väst-riktningen enligt formlerna _ v sin cil-vl
sin a

sin (al-a) v _ vl cos a-v cos o^

1 sin (ccl-a)

Ur V och V1 erhålles den totala strömmen = VV2~+Y*

Engelsmannen B a r l o w har 1849 utgett en
afh., där han beskrifver de tidigast utförda
jordströmsmätningarna. Denne forskare utförde sin
undersökning föranledd af spontana utslag, som
iakttagits hos nålarna tillhörande den elektriska
telegrafen vid Midland-järnvägen. Telegrafsignalerna
gåfvos med hjälp af ett galvaniskt batteri genom
rörelserna hos en magnetnål, som var upphängd i en
fin tråd i midten af en spole. Telegraf ledningen
hade jordförbindelse i hvardera ändpunkten. Då
en ström fick gå fram genom ledningen, gick den
tillbaka på grund af jordens ledningsförmåga. Då
telegrafinstrumentet ej användes, bortkopplades
batteriet, men ledningen fick behålla sina
jordförbindelser. Det var vid detta tillstånd hos
ledningarna, som spontana strömmar iakttogos, hvilka
framkallade stora afvikningar hos nålarna. Utslagen
voro dels åt höger, dels åt vänster. Ibland växlade
de hastigt riktning, ibland gingo utslagen i samma
riktning under några minuter till en eller flera
timmar. Italienske fysikern M a t e u c c i påvisade,
att mycket starka jordströmmar uppträdde samtidigt
med de s. k. magnetiska ovädren 1. stormarna (se
nedan). Bland äldre iakttagelser äro de af L a m o n
t (1862) i Munchen gjorda ännu af värde. Fransmannen
B l a v i e r s (1884) och tysken

Tryckt den 28/5 24

Weinsteins (1900) undersökningar bilda epok inom
jordströmsforskningen. Blavier visade, att samma
fenomen uppträdde i långa och korta ledningar, men
hans resultat blefvo obeaktade, ända tills nyligen
(1922) nya bevis tillkommit, som gett stöd åt hans
åsikt. Genom Weinsteins berömda arbete "Die erdströme
im deutschen reichstele-graphengebiet’.’ erhölls en
fullständig bild af jordströmmens dagliga och årliga
variation för en punkt på jorden. Knappt något annat
geofysiskt fenomen visar en så regelbunden gång på
medelhög latitud, framhåller Weinstein med rätta. Hvad
A. v. Humboldt säger om magnetnålens rörelser under
dagens lopp i tropikerna, gäller i full utsträckning
om jordströmmen på tämligen höga breddgrader.

Från och med 1910 föreligger från det jesuitorden
tillhörande Observatorio de fisica cosmica del
Ebro i Spanien en utomordentligt värdefull serie
jordströmsiakttagelser. Detta observationsmaterial har
bearbetats af D. Stenquist. Fig. l å pl. I framställer
i tre vektordiagram jordströmmens dagliga variation
under de olika årstiderna, och fig. 2 visar den
dagliga variationen under hvarje år för sig enligt
de spanska iakttagelserna. Hos diagrammen betyda
koordinataxlarna ledningarnas riktningar, och skalan
för Östkomposanten är tio gånger så stor som skalan
för nordkomposanten. På den senare figuren ser man,
att diagrammen för 1910, 1912 och 1913 ha betydligt
mindre areor än diagrammen för 1916, 1917 och 1918. De
tre förra åren höra till de solfläcksfattiga och de
tre senare till de solfläcksrika i den elfvaåriga
perioden.

Under solfläcksrika år inträffar oftare än
annars, att så kraftiga jordströmmar uppträda,
att telegraf-trafiken stores. På Stockholms
centraltelegrafstation måste trafiken afbrytas
längre eller kortare stunder under omkr. tjugu dagar
under hvartdera af de tre åren 1916-1918. Under
1915 stördes telegraf-trafiken endast två dagar
af jordströmmar. Fig. 3 återger en statistik öfver
antalet dagar hvarje år, under hvilka telegraftrafiken
varit mer eller mindre störd af jordströmmar i
Stockholm. Någon gång - ofta i samband med stora
solfläckar - uppträda ytterst kraftiga jordströmmar,
de s. k. magnetiska stormarna 1. magnetiska ovädren
(jfr J o r d m a g-netism, sp. 155). En dylik
magnetisk storm inträffade i maj 1921, omfattande
större delen af jorden. Natten till pingstaftonen
(13-14 maj) uppträdde i Sverige synnerligen kraftiga
jordströmmar på så godt som samtliga telegraf-
och telefonledningar belägna söder om en linje genom
Östersund och Söderhamn. I ett flertal fall förstördes
säkerhetsanordningarna. Ett synnerligen praktfullt
norrsken iakttogs. Nära solskifvans midt fanns en
stor grupp fläckar, som antagligen stod i samband med
de häftiga jordmagnetiska rubbningarna. Natten till
pingstdagen (14-15 maj) återkommo jordströmmarna med
mångdubblad styrka. En massa säkerhetsanordningar
och annat materiel förstördes. Samma natt utbröt
eldsvåda på Karlstads telegrafstation, hvarvid stora
delar af inredningen förstördes. Af utredningen
ang. sannolika orsaken till branden synes framgå,
att jordströmmarna varit skulden till denna. Telegraf-
och telefonstationen i Ange hotades äfven samma natt
af en liknande olycka. Olyckstillbudet upptäcktes
likväl i tid, och nödvändiga försiktighetsmått kunde
vidtagas. Äfven

36 b., S. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free