Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Judar - Judas Makkabeus - Judenitj, Nikolaj Nikolajevitj - Judeskägg - *Judic, Anne - Judinnan - Judisk musik - Judisk slaktmetod - Judith - *Juel, H. O. - *Juel, Jens - Juel, Axel Niels Christian - *Juel-Hansen, Erna - *Juellinge - Jufvertuberkulos - Juga - Juglon - Jugo-Slavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litt.: "The jewish encyclopedia" (12 bd, New York,
1901–07), R. Kittel, "Geschichte des volkes Israel"
(3 bd, 3:e och 4:e uppl. 1917–22), J. Elbogen,
"Geschichte der israeliten seit dem untergange des
jüdischen staates" (1919; "Judarnas historia från
den judiska statens undergång till våra dagar",
1922), och S. M. Dubnow, "Die neueste geschichte
des jüdischen volkes, 1789–1914" (3 bd, 1920–23) och
"Die jüdische geschichte" (1921).</p>
Judas Makkabeus,
ett af Handels folkkäraste oratorier, komponeradt
1746, fullt af kraft och tändande patriotisk glöd. I
dess sista afdelning är den berömda hyllningskören
"Segerhjälten kommer här" infogad, liksom i hans
oratorium "Josua" (se d. o. Suppl.).
Judénitj, Nikolaj Nikolajevitj, rysk general, f. 18
juli 1862, blef officer 1881, gjorde efter genomgången
stabsskoleutbildning från 1887 stabstjänst i
Turkestan, blef 1902 regementsbefäl-hafvare, utmärkte
sig i rysk-japanska kriget och blef 1905 general och
chef för en skarpskyttebrigad. J. blef 1907 vice och
1913 ordinarie stabschef vid trupperna i Kaukasus
och hade före Världskrigets utbrott förvärfvat
synnerligen grundlig kännedom om Kaukasusområdets
militära topografi. I kriget förde han först 2:a
Turkestankåren, utmärkte sig vid den ryska segern
vid Sarikamisch (dec. 1914) och var en tid 1915
t. f. öfverbefäl-hafvare i Kaukasus, tills storfurst
Nikolaj Nikolajevitj hann anlända. J. va^ sedermera
storfurstens stabschef och hade betydande andel i
eröfringen af Erzerum (febr. 1916) samt var efter
storfurst Nikolajs afresa dennes efterträdare som
öfverbefälhafvare i Kaukasus mars-juni 1917. Den efter
revolutionen inträdande upplösningen i armén förlamade
emellertid hans verksamhet, och efter bolsjeviksegern
i nov. s. å. slöt han sig till de "hvita"
emigrantorganisationerna och inträdde aug. 1919
som krigsminister i en då på engelskt initiativ
bildad "Nordväst-Rysslands regering" med säte till
en början i Reval. Med en af brokigt sammansatta
frikårer bestående "nordarmé" började J. i sept. från
Narva en offensiv mot Petersburg och hade i början
framgång, men nödgades i nov. till återtåg öfver
hela linjen till estländskt område, och 23 jan. 1920
måste han utfärda en dagorder om nordväst-ryska
arméns upplösning. I mars lämnade han Reval och
begaf sig öfver Stockholm till Paris. Sedermera
har han ej f ram trädt i det offentliga lifvet.
V. S-g.
Judeskägg, bot. Se Saxifraga "Judic, Anne, dog 15
april 1911 i Nizza. Judinnan, stor opera (La juive)
med musik af F. Halévy (se denne, sp. 1075) till
text af Scribe, uppf. i Stockholm f. g. 1866,
med Tichatschek i hufvudrollen (se E l e a z a r.
Suppl.). Judisk musik. Se Musik, sp. 1438-39. Judisk
slaktmetod. Se S k ak t ning. Suppl. Judith,
sorgespel af Hebbel (se denne, sp. 158), uppf. i
Stockholm 1916.
*Juel (sp. 245), H. 0. (se fig. å sp. 814), är
led. äfven af Vet. akad. (1911), Fysiogr. sällsk. i
Lund (1913) och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1914).
*Juel (sp. 247), Jens. Hans porträtt af Sergel återges
i biografien öfver denne.
Juel [jul], Axel Niels Christian, dansk lyriker,
f. 12 febr. 1883 i Köpenhamn, vardt 1920
byråchef i marinministeriet, debuterade 1909 med
De förste blomster och har sedan ut-sändt ett halft
dussin diktsamlingar (V ändring smanden synger, 1915,
Ved kcerlighe-dens korsvej, 1917, Sang e om dannebrog,
1919, Bogen om Gre-the, 1920, o. s. v.) utom flera
officiella kantater. J:s enkla och smidiga lyrik
fortsätter tonen från guldålderns diktning; hans
foster- H. Oskar Juel. (Se sp. 813.) ländska sånger
och hymnerna till vandrarlifvet och kärleken ha mer än
mycken annan modern dansk lyrik anslagit de nationella
strängarna. P-
E-t.
Muel-Hansen, Erna, dog 30 nov. 1922 i Hornbsek.
P- B-t.
*Juellinge. Baroniet öfvergick till fri egendom 1921.
Jufvertuberkulos [-lås], veter. Se Tuberkulos,
sp. 246-247.
Juga, myt. Se Z y g i a.
Juglon, kem. Se N af tok i n o n.
Jugo-Slavien (serb. Jugoslavija, "Syd-Slavien";
af slav. jug, söder) l. Serbisk-kroatisk-slovenska
konungariket, officiellt Kraljevina Srba, Hrvata
i Slovenaca (däraf förkortningen "SHS-riket"),
konungarike i sydöstra Europa, gränsar i
n. till Österrike och Ungern, i ö. till Rumänien och
Bulgarien, i s. till Grekland och Albanien samt i
v. till Adriatiska hafvet och Albanien. (Se hithörande
pl. med plankarta öfver J.) Landgränserna, som ännu
icke äro fullt utstakade mot Albanien, äro naturliga
endast delvis mot Rumänien, genom Donau, samt delvis
mot Bulgarien, genom höga bergskedjor från Caribrod,
i n., till sjön Doiran, i s. J:s areal och befolkning
(1921) framgå af följande tabell:
Riksdelar | Areal kvkm. | Invånare | |
Antal | På 1 kvkm. | ||
Norra Serbien | 49,950 | 2,646,078 | 53 |
Södra Serbien | 45,717 | 1,478,478 | 32 |
Montenegro (Crna gora) | 9,668 | 199,857 | 21 |
Bosnien o. Hercegovina | 51,199 | 1,889,929 | 37 |
Kroatien-Slavonien | 42,534 | 2,613,938 | 61 |
Dalmatien | 12,732 | 621,429 | 52 |
Medjumurje (Murön) | 775 | 96,945 | 125 |
Krk (Veglia) m. m. | 515 | 28,710 | 56 |
Slovenatschka (Kärnten o. Krain) | 16,197 | 1,056,464 | 65 |
Bánát | 9,776 | 582,540 | 60 |
Bačka | 9,926 | 797,873 | 80 |
Jugo-Slavien | 248,989 | 12,012,241 | 48 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>