- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
815-816

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jugo-Slavien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

815

Jugo-Slavien

816

t i en-S l a v o n i en, Krain, Montenegro och
Serbien. - Af befolkningen kommo 1,039 kvinnor på
1,000 män (1921), hvilket för Öst-Europa ovanligt
stora öfverskott af kvinnor förklaras af de
stora förluster, som de många krigen och därmed
sammanhängande farsoter vållat bland den manliga
befolkningen. 8,636,931 pers. (71,o proc.) hade
serbiska eller kroatiska, 1,023,565 slovenska
(8,5 proc.), 202,972 andra slaviska språk, 183,073
rumänska, 9,630 italienska, 512,207 tyska, 472,079
ungerska och 483,871 albanska till modersmål. - Den
serbisk-ortodoxa religionen är statsreligion och
omfattades af 47 proc. af befolkningen (5,602,227
pers. 1920); dessutom funnos 4,735,154 romerska
katoliker (39 proc.), 1,337,687 muhammedaner (11
proc.), 216,847 protestanter (2 proc.), 64,159
judar och 41,597 grekiska katoliker. Fullständig
religionsfrihet och likställighet med afseende på
rättigheter för alla af staten erkända bekännelser
äro principiellt fastställda. 17 juni 1919
blefvo genom kunglig ukas de serbiska, bosniska,
montenegrinska, kro-atisk-slavonska, slovenska,
dalmatiska och ungerska, förut själfständiga
ortodoxa kyrkorna förenade till den pravoslava
(ortodoxa, rättrogna) kyrkan under högsta ledning af
serbiske patriarken i Ipek (Karlowitz); dessa kyrkors
ledande män hade 26 maj s. å. proklamerat kyrkornas
förening, och som autokefalt serbiskt patriarkat,
efterträdande det 1346 organiserade, upprättades
Karlowitzpatriar-katet formligen 12 sept. s. å. Den
högsta kyrkliga myndigheten utgöres af en af
patriarken och 4 biskopar bestående biskoplig synod
(archijerejski sinod), vald af samtliga biskopar och
stående under patriarkens presidium. Den kyrkliga
lagstiftningsmakten utöfvas af en af samtliga
biskopar bestående biskopsförsamling (archijerejski
sabor}. Patriarkatet är deladt i 26 biskopsstift,
af hvilkas innehafvare 6 äro metropoliter. För den
ortodoxa prästutbildningen finnas 5 serbisk-pravoslava
logoslovijer samt pravoslava teologiska fakulteter
i Belgrad och Zagreb (Agram). - Komersk-katolska
kyrkan har 2 ärkebiskopar (i Zagreb och Prizren)
och 10 suffra-ganer samt teologisk fakultet vid
universitetet i Zagreb. - Protestanterna i J. sakna
ännu (1924) ett öfverhufvud och äro delade på .8
dekanat 1. seniorat. - Muhammedanerna i J. ha ännu
(1924) ingen landsorganisation. I Sarajevo finnas
en öfver-mufti och en reis-iil-ulema; de ekonomiska
angelägenheterna skötas af vakuf-mearifsynoden med
32 valda medl. under ledning af en president och en
vicepresident. - Judarna ha l öfverrabbin i Belgrad
och 19 rabbiner. Bland öfriga bekännelser märkas
gammalkatoliker, evangeliska bröder, minoriter
och baptister. - Undervisningsväsendet besörjes
genom 7,062 folkskolor med omkr. 800,000 lärj.,
116 gymnasier, 16 flickläroverk, 21 lärar- och
12 lärarinneseminarier samt 37 realskolor och
realgymnasier. För fackutbildningen finnas 147
handelsskolor, 86 yrkesskolor, 31 landt-bruksskolor
samt l skogs- och bergsskola. Dessutom finnas 83
lägre handels- och yrkesskolor för flickor, post-
och telegrafskolor i Belgrad, Sarajevo och Zagreb,
sjökrigsskolor i Bakar (Buccari), Dubrovnik (Ragusa)
och Kotor (Cattaro), musikskolor i Ljub-Ijana
(Laibach), Zagreb och Belgrad samt teaterskola i
Zagreb. Universitet finnas i Belgrad, Zagreb och
Ljubljana (Laibach), juridisk fakultet i Subo-

tica (Maria-Teresiopel) och filosofisk i
Skoplje, teknisk högskola, veterinärinstitut och
handelshögskola i Zagreb. Folkbildningen står dock
ännu lågt, i det att i Norra Serbien omkr. 80 proc.,
i Södra Serbien 90 proc., i Kroatien-Slavonien 47
proc. och i de andra forna österrikiska delarna
omkr. 38 proc. af befolkningen äro analfabeter. -
Eättsväsen-d e t i J. är ordnadt på samma sätt som
förut i de olika landsdelarna; en kassationsdomstol
har upprättats i Zagreb.

Näringar. Af J:s hela odlade areal (4,ses mill. har)
äro omkr. 21 proc. åkerjord, 4 proc. vin-och
fruktträdgård, 6,3 proc. skog, 11 proc. ängsmark,
allt i privat ego; återstoden, som tillhör staten,
är mest skogsmark. De förnämsta jordbruksprodukterna
1921 framgå af följande öfversikt:

Produkter

Skörd i ton

Produkter

Skörd i ton

Majs .......... 1,909,640 Hafre............ 214,244

Hvete......... 1,409,392 Potatis .......... 780,815

Korn........... 290,988
Sockerbetor..... 188,815

Råg............ 147,585 Hampa..........
21,182

Odlingen af fruktträd omfattade s. å. 59
mill. plommon-, 6,9 mill. äppel-, 3,9 mill. päron-
och 3,3 mill. olivträd (mest i Dalmatien). Vingårdar
upptogo 171,623 har och lämnade 31,5 mill. hl. vin
1922. Äfven tobaksodling är betydande och gaf
omkr. 9,000 ton skörd s. å. Boskapsbeståndet
omfattade bl. a. l,oi mill. hästar, mulor och
åsnor, 4,oe mill. st. nötboskap, 8,46 mill. får,
0,89 mill. svin och l,15 mill. getter. - Skogarna
omfatta 7,307 mill. har och finnas mest i Bosnien
och Hercegovina; de bestå mest af bok, ek och tall
och äro i allmänhet mindre välskötta. De betydande
mineraltillgångarna omfatta stenkol, lig-nit,
järn, koppar, guld, bly, antimon och cement. 1921
bearbetades 78 Stenkolsgrufvor med ett utbyte af 2,9
mill. ton. De viktigaste järngrufvorna ligga i Varesch
och Ljubija, båda i Bosnien; koppar fås mest i Bor
(Serbien; omkr. 7,000 ton årligen). De viktigaste
blygrufvorna, i Mezica (Slovenien), ge årligen
omkr. 6,000 ton. Bergolja vinnes vid åtskilliga
källor i Kroatien. Af industrier märkas särskildt
kvarnindustri (mest i Backa), tillverkning af öl,
brännvin, väfnader, garfveriprodukter, skodon samt
ler- och järnvaror och framför allt mattväf-ning,
hufvudsakligen i Pirot, i sydöstra Serbien, hvars
helyllemattor med egendomliga färgkompositioner
äro berömda. - Utrikeshandelns värde uppgick till
4,122,09 mill. dinarer för import och 2,460,73
mill. dinarer för export 1921. Mest importeras
jordbruksalster, animala produkter, kemikalier,
maskiner och metaller. Exporten utgöres främst af
majs, korn, nötboskap och andra lefvande djur, plommon
och timmer. Handeln är koncentrerad på Österrike,
Italien och Tjecho-Slovakien. J:s handelsflotta var
271 ångf. om 89,105 ton och 259 segelf. om 18,022 ton
1922. Utrikes sjöfarten omfattade 4,021 segelf. om
177,038 ton och 12,727 ångf. om 3,058,661 ton in- och
utklarerade 1921. Järnvägarnas längd var s. å. 9,164
km., hvaraf 7,597 km. tillhörde staten. Postkontorens
antal var 1,829 och telegrafstationernas 1,046
s. å. (telegraflinjelängd 20,388 km.). Telefonen
omfattade 771 stationer och 17,841 km. linjelängd
s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:15:29 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free