- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
839-840

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vort universitet (1912) och Tilstanden ved
universitetet
(1913) dragit i härnad mot universitetets
akademiska kollegium, som svarade med motskriften
"Universitetet og aandsfriheten" (1913). Bland J:s
senare vetenskapliga arbeten märkes Socialökonomiens
historia
(1915) J. har stiftat Norsk selskap
for psykisk forskning (1918) och är ordf. däri.

*Jäger, E. F. O., dog 2 mars 1910 i Bonn.

*Jäger, Gustav, dog 13 maj 1917 i Stuttgart.

Jäger (Jaeger), Ernst, tysk rättslärd, f. 22
dec. 1869 i Landau, är sedan 1905 professor i Leipzig,
efter föregående anställning dels i Erlangen (där han
1893 blifvit juris doktor), dels i Würzburg. Som
rättsvetenskaplig författare är han mest känd för
sina arbeten på konkursrättens område, framför allt
Kommentar zur konkursordnung (5: e uppl. 1914–16).

C. G. Bj.

Jägerian. Se Jäger, Gustav, sp. 359.

Jægermester, da., hederstitel af 4:e rangklassen
(ej att förväxla med sv. jägmästare, som på da. heter
skovrider).

*Jägerndorf. 1. J. är nu deladt mellan
Tjecho-Slovakien och preussiska reg.-omr. Oppeln.
– 2. Staden J. tillhör nu Tjecho-Slovakien. 21,112 inv. (1921).

*Jägerskiöld, A. K. E. Leonard, utger tillsammans med
O. Gylling andra upplagan af Sveriges foglar. Han har ledt
öfverförandet och anordnandet af Göteborgs museums
zoologiska samlingar i den nya institutionsbyggnaden i
Slottsskogen (se Göteborg. Suppl., sp. 166).
J. erhöll professors n. h. o. v. 1912.

Jälla, herrgård i Vaksala socken, Uppsala län,
6 km. n. ö. om Uppsala, omkr. 6 mtl med en areal
af 635 har, hvaraf 243 har åker. Tax.-v. 252,000
kr. (1923). J. tillhörde på 1600-talet Erik
Lindschiöld och Jakob Gyllenborg, senare släkten
Cederström, af hvilken den underlydande Vallby gård
donerades till aflönande af en skolpräst i Vaksala
socken. Nuv. egare är H. W. Franck.

O. Sjn.

Jällby, numera officiell form för Gällby (se d. o., Äfven i Suppl.).

*Jäluntofta. Den officiella stafningen är nu Jälluntofta. 371 inv. (1923).

*Jämbördig i svensk statsrättslig mening kallas
den, med hvilken prins af det kungliga huset ingår
äktenskap, så snart hon icke är enskild svensk
eller utländsk mans dotter. Begreppet enskild man
måste härvid bestämmas efter svensk rätt och frågan
bedömas och afgöras af svensk myndighet, hvarvid
främmande lands uppfattning af begreppet är utan all
betydelse. Enskild mans dotter är, efter svensk rätt,
den, hvars fader antingen ej tillhör som medlem ett
regerande eller därmed folkrättsligt likställdt
hus, eller, äfven om han tillhör ett sådant,
därinom dock saknar tronföljdsrätt. Emellertid
kan inträffa, att enskild mans dotter har
egen furstlig jämbördighetsratt, nämligen vid
kvinnlig tronföljdsrätt, om modern och dottern,
trots afhängigheten af enskild man såsom hustru
eller dotter, för egen del förblifvit medlemmar
af visst jämbördigt hus och därinom tillika äro
tronföljdsberättigade. Sveriges nuv. kronprinsessa,
som är enskild mans dotter, har i den traktat af 27
okt. 1923, hvilken i anledning af hennes giftermål
med Sveriges kronprins formligen ingicks mellan Sverige och
England, betraktats som tillhörande Englands kungliga
hus och därinom tronföljdsberättigad samt är alltså
att anse som fullt jämbördig.

Rld.

Jämförande anatomi. Se Zoologi, sp. 830 -831.

*Jämförande fornkunskap. 1913 skapades vid Uppsala
universitet en professur i ämnet jämförande och
nordisk fornkunskap, hvars förste innehafvare
blef O. Almgren. Äfven vid Lunds universitet
meddelas numera undervisning i ämnet af den
1919 tillsatte professorn i förhistorisk och
medeltidsarkeologi (professurens förste och
nuv. innehafvare O. Rydbeck). Professurer i
ämnet finnas vidare i Helsingfors, Dorpat och
Kristiania, en docentur vid Stockholms högskola.

T. J. A.

Jämförande fysiologi. Se Zoologi, sp. 844.

*Jämijärvi har en areal af 195 (ej 1,114) kvkm.

*Jämjö omfattar nu 8,819 har. 2,653 inv. (1923).

*Jämshög omfattar nu 20,051 har. 5,644 inv. (1923).

*Jämsänkoski är utom pappersbruk äfven träsliperi
och cellulosafabrik. Bruket grundlades 1887 (ej 1894)
och eges nu af Yhtyneet paperitehtaat osakeyhtiö
(Förenade pappersfabrikernas a.-b.). Nuv. tillverkning
omkr. 8 ½ mill. kg. papper och 3 mill. kg. sulfitcellulosa
och trämassa. Omkr. 800 arbetare.

O. B–n.

Jämsä å. Se Kymmene.

*Jämtland. Se Nordisk familjeboks karta öfver Sverige,
bladen VII, VIII och IX, i bd XXIX. – Vapenbilden
har nu fastställts till den något ändrade form,
som fig. här visar. Bland nyare litt. märkes:
A. G. Högbom, "Geologisk beskrifning öfver Jämtlands
län" (2 uppl. 1920), och V. Behm, "Ur Jämtlands och
Härjedalens historia intill 1814" (1920).

illustration placeholder
Jämtlands vapen.


*Jämtlands bibliotek. Grunden till det bibliotek,
som f. n. bär detta namn, lades af professor Karl
Zetterström (se d. o.), som i sitt 1816 upprättade
testamente bestämde, att hans boksamling skulle efter
hans död tillfalla Frösö skola till ett bibliotek
för Jämtland. 1833 fördes böckerna dit, i allt enligt
uppgift 12,000 band och häften och innehållande en hel
del sällsynta arbeten. Boksamlingen förvarades i ett
särskildt för detta ändamål uppfördt stenhus på Stocke
skolhemman och stannade kvar på Frösön flera år, efter
det att skolan flyttats till Östersund. Tack vare
dess mångårige bibliotekarie lektor S. J. Kardells
energiska arbete och frikostiga bidrag från familjen
Bünsow, landstinget, stadsfullmäktige i Östersund och
Jämtlands läns sparbank anskaffades emellertid inne i
själfva Östersund ny lokal åt biblioteket, en särskild
byggnad efter ritning af arkitekt Wallberg, uppförd
i två våningar, den nedre afsedd för biblioteket,
den öfre till större delen, dock endast tills vidare,
för Jämtlands läns fornminnesförenings museum. Dit
verkställdes överflyttningen 1911–12. Samtidigt
införlifvades med Zetterströmska biblioteket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free