- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
841-842

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841

Jämtlands fältjägarregemente-Jämtslöjd

842

skolinspektör K. J. Meijerbergs till
biblioteket skänkta boksamling (5,000 bd).

Jämtlands bibliotek står under en styrelse
bestående af 3 ledamöter, af hvilka en skall utses
af landstinget, en af stadsfullmäktige i Östersund
och en af domkapitlet i Härnösand. Det skall
hållas kostnadsfritt tillgängligt för invånare i
Jämtlands län. 1921 bildades föreningen Jämtlands
biblioteks vänner med uppgift att genom insamling
af böcker och penningar verka för bibliotekets
utveckling. I slutet af 1923 utgjorde bibliotekets
bokförråd 29,801 band. 1923 utlånades i allt öfver
12,600 band, däraf omkr. 4,000 för användning i
läsrummet. För 1924 ha stadsfullmäktige anvisat 4,350
och landstinget 4,100 kr. Litt.: S. J. Kardell,
"Jämtlands bibliotek" (i "Biblioteksbladet"
1916), samt historiken i "Betänkande och
förslag ang. läroverks- och landsbibliotek",
ingående i Statens offentliga utredningar 1924.
F. Hj-t.

’Jämtlands fältjägarregemente är förlagdt till
Östersund.

Jämtlands kuriren. Se Jämtlands tidning. Suppl.

* Jämtlands län. Arealen uppges nu till
51,733,90 kvkm., hvaraf 47,690,os kvkm. land och
4,043,8? kvkm. vatten. Folkmängden vid 1922 års slut
var 135,728 pers. (69,681 män och 66,047 kvinnor),
hvaraf 121,627 å landsbygden samt 14,101 i länets
enda stad. Folkmängdstätheten var s. å. 2,s inv. per
kvkm. Landsfiskalsdistrikten i västra fögderiet
äro nu 6; municipalsamhällena i länet äro 5,
väghållningsdistrikten 15. Församlingarna äro 62,
fördelade på 30 pastorat; provinsialläkardistrikten
äro 13. Länet tillhör nu Mellersta Norrlands
skogsdistrikt. Kemontdepån å Frösön eger alltjämt
bestånd. I riksdagens Första kammare väljer länet
tills, med Västernorrlands län 10 representanter,
i Andra kammaren länet ensamt 5. - Af länets egovidd
upptogo 1922 åker och annan odlad jord 1,4 proc.,
äng 0,7 proc., skogs- och hagmark 72,5 proc. samt
öfrig mark ej mindre än 25,4 proc. Fabrikernas antal
är 172 med 2,529 arb. och ett salutillverkningsvärde
af 18,947,000 kr. (1921). Träindustrien sysselsatte
786 arb. och de 5 trämassefabrikerna 731
arb. Järnvägarnas längd var vid 1922 års slut 715
km.; alla voro normalspåriga statsbanor. Tax.-v. af
fast egendom var s. å. 353,064,000 kr., hvaraf
311,476,000 kr. för landsbygden och 41,588,000
för Östersund; den uppskattade inkomsten af fast
egendom, kapital och arbete, rörelse och yrke var
s. å. 87,138,000 kr., hvaraf 62,797,000 kr. för
landsbygden och 24,341,000 kr. för Östersund.
O. Sjn.

Jämtlands läns fornminnesförening (med lokala
fornminnesföreningars sedvanliga uppgifter),
bildad vid Östersunds stads sekelskifte 23
okt. 1886, har främst verkat för åstadkommande af
ett kulturhistoriskt museum för länet, har sedan
1889 utgett "Jämtlands läns fornminnesförenings
tidskrift" och sedan 1908, med anslag af landstinget,
bedrifvit systematiska arkeologiska forskningar inom
länet. Den utgaf 1912 ny faksimileuppl. af "Hiilphers
beskrifning öfver Jämtland och Herjedalen" (1775
o. 1777). - Föreningen har 1923 tills, med Jämtslöjd
samt Jämtlanols och Härjedalens naturskyddsförening
sammanslutit sig till föreningen H e i m-bygda (se
d. o. Suppl.). E. Fn.

Jämtlands läns konstförening, bildad 1912 efter
initiativ af den Jämtlandsfödde konstnären Anton
Genberg. Dess museum i Östersunds rådhus omfattar
ett 300-tal konstverk från det sista halfseklet,
men äfven några äldre. Bland de representerade
konstnärerna märkas prins Eugen, Zorn, Carl Larson,
Eldh, Hagborg, Hellstenius, Kronberg, Lundberg,
G. von Rosen, E. österman, Genberg, Johan Tirén m. fl.
E. Fn.

"Jämtlands norra domsaga omfattar nu endast två
tingslag, sedan Lits tingslag och Rödöns tingslag från
l sept. 1912 sammanslagits till ett, Lits och Rödöns
tingslag. Areal 14,832 kvkm. 36,860 inv. (1923).

’Jämtlands norra kontrakt heter nu Ströms kontrakt
(se d. o. Suppl.).

*Jämtlands södra kontrakt heter nu Härjedalens
kontrakt (se d. o. Suppl.).

Jämtlands tidning, morgontidning i Östersund, daglig
sedan 1911. Tidningen grundlades 1845 af d :r K. A. \V
e 11 e r b e r g h (Onkel Adam). Bland dem, som varit
dess redaktörer, märkas: rådmannen C. M. Berg 1848-81,
H. S al l vi n 1887-88, J. L. S a x o n 1891-1904,
EinarRosenborg 1905 -07, O l o f A l s t r ö m
1907-12. Nuv. redaktör (sedan 1912) är W. A n n é r
(f. 1886); redaktionssekreterare är P. Andersson
(f. 1897). Tidningen har 2 linotype-sättmaskiner
samt 12-sidig Franken-thaler rotationspress. Den
utger särskild hvarannan-dagsupplaga, Jämtlands
kuriren; sammanlagda uppl. är 12,000 ex. Tidningens
politiska färg är frisinnad. Egare är A.-b. Jämtlands
tidning (stiftadt 1904, aktiekapital 58,300
kr.). Hufvuddel-egare’ och verkställande direktör i
bolaget är redaktör W. Annér.

* Jämtlands västra domsaga omfattar nu endast två
tingslag, i det att fr. o. m. 25 aug, 1916 Undersåkers
tingslag och Offerdals tingslag bilda ett, benämndt
Undersåkers och Offerdals tingslag, samt Sunne
tingslag, Ovikens tingslag och Hallens tingslag
bilda ett, benämndt Sunne, Ovikens och Hallens
tingslag. Areal 12,874,6o kvkm. 28,643 inv. (1923).
E.A-t.

*Jämtlands östra domsaga omfattar nu
7,621,6? kvkm. 32,973 inv. (1923).

’Jämtländska lappväsendets fond uppgick till
271,356,02 kr. 30 juni 1923.

’Jämtländska renbetesfjällens skogsfond uppgick till
1,033,666,58 kr. 30 juni 1923.

Jämtslöjd, förening för hemslöjd och konsthandt-verk
i Jämtlands län, bildades 20 okt. 1908; 1913
ändrades dess namn till J., förening för hemslöjd och
kulturella mål i Jämtlands län. Den har under 15-årigt
ledarskap af sin ordf., landshöfdingskan Ellen Widén,
idkat ett energiskt och målmedvetet arbete för en
hemslöjdens renässans samt för f örn- och hembygdsvård
öfver hufvud. Bl. a. har den grundlagt F o r n b y n
J a m 11 i (se d. o. Suppl.) och inrättat Jämtslöjds
kvinnliga slöjdskola (1916), där bl. a. undervisas i
tillverkning af pinnbandsspetsar, en sedan omkr. 100
år bortglömd teknik, som föreningen först upptagit
och hittills ensam i Sverige utför. Föreningen
har sedan 1918 egen försäljnings-affär, Jämtslöjds
försäljningsförening, samt eget permanent varulotteri,
Jämtslöjdslotteriet för kul-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free