- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
845-846

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järfvafältet - *Järfälla - *Järlåsa - *Järn - Järna - Järnacetat - Järnafjärden - Järnberget i Värmland - *Järnbeta - Järnbetong - *Järnbruksförbundet - *Järnbäraland - *Järnefelt. 2. Eero N. J. - *Järnefelt. 3. E. Armas J. - *Järnefelt. 4. Liva (Olivia) J.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en del af ett annat ditförlagts, nämligen
Fälttelegrafkårens radio- och ballongkompanier, för
hvilka ett etablissemang anordnats vid Lilla Frösunda,
och Svea ingenjörkår, som i slutet af 1922 inflyttade
i ett för densamma vid Frösundavik i Järfvafältets
sydöstra hörn nyuppfördt kasernetablissemang.

L. W:son M.

*Järfälla omfattar nu 4,777 har. 1,723 inv. (1923).

*Järlåsa. Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. 1,026 inv. 1923.

*Järn. Sp. 379 rad 15 uppifr. står H3 (C N)6
Fe. bör vara H4 (C N)6 Fe. - Eent ferrinitrat
(r. 28 nedifr.) är färglöst eller gulhvitt; violett
färg beror på en ringa förorening med mangannitrat;
detsamma gäller äfven om järnalun. - (Sp. 386.) Om
tackjärns och ståls framställning i elektrisk ugn
se äfven Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 551
-553. - Järnet upptäcktes på Kreta omkr. 1400 f. Kr.;
bruket däraf började i Norden på 700-talet f. Kr. Om
järnets historia se vidare Järnåldern (äfven i
Suppl.). - Jfr E. O. v. Lippmann, "Entstehung und
ausbreitung der alchemie" (1919; referat därur i
"Sv. kem. tidskr." 1922).

K. A. V-g.

Järna, municipalsamhälle jämlikt k. bref 8
sept. 1911 i Öfverjärna socken, Stockholms
län, vid statsbanelinjerna Mjölby–J. och
Hallsberg–Stockholm. Alla stadsstadgorna
tillämpas. 85 har. 694 inv. (1923). Tax.-värde
å bevillningspliktig fast egendom var 1,466,600
kr. och den bevillningstaxerade inkomsten 667,870
kr. (1922). Den beskattningsbara inkomsten
var 461,160 kr., kommunalskatten 5,80 kr. och
municipalskatten 0,80 kr. per 100 kr. inkomst
(1923). Samhällets inkomster voro 1,337 kr., utgifter
1,259 kr. och tillgångar 1,917 kr., medan skulder
saknades (1919). I J. finnas afdelningskontor af
Södermanlands enskilda bank samt två kvarnar. I
närheten ligga flera betydande egendomar, bland dem
Hörningsholm, Ängsholm, Ene, Nibble och Bankesta.
E. A-t.

Järnacetat, Ferro- och Ferriacetät, kem. Genom
lösning af metalliskt järn i rå träättika er-hålles
en mörkfärgad lösning, innehållande en blandning af
ferro- och ferriacetat; den används i kattuntryckerier
under namn af järnbeta. Järnoxidacetat 1. ferriacetat
erhål-les som en rödbrun vätska genom upplösning
af ferrihydrat i 30-procentig ättiksyra. Om denna
lösning upphettas, sönderdelas den (genom hydrolys),
så att olösligt basiskt ferriacetat utfaller och fri
ättiksyra stannar i lösningen. Som medicin användas
lösningar af ferriacetat under namn af Ferrum aceticum
och Ferrum pyroaceticum.

K. A. V-g.

Järnafjärden, del af Mörköfjärden, Södermanland,
n. och n. v. om Mörkön, mellan Brandal-sund och
Ulfsundet.

O. Sjn.

Järnberget i Värmland. Se Värmlandsberg.

*Järnbeta, kem. Se Järnacetat. Suppl.

Järnbetong. Se Armerad betong. Suppl.

*Järnbruksförbundet, konstitueradt 19 jan. 1906,
har till ändamål att "tillvarataga medlemmarnas
gemensamma intressen för vinnande af moraliskt och
ekonomiskt stöd i fråga rörande förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetare". Medlemskap kan vinnas
af hvarje välkänd svensk arbetsgifvare, som idkar
järnbruksrörelse af ett eller annat slag eller för
inhemsk industri, hufvudsakligen afsedd
grufdrift, och som i denna rörelse eller
därmed sammanhängande verksamhet under en
och samma förvaltning sysselsätter minst 30
arbetare. Förbundet inträdde 17 juli 1906 i Svenska
arbetsgifvareför-eningen och räknade då 46 medlemmar
med 11,014 arb. 1923 var antalet medlemmar 76 med
23,295 arb. (53 järnbruk med 21,780 arb., 22 grufvor
med 1,299 arb. och l kolugn med 216 arb.). Styrelsen
består af 7 led. Ordf. ha varit brukspatron
L. U. Lindberg (1906), disponent B. Wijkander
(1906-11), disponent A. Sjögren (1911-17) och
B. Wijkander ånyo (från 1917).

T. B-l.

*Järnbäraland. Genom S. Tunbergs forskningar ("Stora
Kopparbergs bergslags historia") har gjorts sannolikt,
att "Järnbäraland" eg. betyder "järnbärarnas land"
och att namnet uppkommit i Norge såsom beteckning
för de myrmalmsbrukande mellersta och västra delarna
af nuv. landskapet Dalarna, hvarifrån sedan urminnes
tider järnprodukter importerats till Norge.

*Järnefelt. – 2. Eero N. J. har i Helsingfors
universitets högtidssal utfört väggmålningarna
Auroraförbundet och Florafesten, den vårfest
utanför Helsingfors 1848, då Fredrik Cygnseus höll
sitt berömda tal till Finland och då "Vårt land"
f. g. sjöngs. Bland hans senaste verk äro Badande
flickor (1922) och Motiv från en saga (1923), bland
porträtt historikern J. R. Danielson-Kalmari (1922),
general Mannerheim (s. å.), konstnärens dotter Sara
Järnefelt (s. å.) och Aug. Ramsay (1923). J. blef
1902 lärare i teckning och målning vid Helsingfors
universitet, fick 1912 professors titel samt blef
1923 hedersdoktor vid Helsingfors’ universitet och
1924 led. af svenska konstakademien. En betydande
tillbakablickande utställning af hans verk anordnade
Sveriges allmänna konstförening i Stockholm våren 1924.

3. E. Armas J. fick 1911 hofkapellmästares och
1923 förste hofkapellmästares titel. Han har
alltjämt som främste dirigent skött K. teaterns
operaföreställningar och symfonikonserter; icke minst
utmärker han sig som Wagner- och Mozarttolkare.
Han gifte om sig 1910 med operasångerskan Liva Edström
(se Järnefelt 4. Suppl.). – Maikki J. blef 1910 omgift med
finske tonsättaren Selim Palmgren (se denne).

4. Liva (Olivia) J., den föregåendes hustru,
operasångerska, född Edström, f. 18 mars 1876

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free