- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
851-852

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnskimmel - *Järnskog - *Järnsparfven - Järntrådssax - *Järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Järnskimmel. Se Skimmel.

*Järnskog, socken. Jfr äfven Minett.

*Järnsparfven hör till fam. Turdidæ (ej
Turdiformes). L-e.

Järntrådssax, milit., instrument för afklippning
af järntrådsnät (taggtrådshinder). Af dylika saxar
förekomma dels större, afsedda att handteras med
båda händerna, dels mindre, afsedda att skötas med
en hand. De större äro ofta försedda med isolerade
handtag för att möjliggöra klippning af elektriska
hinder. H. J-dt.

*Järnväg. Järnvägsnätets omfattning och utveckling i
olika världsdelar sedan 1907 framgå af nedanstående
tabell. Hela jordens järnvägsnät har under 1908-21
(jan.) ökats med 243,422 km., d. v. s. 25,4
proc. jämfördt med siffrorna vid slutet af
1907. Järnvägarnas längd inom olika stater i
början af 1921 och enligt de efter kriget inträdda
gränsförhållandena utgjorde: Europa: Ryssland 65,780
km., Tyskland 54,148, Frankrike 53,561, Storbritannien
39,262, Italien 20,118, Polen 15,829, Spanien 15,350,
Sverige 15,061, Tjecho-Slovakien 13,644, Rumänien
11,678, Belgien 11,093, Jugo-Slavien 8,955, Ungern
7,052, Österrike 6,326, Schweiz 5,345, Danmark 4,335,
Finland 4,127, Nederländerna 3,403, Portugal 3,293,
Norge 3,286, Litauen 3,120, Grekland 2,992, Lettland
2,849, Bulgarien 2,614, Turkiet 1,000, Estland 991,
Luxemburg 525, Malta m. fl. öar 110; Amerika: Förenta
staterna 426,522 km., Canada 62,584, Argentina 37,266,
Brasilien 28,128, Mexico 25,493, öfriga Amerika
31,728; Asien: Brittiska Indien 58,459 km., Ryska
Asien (med Sibirien) 17,336, Japan (med Korea) 14,835,
Kina 11,004, Mindre Asien, Syrien, Arabien 5,468,
Nederländska Indien (Java, Sumatra) 3,029, öfriga
Asien 9,054; Afrika: Sydafrikanska unionen 18,468
km., engelska besittningar (Brittiska Öst-Afrika,
f. d. Tyska öst-Afrika, f. d. Tyska Sydväst-Afrika,
Brittiska Central-Afrika m. m.) 7,332, franska
besittningar (Sudan, Togo, Kamerun m. m.) 7,061,
Egypten 7,022 km., Algeriet och Tunisien 6,791,
portugisiska besittningar (Angola, Mosambik) 2,048,
Kongostaten 1,739, Marokko 1,250, öfriga Afrika 170;
Australien: 38,071 km.

Utvecklingen af samtliga järnvägsnät i världen från
slutet af 1907 till jan. 1921 och förhållandet
mellan järnvägslängd samt ytinnehåll och folkmängd i
resp. världsdelar.


SStH
Ökning
Banlängd


§. » p
1907-21
i början


§ S1*1
(Jan.)
af år 1921

Världsdelar
S, w *
£ o
M.
W"d
Hj


* & **
2 P"
>~i
w
5o


0^ PS
B r
0

. §


,_, *i W



o


km.
km.
%
km.

Europa
379 847
59 037
18 4
3 81
8 i

Amerika .........
611 721
124,215
25,5
1,49


Asien ..........
119,185
28,608
31,e
0,27
1,3

Afrika
51 881
22 083
74 i
0 17
3 8

Australien ........
38,071
9.479
33,3
0,43
47,6

Summa för hela världen
1,200,705|243,422| 25,4
0,89
7,o

Sveriges nuv. järnvägsnät åskådliggöres å den i slutet
af Nordisk familjeboks bd 36 bifogade järnvägskartan.

Af svenska statsbanenätets mera betydande utvidgning
efter 1908 må främst nämnas den s. k. Inlandsbanan
(se d. o.) och fortsättningen på linjen Boden -
österut från Morjärv till Lappträsk, öppnad 1910,
från Lappträsk till Karungi 1913, därifrån norrut till
öfvertorneå 1914 samt Karungi - söderut till Haparanda
1918 och till finska gränsen 1919. Järnvägsförbindelse
från Norra stambanan (vid Bastuträsk) till Skellefteå
och Kallholmen öppnades 1912 samt från Älfsby till
Piteå 1915. En förkortning af särskild betydelse
i förbindelsen mellan Stockholm och Åby (på Södra
stambanan) eller längre söderut, Järna-Åby öfver
Nyköping, öppnades i sin helhet 1915. Järnvägen mellan
Höganäs och Mölle öfvergick 1920 och Mora-Vänerns
järnväg 1917 i statens ego genom inköp från enskilda
bolag, och 1922 öppnades järnväg mellan Umeå och
Holmsund. Inberäknas dessutom sedan 1908 tillkomna
sidolinjer, utgjorde sammanlagda längden af Statens
järnvägar vid 1922 års slut 5,624,8 km., in beräknade
ångfärjelederna Malmö-Köpenhamn (halfva sträckan) 15
km. och Trälleborg-Sassnitz (halfva sträckan) 54 km.

Utom de i hufvudarbetet art., sp. 429,
omnämnda förbindelserna mellan svenska och
norska statsbanenäten, s. k. mellanriksbanor,
har projekterats en ny mellanriksbana, genom
Bohuslän. Sträfvanden för en längdbana från Göteborg
genom Bohuslän till norska gränsen antingen vid
Svinesund, för anknytning till Smaalenenesbanan
(norska nätet) i närheten af Bergs station,
eller genom Bul-larendalen till sistnämnda bana
vid Prsestebakke station blefvo aktuella 1886,
då en dylik järnvägsförbindelse förordades af en
landstingets kommitté. Sedan staten 1895 inköpt
vissa västkustbanor, bildande kortaste förbindelse
mellan de större öresundshamnarna och Göteborg,
en äfven för Norge fördelaktig utfartsled till
kontinenten, ställdes 1896 Bohusbanefrågan ånyo under
behandling. K. M:ts förslag 1897 till en statsbana
från Göteborg till Svinesund och 1898 till en sådan
från Göteborg till Strömstad afslogos af riksdagen,
som beslöt en statsbana från Göteborg till Skee; denna
fullbordades 1909. Frågan om anknytning af denna bana
till norska nätet upptogs sedermera flera gånger. En
1921 tillsatt svensk-norsk kommission tillstyrkte
i sitt 1923 afgifna betänkande enhälligt, att
mellan-riksbanespörsmålet snarast möjligt måtte
bringas till lösning, men dess flertal uttalade sig
för linjen Bullaren-Præstebakke (flertalet svenska
medlemmar påyrkade dock linjen Skee öfver Svinesund
till Berg). Förslag till mellanriksbanor af mera
lokal betydelse, nämligen Elverum-Västerdalarna,
Flisen-Vermunden-Letafors och Röros-Härjedalen ha
icke ledt till närmare utredningar. Ett mellanting
mellan stats- och privatbanor bildar den under byggnad
varande östkustbanan (se d. o., äfven i Suppl.).

Af Sveriges enskilda järnvägar (se hufvudarbetet,
sp. 430-431) ha åtskilliga sedan 1908 ändrat
namn. Några ha nämligen uppgått i andra järnvägar,
några ha förlängts eller af annan anledning fått ny
benämning. Sålunda är namnet på Hvet-landa-Säfsjö
och Hvetlanda-Målilla järnväg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free