- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
855-856

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Järnväg - Järnvägarnas arbetsgifvareförening - Järnvägars, Enskilda, försäkringsanstalt mot olycksfall - Järnvägars, Enskilda, ömsesidiga försäkringsförening för olycksfall i arbete - Järnvägars, Statens, änke- och pupillkassa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gropsveden-Linghed, Hygnestad-Vadstena, Hälgenäs-Gamleby,
Linköping-Ulrika, Motala station- Motala verkstad,
Norrtälje-Väddö, Slite-Lärbro, Svalnäs-Altorp,
Timmersdala-Mariestad, Valdemarsvik-Hälgenäs,
Vårgårda-Nossebro, Älfsered-Mårdaklef (spårvidd 0,891
m.) samt Säffle-Millesvik och Elmeboda-Ingelstad
(spårvidd 0,600 m.).

För att understödja utvecklingen af landets enskilda
järnvägsnät har staten lämnat afsevärda lån och
anslag utan återbetalningsskyldighet (se
Järnvägslånefonden, Allmänna. Suppl.).

Byggnadskostnaden (inkl. rullande materiel och
inventarier) uppgick vid 1922 års slut för de
trafikerade statsbanorna till 936,2 mill. kr. och
för de enskilda järnvägarna "af allmän betydelse"
till 688,2 mill. kr. eller sammanlagdt 1,624,4
mill. kr. Under 1922 uppgingo bruttoinkomsterna af här
ifrågavarande järnvägsrörelse till 364,9 mill. kr., af
hvilken summa 207,7 mill. belöpte sig på statsbanorna
och 157,2 mill. på de enskilda järnvägarna. Utgifterna
för motsvarande järnvägsrörelse uppgingo s. å. till
183,1 mill. kr. å statsbanorna och till 133,6
mill. å de enskilda järnvägarna. Utgiftsprocenten,
d. v. s. driftkostnadernas förhållande till
bruttoinkomsten, uppgick s. å. i medeltal för
samtliga banor "af allmän betydelse" till 86,so, för
statsbanorna till 88,18, för de enskilda normalspåriga
banorna till 84,17 samt för de smalspåriga banorna
till 87,61. Nettobehållningen, d. v. s. inkomsternas
öfverskott öfver driftkostnaderna, uppgick
s. å. till inalles 48,15 mill. kr., fördelade
med 24,se mill. kr. på statsbanorna och 23,59
mill. kr. på de enskilda banorna. Afkomstprocenten,
d. v. s. nettobehållningens förhållande till
byggnadskostnaden, utgjorde s. å. för statsbanorna
2,72 och vid privatbanorna i medeltal 3,4?. Antalet
resor å samtliga svenska järnvägar "af allmän
betydelse" 1922 utgjorde 66,4 mill. (personkm. 1,998,6
mill.) och den mängd gods, som å samma banor framförts
nämnda år, 30,9 mill. ton (tonkm. 2,834,i mill.).

För den allmänna förvaltningen af Statens
järnvägar gäller f. n. (1924) k. instr. 30 juni
1920 för Järnvägsstyrelsen (se d. o. Suppl.) med
underlydande linjeförvaltningar. Linjeförvaltningarna
äro 5 distriktsförvaltningar (se d. o., äfven
i Suppl.) samt hufvudverkstäderna. Distrikten
indelas i ban-, maskin- och trafiksektioner,
som förestås af ban-, resp. maskiningenjörer samt
trafikinspektörer. Statsbanenätet består f. n. af 23
ban-, 14 maskin- och 20 trafiksektioner. Statsbanornas
personal åtnjuter sedan 1897 anställning på
ord. stat. De högsta posterna tillsättas af K. M:t
på förordnande för viss tid, generaldirektör,
öfverdirektör, öfveringenjörer och distriktschefer på
högst 6 år. I öfrigt är den ord. personalen tillsatt
med konstitutorial, byråchefer, byrådirektörer och
ett fåtal andra af K. M:t, men det stora flertalet
af styrelsen eller linjeförvaltningarna. Icke
ord. personal, såsom e. o. tjänstemän, aspiranter,
banarbetare, verkstadsarbetare m. fl., anställes
med viss tids uppsägning. Statsbanepersonalen för
drift och underhåll uppgick 1923 till i rundt tal
28,000, hvaraf 22,000 ord. Härtill komma vid statens
järnvägsbyggnader anställd personal samt annan
personal för förändrings- och nybyggnader till ett
antal, som under de senare åren legat mellan 3,000
och 5,000. H. Pegelow afgick 31 dec. 1913
från generaldirektörsbefattningen och efterträddes
af A. M. Granholm.
F. P.

I rättsligt hänseende märkes: Om
järnvägs-a.-b. (d. v. s. aktiebolag, som har till
ändamål att för allmän trafik bygga eller använda
järnväg eller att förvärfva och förvalta aktier i
dylikt bolag) har 22 juni 1911 stiftats särskild
lag. För transporter å samtliga för allmän trafik
öppnade svenska järnvägar gäller järnvägstrafikstadgan
24 jan. 1914, för militärtransporter på järnväg ett
särskildt reglemente 11 aug. 1911; ang. öfvervakande
af järnvägstrafik vid krig eller krigsfara
har utfärdats k. kung. 14 maj 1915. Nu nämnda
författningar äro sedermera i vissa delar ändrade, och
åtskilliga följdförfattningar ha tillkommit. C. G. Bj.

Järnvägarnas betydelse för krigföringen har gifvetvis
ökats i samma mån, som resp. staters järnvägsnät
utvidgats och materielen fullkomnats. Särskildt är
denna betydelse utomordentligt stor för arméernas
snabba mobilisering, strategiska uppmarsch och
koncentrering, hvarpå Världskriget lämnar ojäfaktiga
bevis. För att taga ett exempel från Frankrike gafs
där 25 juli 1914 en första färdighållningsorder
till järnvägarna, den 30 en andra, och följande
dag började skyddstrupperna transporteras till
gränsen. 2 aug. var första mobiliseringsdagen,
och den 3-5 transporterades reservisterna till sina
mobiliseringsorter enligt militärtidtabellen. 6
aug. började likaledes enligt i fred utarbetade
planer transporterna för koncentreringen af armén
till de områden, från hvilka operationerna skulle
igångsättas. Härvid var det af största betydelse,
att de viktigare linjerna voro dubbelspåriga, en del
fyr-dubbla. 19 aug. voro till fronten transporterade
mer än 1,200,000 man, 400,000 hästar samt 80,000
kanoner och andra fordon. Vissa regleringsbangårdar
hade passerats af ända till 200 tåg per dygn,
d. v. s. ett hvar 7:e minut. Under operationerna
möjliggöra järnvägarna hastiga transporter från en
del af stridsfronten till en annan. Ett storartadt
exempel därpå utgöra de transporter, som i Tyskland
oafbrutet egde rum mellan väst- och östfronterna samt
på östfronten i och för Hindenburgs offensiver i olika
riktningar (operationer på de inre linjerna). Därtill
användas järnvägarna för framförande af
ersättningspersonal, proviant, ammunition,
befästningsmaterialier m. m. samt för hemtransport
af sårade, fångar, permittenter, reparabel materiel
m. m., allt tillhörande etapp väsendet (se d. o.).
S. E. B.

Järnvägarnas arbetsgifvareförening. Se Svenska
järnvägarnas arbetsgifvareförening.


Järnvägars, Enskilda, försäkringsanstalt mot
olycksfall,
en sammanslutning mellan enskilda
järnvägar i Sverige för ömsesidig försäkring mot
olycksfall, omfattade vid 1922 års slut 110 järnvägar
med en längd af 8,666 km. Föreningens premiereserv,
ersättningsreserv, säkerhets- m. fl. fonder uppgingo
vid samma tidpunkt till 1,273,552 kr. F. P.

Järnvägars, Enskilda, ömsesidiga försäkringsförening
for olycksfall i arbete,
en sammanslutning
för ömsesidig försäkring mot olycksfall i
arbete. Antalet försäkrade personer under 1922
utgjorde 26,968. Föreningens reserver och fonder
uppgingo vid 1922 års slut till 1,949,869 kr. F. P.

Järnvägars, Statens, änke- och pupillkassa. Se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free