- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
859-860

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Järnvägsspår - *Järnvägsstaten - *Järnvägsstatistik - *Järnvägsstyrelsen - *Järnvägsstyrelsen i Finland - *Järnvägstaxa - *Järnvägstjänstemannaföreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

859

Järnvägsstaten-Järnvägstjänstemannaföreningar

das alltefter den rullande materielens konstruktion.
F. r. *Järnvägsstaten är såväl i fråga om
Järnvägsstyrelsen som distriktsförvaltningarna
annorlunda organiserad än 1908 (se härom
Supplementets art. Distriktsförvaltning, Järnväg
och Järnvägsstyrelsen). Centralverkstaden i
Örebro ingår fr. o. m. 1918 i de s. k. H u
f v u d-verkstäderna, som lyda direkt under
Verkstadsbyrån (se Centralverkstäderna. Suppl.).
F. P. ’Järnvägsstatistik publiceras numera månadsvis
betydligt utvidgad till innehåll. Det fr. o. m. 1912
såsom sammandrag af månadsrapporterna från de svenska
järnvägarna utkommande häftet "Järnvägsstatistiska
meddelanden" upptar fr. o. m. 1918 jämväl uppgifter
om järnvägarnas utgifter. Därjämte utarbetas
och tryckes fr. o. m. 1913 (jämväl månadsvis)
en särskild redogörelse för Statens järnvägar,
"Statens järnvägars månadsstatistik för tjänstebruk",
innefattande de viktigaste statistiska data
rörande driftekonomien. Tid efter annan utges s-,
k. extrahäften, innehållande ekonomiska redogörelser
för vissa tidsperioder. Publikationen "Allmän svensk
järnvägsstatistik" benämnes fr. o. m. 1911 "Allmän
järnvägsstatistik". Statistiska kontoret står under
ledning af l föreståndare och chef och 2 ak-tuarier
som afdelningsföreståndare samt sysselsätter
f. n. (1924) 43 personer, alla ord. Kostnadsstaten
uppgår 1924 till icke fullt 300,000 kr. F-
P-

’Järnvägsstyrelsen tillhör fr. o. m. l juli 1920
Kommunikationsdepartementet. Enligt instr. af 19
nov. 1914 tillkom ytterligare en öfverdirektör
och souschef och styrelsens föredragande led. fingo
byråchefs i st. f. byrådirektörs ställning, i samband
hvarmed en viss omgruppering af styrelsebyråerna
egde rum. Ny instr. utfärdades återigen 21
dec. 1917 (vissa förändringar 8 nov. 1918). Med
denna organisation utbrötos huvudverkstäderna ur
distrikten och förlades direkt under styrelsen,
där en verkstads-byrå under en öfveringenjör
inrättades. Förrådsafd. utbröts ur distriktens
maskinafd., och vid hvarje distrikt tillsattes en
förrådsintendent, hvilken för förrådsärenden ingick
som led. i distriktsförvaltningen. Vidare tillkom en
ny byrå, 2:a trafikbyrån, för godstransporttjänsten
samt inom administrativa byrån en afd. för
ekonomiska utredningar, hvars föreståndare,
byrådirektören, motsvarade den förutvarande
matematikern. Ersättningsärendena centraliserades till
styrelsen, där för ändamålet en ny byrådirektörstjänst
inrättades. Enligt nu gällande instr. af 30 juni
1920 utgöres Järnvägsstyrelsen af en generaldirektör
och chef för Statens järnvägar, 2 öfverdirektörer
(den ene till-lika souschef), 2 öfveringenjörer (den
ene chef för statens järnvägsbyggnader, den andre
för verkstadsväsendet), 12 byråchefer, som tillhöra
hvar och en den byrå han förestår (administrativa,
kameral-, ban-, byggnads-, maskin-, verkstads-,
elektrotekniska, förrådsbyrån, 3 trafikbyråer,
inrikes taxe-, utrikes taxe-och militärbyrån) samt 2
järnvägsfullmäktige (se d. o.). Milkontoret tillhör
fr. o. m. 1918 2:a trafikbyrån. Om järnvägsråd se
d. o. (äfven i Suppl.).

Järnvägsstyrelsen handhar förvaltningens
ledning, linjeförvaltningen dess skötsel. I flera
viktiga,

statsbanan berörande, angelägenheter fattas beslut
af K. M:t och riksdagen (t. ex. personallöner
och nyanläggningar) eller af K. M:t (t. ex. taxa
och antal ord. personal enligt stat). Vid sidan
däraf har Järnvägsstyrelsen emellertid stor
själfständighet. Inom styrelsen eger i allmänhet
generaldirektören att ensam fatta beslut efter
vederbörlig föredragning och i närvaro af en
eller flera af styrelsens led., som därvid
ega anmäla eventuellt afvikande mening.
F. P. ’Järnvägsstyrelsen i Finland utgöres
f. n. (förordn. 26 sept. 1922) af l
generaldirektör, l öfverdirektör och 9 direktörer,
enhvar föreståndare för en af följande afd.:
administrativa afd., ekono-miafd., allmänna
banafd., konstruktiva banafd., byggnadsafd.,
maskinafd., förrådsafd., trafikafd. samt
tariff- och kontrollafd. Distriktsstyrelserna
äro indragna. För linjeförvaltningen äro
statsjärnvägarna indelade dels i kassörsdistrikt,
dels i bansek-tioner, dels i depåsektioner, dels
i förrådssektioner och dels i trafiksektioner.
O. B-n. "Järnvägstaxa. Personbefordring. Taxan å
Statens järnvägar har undergått väsentliga
förändringar i fråga om såväl zonindelningen som
afgif-ternas storlek (se Zon tariff, äfven
i Suppl.). Fr. o. m. l jan. 1924 ha tur- och
returbiljetter, gällande 2 dagar, sön- och helgdagar
oräknade, inrättats mellan vissa stationer, dock
icke för afstånd öfver 70 km. Priset beräknas efter
resp. 37,5 och 25 öre per zon II och III klass, hvarje
zon omfattande 3 km.; afgift utgår dock för
minst 2 zoner. Resgods. Vid Statens järnvägar
uttas numera en inskrifningsafgift af 50 öre för
hvarje biljett, å hvilken resgods inskrifves. För
resgodsöfver-vikt erläggas numera per 10 kg. 25 öre
per begynnande 4-tal zoner enligt samma zonindelning,
som är gällande för beräkning af personafgifterna. Å
Statens järnvägar och en del enskilda utgå
af-gifterna för lefvande djur numera antingen
efter antalet djur i hvarje vagn eller för hel vagn,
oafsedt antalet djur, allteftersom det ena eller det
andra beräkningssättet ger den billigaste frakten.
Djuren uppdelas i fraktberäkningshänseende i olika
klasser. Vid transport med person- eller snälltåg
å S. J. förnöjes den taxeenliga af giften med 50
resp. 100 proc. Ilgods. Inskrifningsafgiften utgör
numera 20 öre för hvarje i sändningen ingående kolli.
Minsta af gif ten utgör 75 öre, inskrifningsaf giften
oberäknad. Fraktgods. Minsta afgift för styckegods
utgör numera 75 öre och för vagnslastgods 10 kr.

Följande siffror belysa de nuv. fraktgodsafgifter-nas
storlek inkl. provisoriska tilläggsafgifter vid
statsbanorna för olika tariffer och afstånd:

Frakt i öre per 100 kg. Tariff l 3
5 8 12 10 km. 94 60 42
34 19

100 » 403 242 168 105 51

500 > 1,076 635 441 262 139

1,000 > 1,555 918 634 386 243

F. P.

’Järnvägstjänstemannaföreningar. Den största
föreningen, Svenska järnvägsmannaförbundet,
räknade 1922 omkr. 36,000 medl. med sammanlagdt
under året inbetalta afgifter af mera än 1,6
mill. kr. Järnvägsmännens lif försäkringsförening
hade vid 1922 års slut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free