Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Järnåldern - *Järpen - *Järpe skansar - Järporren - *Järpås - *Järrestad. 1. - Järsbergssten - *Järsnäs - *Järstad - Järte, Otto Edvard Fridolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
863
Järpen-Järte
berget Ida (på Kreta) af de idaiske daktylerna
1168 år före krönikans tillkomst, d. v. s, år
1431 f. Kr. Af fynden och denna historiska uppgift
sluter han, att upptäckten af järnet egde rum på
Kreta under 15 :e årh. f. Kr. Järnet blef kändt i
Sverige omkr. 700 år f. Kr., men knappt mer än ett
dussin järnföremål äro här kända före 2:a förkristna
århundradet. Fyndbristen under järnålderns första
århundraden anses af många forskare sammanhänga med
en klimatförsämring, som föranledde utvandringar
och folkminskning. Klimatförsämrings-teorien
("Fimbulvintern") har sin främste förespråkare
i R. Sernander, som stöder den på studier af
förändringarna i den inhemska floran under
förhistorisk tid.
Litt.: 0. Montelius, "När och hvar upptäcktes
järnet?" (i "Aarböger f. nord. oldkynd.", 1920),
R. Sernander, "Postglaciale schwankungen im
Skand. Norden" (i Gerlands "Beiträge zur geophy-sik",
XI, bd 2, h. 4, 1912), T. J. Arne, "Den senare
förromerska järnåldern i Sverige" (i "Forn-vännen",
1919), O. Almgren och B. Nerman, "Die ältere eisenzeit
Gotlands" (I-II, 1914, 1923), 0. Janse, "Le travail
de l’or en Suéde" (1922), Hj. Stolpe och T. Arne,
"Gravfältet vid Vendel" (1912), G. Hallström,
"Birka. 1. Hjalmar Stolpes graf undersökningar"
(1913), T. Arne, "La Suéde et 1’Orient" (1914),
"Osebergfundet" (I, III, 1917, 1920), S. Muller,
"Juellinge-fundet" (1911), K. Friis Johansen,
"Hoby-fundet" (i "Nordiske for-tidsminder" II,
l, 3), H. Schetelig, "Vestlandske gräver fra
jernalderen" (1912), J. Petersen, "De norske
vikingesverd" (1919), N. Åberg, "Die fran-ken und
westgoten in der völkerwanderungszeit" (1922) och
"Die goten und langobarden in Italien" (1923). En
rad viktiga afh. rörande järnåldern är publicerad
bl. a. i "Mannus-bibliotek", utg. af G. Kossinna
(1910 ff.), och särskildt rörande järnåldern i de
skandinaviska länderna och Finland förekommer en mängd
uppsatser i dessa länders arkeologiska tidskrifter.
T. J. A.
’Järpen. Kokk. Köttet af denna fågel är ljust
och särdeles fint, med utpräglad vildtsmak, samt
lättsmält. Järpar stekas, hvarvid de spädas med
sin buljong och tjock grädde, samt serveras ofta
med champinjoner eller tryffel. De kunna vidare
tillredas i form af chaud-froid (se d. o. SuppL),
aladåb (se d. o.), pastej o. s. v. En järpe räcker
för 3 personer. Jfr Fågel. Suppl.
*Järpe skansar. 25 juli 1909, hundraårsdagen af
norrmännens återtåg förbi J., restes en (med sockeln)
3,5 m. hög minnessten (bekostad af ortsbefolkningen
m. fl.) af grå granit, med inskriften: "Hjerpe
skans 1809-1909. Minne af 100-årig fred" (se fig. å
sp. 864).
Järporren, zool. Se Orren.
"Järpås hade 1,349 inv. 1923. I socknen finns
jämlikt k. bref vet 21 febr. 1919 J. m u n i
c i p a 1-samhälle, bildadt af ett område vid
J. järnvägsstation på Lidköping-Håkantorps
järnväg. 27 har. 290 inv. (1923). Tax.-värde
på bevillnings-pliktig fast egendom är 376,600
kr. och den bevill-ningstaxerade inkomsten
184,690 kr. (1922). Kommunalskatten är 4,72
kr. och municipalskatten l kr. per bevillningskrona
(1923). Samhällets utgifter och skulder voro 2,201
kr. 1919. Alla stadsstadgorna tillämpas. I J. finnas
afd.-kontor af Skaraborgs
Fredsmonumentet på Järpe skans. (Till art. Järpe
skansar, sp. 863.)
ensk. bank, två elektricitetsverk, mejeri,
snickeri för tillverkning af bikupor
och biredskap, två torf-fabriker m. m.
E- A-t.
*Järrestad. 1. Häradet ingår nu i Simrishamns
fögderi. Arealen är nu 15,143 har. 9,269
inv. (1923). I häradet ligga Branteviks och Baskemölla
municipalsamhällen. - 2. Socknen omfattar nu 702
har. 641 inv. (1923).
Järsbergssten. Se V ä r m l a n d, sp. 317-318.
*Järsnäs hade 897 inv. 1923. J. skall framdeles
skiljas från Forserum och förenas med Barkeryd till
ett pastorat.
’Järstad hade 348 inv. 1923. J. jämte Vallerstad
skall framdeles förenas med Normlösa pastorat,
Vi-folka och Valkebo kontrakt.
Järte, Otto Edvard Fridolf, ämbetsman, f. 10
okt. 1881 i Nässjö, idkade 1900-08 historiska och
nationalekonomiska studier i Uppsala, Stockholm,
München och Berlin och blef filos, licentiat
i Uppsala 1916. Efter tjänstgöring 1907-12 i
Kom-merstollegii afd. för arbetsstatistik blef
han vid Socialstyrelsens inrättande 1912 aktuarie
där, 1915 byråassistent för arbetsmarknads- och
arbetsförmedlingsärenden, 1917 förste aktuarie,
1919 t. f. och 1921 ord. byråchef. J. har haft ett
stort antal offentliga utredningsuppdrag, framför
allt ang. socialförsäkrings- samt arbetsmarknads-
och arbete-förmedlingsfrågor; 1916-18 var han led. af
statens krigsberedskapskommission, 1919-23 af statens
arbetslöshetskommission och dess arbetsutskott,
1920 svenskt regeringsombud vid Internationella
arbets-byråns konferens (för sjömansfrågor) i Genua
och 1924 vid en internationell emigrationskonferens
i Rom. 1911-15 var han led. af Stockholms
stadsfullmäktige. Under tidigare år tillhörde
J. socialdemokratiska partiet och var 1906-08
"Socialdemokratens" Berlinkorrespondent samt senare
medarbetare i samma tidning, men uteslöts 1915 ur
partiet som aktivist (se d. o. Suppl.). Utom socialpo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
