- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
865-866

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järte, Otto Edvard Fridolf - Järviluoma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socialpolitiskt och nationalekonomiskt författar- och
föreläsarskap har J. jämväl senare utöfvat en
omfattande skriftställarverksamhet i allmänna
såväl utrikes- som inrikespolitiska frågor.

H. Heyman.

Järviluoma [-loåma], Kustaa Artturi, finsk
dramatiker, f. 9 aug. 1879 i Alavo, Österbotten,
student 1901, idkade några år studier vid
Helsingfors’ universitet, var därefter affärsman,
folkhögskollärare och slutligen journalist,
sedan 1923 anställd som redaktionssekreterare vid
tidn. "Ilta-lehti", Helsingfors. J. framträdde 1914
med folkskådespelet Pohjalaisia (österbottningar),
ett spelbart och på starka sceniska effekter
byggdt stycke, som tillvunnit sig mycket stor
popularitet och uppförts äfven i Estland
och Lettland. I bokform har det utgått i 4
uppl. samt utgetts i rysk och lettisk öfv.

H. N–m.

Jäschke, Heinrich August, missionär, f. 1817,
d. 1883. Se Tibetanska språket och litteraturen.

Jäsföring. Se Öl, sp. 97.

*Jäslera, geol. Se äfven Jordflytning. Suppl.

Jäsningsmjölksyra, kem. o. farm. med. Se Mjölksyra.

Jästningstemperatur. Se Öl, sp. 94.

Jätsberg, herrgård i Jäts socken, Kronobergs län, 20
km. s. om Växjö, nära Äsnen, omfattar 12,5 mtl, med
en areal af 3,000 har, hvaraf 425 har åker och 1,075
har skog. Tax.-v. 790,000 kr. (1923). J. tillhörde
på 1600-talet Harald Stakesamt sedan släkten Uggla,
på 1800-talet bl. a. släkten Rappe. Nuv. egare är
A. W. Rappes stärbhus.

O.Sjn.

* Jättar. O. Schoning sökte i "Dödsriger i nordisk
hedentro" (1903) göra troligt, att ordet "jätte"
urspr, skulle ha betydt "likätare" samt att jättarna
varit likätande demoner i ett särskildt dödsrike,
hvars härskare Loke urspr, varit. Osannolikheten
af dessa hypoteser har uppvisats af C. W. von
Sydow i två uppsatser i "Folkminnen och tradition"
("Jättarna i mytologi och tradition. En kritisk
studie", 1919, och "Mytologiens jättar. Ett svar till
professor Lehmann", 1921). Han gör därvid gällande,
att hela den bland filologer och religionsforskare
tämligen allmänt gängse uppfattningen om den nordiska
mytologiens jättar är oriktig och att man vid studiet
af detta problem i stället måste anlita den moderna
folkminnesforskningens metoder.

Jättecellsarkom, med. Se Sarkom.

Jättegryne, bot., namn på Glyceria aquatica.

*Jättehvalen, zool. Se Fenhvalar, äfven i Suppl.

*Jättendal omfattar nu 10,560 har; tillhör Nordanstigs
kontrakt, Uppsala stift. 1,426 inv. (1923).

Jättetukanen, zool. SePepparätarna.

*Jääskis. 1. Häradet omfattar numera 3,430
kvkm. 60,834 inv. (1922). - 2. Domsagan skall
från l juli 1924 vara delad i Jääskis domsaga och
Imatra domsaga. Den förra består af 3 tingslag;
dit höra S:t Andrese, Vuoksenranta, Kirvus och
Jääskis socknar. Areal 1,738 kvkm 34,709 inv (1922).
O.B-n.

Jölstra, en från Jölstervatnet (se Jölster)
kommande älf, som faller ut i innersta ändan af
Fördefjorden, Sunnfjord, Sogn og Fjcrdane fylke
(före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge. Den fallhöjd.
som kan användas, 200 m., representerar
45,900 effektiva hkr. Flera vackra vattenfall.

K. G. G.

*Jönköping har efter inkorporering 1909 af Ljungarums socken
en areal af 5,050 har, hvaraf 154 har vatten. Folkmängden
utgjorde vid 1923 års slut 29,629 pers., hvaraf
8,239 i Kristina församling, 17,902 i Sofia, 2,714 i
Ljungarum och 774 i Smålands artilleriförsamling. Ny
stadsplan fastställdes 1913. Antalet bebyggda tomter
var vid 1923 års slut 1,511 inom stadsplaneområdet
och 294 utanför; af fastställda tomter äro 472 ej
bebyggda. Sammanlagda fastighetsvärdet är 90,088,300
kr., hvaraf 4,815,400 kr. för jordbruksfastighet
(1923). T ax. -värdet å stadens egendom,
exkl. kyrkorna, utgör 6,949,800 kr., hvaraf 4,002,000
kr. bevillningsfria. S. å. uppgå stadens bokförda
tillgångar till 14,040,708 kr. och skulder till
11,549,269 kr. - Sedan det nya läroverkshuset 1913
blef färdigt, förändrades det gamla läroverket till
rådhus, hvarefter parken benämnes Rådhusparken. Det
gamla rådhuset (1699-1914) inrymmer nu Norra Smålands
fornminnesförenings museum. Den invid Kristina kyrka
1696 efter ritningar af Erik Dahlbergh uppförda
läroverksbyggnaden används nu soin stadsbibliotek
och församlingshem. Jönköpings regementes kaserner
å Ryhofs egor togos i bruk 1914. I stadsparken
märkas vidare ett fågelmuseum, hvars samlingar
skänkts af regementsläkaren H. Nyqvist, samt en
1923 rest byst öfver parkens skapare, postmästaren
J. A. Olsson. Hamnen utvidgades 1914. 1923 ankommo
1,434 fartyg, däraf l i utrikes fart, och af-gingo
1,428, med sammanlagdt 103,898 nettoton. I staden
funnos 3 rederier, som egde 7 motor- och ångfartyg,
i] segelfartyg och 6 pråmar, på tillsammans
930 nettoton. Tulluppbörden 1923 var 424,215
kr. Fabrikernas antal 1921 var 72 med 3,623 arbetare,
ett salutillverkningsvärde af 28,997,095 kr. samt
3,885,292 kr. inkomst af 1920 års rörelse. Häraf
sysselsatte de 3 tändsticksfabrikerna 1,514, Munksjö
pappersbruk 392, Sahlströmska yllefabriken 215, de
2 skofabrikerna 221 och de 11 mekaniska verkstäderna
435 arb. Stadens elektriska kraft fås numera dels
från Edeskvarna-f allén, som staden eger, dels från
Röttlef allén, i hvilka staden är hufvudintressent. Af
bankerna har Göteborgs handelsbank ersatts af Nordiska
handelsbanken, Bank-a. -b.


Södra Sverige af Svenska handelsbanken ;
dessutom ha tillkommit
afd.-kontor af Sydsvenska banken,
Jordbrukarbanken och Allmänna sparbanken.
Af dagliga tidningar utkommer utom de 3 i
hufvudarbetet nämnda äfven "Jönköpings läns
tidning" (frisinnad). I kyrkligt hänseende
bildar staden nu 2 pastorat, Kristina med
Ljungarum samt Sofia. Vid riksdagsmannaval
till båda kamrarna ingår staden i länets
valkrets. I staden finns ett straffängelse.
Vapenbilden i stadsvapnet har nu fastställts till den något

Jönköpings vapen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free