Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järviluoma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändrade form, som fig. å sp. 866 visar. – J:s
privilegier ha, sedan de 1284 och 1288 utfärdades,
bekräftats flera gånger. Vid medeltidens slut fanns
en kyrka helgad åt Jungfru Maria och S:t Nikolaus
samt åtminstone 4 kapell, S:t Görans, S:t Peders,
S:t Gertruds och Helgeands; de två förstnämnda
lågo i närheten af de nu å Östra och Västra
begrafningsplatserna belägna kapellen, af hvilka
det senare har Erik Dahlbergh till arkitekt. Efter
eldsvådor 1835 och 1854 skedde inkorporering af
områden från J:s fästningsverk. 1711 rasade pesten
svårt i staden. Litt.: "Jönköpings historia", 1–4,
utg. 1917–21 genom stadsfullmäktige.
*Jönköping–Gripenbergs järnväg är efter senaste
omräkning 44,1 km., hvaraf sträckan Jönköpings
östra–Vireda 42,7 och sträckan Rosendala–Huskvarna
1,4 km.
*Jönköpings län. Folkmängden var vid 1922 års slut
229,855 pers. (114,325 män och 115,530 kvinnor),
hvaraf 163,189 å landsbygden samt 66,666 i länets
städer. Folkmängdstätheten var s. å. 22 inv. per
kvkm. Fögderierna äro nu 5, nämligen Tveta, Vista
och Mo fögderi, Norra och Södra Vedbo fögderi,
Njudungs fögderi, Östbo fögderi och Västbo fögderi med
resp. 4, 5, 4, 4 och 4 landsfiskalsdistrikt. Länet
har nu 8 städer; utom Jönköping, Eksjö och Gränna
äfven Huskvarna (stad 1911), Nässjö (1914), Tranås
(1919), Hvetlanda (1920) och Värnamo (s. å.). Inga
köpingar finnas längre. Landskommunerna äro 126,
municipalsamhällena 5; väghållningsdistrikten äro
10, församlingarna 132, fördelade på 63 pastorat. I
länet finnas 8 provinsialläkardistrikt och 3 extra
provinsialläkardistrikt. Utom länslasaretten
i Jönköping och Eksjö finns nu äfven ett i
Värnamo. Vid val till hvardera af riksdagens
kammare bildar länet ensamt en valkrets och
väljer till Första kammaren 6, till Andra 9
representanter. – Af länets egovidd upptaga 1922
åker och annan odlad jord 13,5 proc., naturlig äng
5,8 proc. och skogs- och hagmark 70,3 proc. Antalet
fabriker 1921 var 520 med 13,894 arb. och ett
salutillverkningsvärde af 107,772,000 kr. Af
arbetarantalet sysselsattes 3,851 i metallindustrien,
3,107 i trävaruindustrien, 1,743 i pappers-
och grafisk industri, 2,088 i kemisk industri,
däraf 2,063 i de 5 tändsticksfabrikerna. Längden
af järnvägarna vid slutet af 1922 var 768 km.,
hvaraf 176 km. statsbanor. Taxeringsvärdet af
fast egendom var s. å. 504,722,000 kr., hvaraf
325,075,000 på landsbygden och 179,647,000 för
städerna; den bevillningstaxerade inkomsten inom
länet var s. å. 146,792,000 kr., hvaraf 67,023,000
för landsbygden och 79,769,000 för städerna.
O. Sjn.
Jönköpings läns tidning (Länstidningen), daglig
tidning i Jönköping, började utges 1909 och är daglig
sedan 1 dec. 1918. Nuvarande redaktör och ansvarig
utgifvare är John Andersson, redaktionssekreterare
sedan 1913 F. L. Lönnegren. Tidningens ståndpunkt är
frisinnad och nykterhetsvänlig.
*Jönköpingsposten. Postprenumerationsafgiften
är nu 12 kr., upplagan omkr. 12,000 ex. Ensam
hufvudredaktör är sedan 1910 K. J. Hamrin,
andre redaktör sedan 1920 Frits Konrad Hägg
(f. 1884). Hvarannandagsuppl. "Jönköpings läns
nyhets- och annonsblad", uppsatt 1910, tryckes sedan 1923 i
Värnamo. Halfveckouppl. "Svenska
posten", uppsatt 1874, utgår i 13,000
ex. Veckoafläggare är "Huskvarnaposten". J:s
hållning är moderat, nykterhetsvänlig och religiöst
betonad. Tryckeriet har 6 sättmaskiner och
stereotypi-rotationspress.
*Jönköpings regemente är förlagdt till Jönköping.
*Jönköpings tändsticksfabrik. Om den senare
utvecklingen se Svenska tändsticksaktiebolaget
(äfven i Suppl.).
 |
| Professor Bengt Jönsson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
