- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
881-882

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kadettmässen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

881

Kajkran-Kalcium

882

Kajkran, mek. Se Kran 2.

Kajsa Warg. Se W a r g, Kristina.

* Kajtum älf. Paijeb Kajtumjaur har en areal
af 18 kvkm., Yuolle Kajtumjaur af 16 kvkm.
På båda sidor begränsas dalgången af höga
fjäll, i n. Lei-petjäptjåkko, i s.
Livamtjåkko och Kårsotjåkko (1,720m.).
O.Sjn.

K. A. K., förkortning för Kungliga a u t
o-mobilklubben (se Automobilklubben.

Suppl.)._

Kakalörum (skämtsam latiniserande ordbildning,
troligen från djäknespråket), oväsen, larm.

Kakaofröskal, farm. Se T est se.

*Kakaote. Se vidare T e s t se.

Kakapon, zool. Se Papegojor, sp. 1486.

* Kakel. Jfr äfven S. Ambrosiani, "Zur
typo-logie der älteren kacheln" (1910).

Kakel, en 26 kvkm. stor sjö i Arjepluogs socken,
Norrbottens län, 425 m. ö. h., n. ö. om kyrkan,
står genom två breda sund i förbindelse med
Hornavan, hvars östligaste del den kan sägas bilda.
O. Sjn.

Kakodillen, zool. Se Papegojor, sp. 1483.

Kåla-äzar (hindustani; "svarta sjukan"), med.,
en tropisk sjukdom (se Tropisk), som förekommer i
Indien, på öarna i Malajiska arkipelagen, i Tunisien,
Nedre Egypten, Portugal och Italien (anaemia splenica
infantum) samt i Grekland, där den benämnes ponos
1. tzanaki. Kåla-åzar uppträder hufvudsakligen i
familj- eller husepidemier och sprides antagligen
genom insekter, vägglöss, hvilka möjligen tjänstgöra
som mellanvärdar. Sjukdomen börjar med feber,
frosskakning; sedan omväxla feberperioder med
feberfria sådana. Under den första tiden (2-6 veckor)
utvecklar sig anemi, svullnad af mjälte och lefver;
huden antar hos européer mörk färg, hvaraf namnet. Dör
icke patienten under första stadiet, inträder en andra
feberperiod med f rysningar, smärta i underlifvet,
härledande sig från mjälten, som våldsamt tilltar i
storlek. Anemien blir starkare, svullnad inträder
i underben, patienten magrar, "blir till skinn
och ben samt en kolossal buk", beroende dels på
mjält-svulsten, dels på asceter. Sjukdomen varar
månader, till dess patienterna aflida af utmärgling
eller af tillstötande sjukdomar. 90 proc. skola aflida
af dysenteri. Dödligheten i sjukdomen kan uppgå till
96 proc. Kinin är utan verkan, salvarsan lofvar
mera. Till skydd för omgifningen mot blodsugande
insekter isoleras patienten medelst myggnät. Mikroben
upptäcktes i Indien 1903 af Leichman och Donovan,
oberoende af hvarandra, och kallas därför Leishmania
Donovani. Den tillhör hemogrega-rinernas familj samt
förekommer i den sjukes mjälte, benmärg, lefver och
lymfkörtlar,, äfvensom, sparsamt, i blodet. Mikroben,
som kan påvisas genom punktion af mjälten och
undersökning af mjältsaften, ligger nästan alltid inne
i celler (s. k. makrofager). Vid s. k. Giemenfärgning
visar sig mikroben bestå af en större rosafärgad
och en mindre stafformig, starkt rödfärgad kärna
; protoplasman är ljusblått färgad. Om blod från
en kåla-åzar-patient får stå 2-3 dagar vid 20-22
grader, börjar mikroben gro och utvecklar sig till
trypanosomlik-nande former. - I Tunisien förekommer
en sjukdom hos barn i åldern 2-5 år, som är identisk
med kåla-åzar och kallas Leishmania infantum. .-

Leishmania tropica är en annan dithörande sjukdom i
Indien, Central-Asien, östra och norra Afrika, södra
Kyssland, Turkiet, Syd-Amerika och Västindien. I
sistnämnda fall är det en kronisk sårsjukdom,
som går under olika namn: delhisår, aleppoböld,
tropiskt sår. Äfven denna sjukdom beror på en
Leishmania-art, som troligen öf-verföres genom
vägglöss. Inkubationen, innan såret bryter fram,
uppgår till 2 månader. Sjukdomen varar l år och lär ge
immunitet. Jfr P. Aaser, "Lärobok i inre medicin",
utg. af Faber, Holst och Petrén, samt Muir och
Ritchie, "Manual of bac-teriology" (7:e uppl. 1919).
G. Wrgn.

*Kalabass (Kalebass), flasklikt eller skålformigt,
tropiskt naturkärl, användt till förvaring af
drycker eller curaregift. Till sådana kärl användas
urholkade frukter af kalabasspumpan (se Lag e-naria
med fig.) och kalabassträdet (se C r e-s c e n t i a).

*Kalafat. K. intogs under Världskriget af
bulgarerna 3 nov. 1916 och hölls sedermera
besatt af centralmakternas trupper.
L. \V:sonM.

*Kalajoki. - 2. Sedan Rautio kapell 1920 blifvit
själfständigt pastorat, omfattar K. nu 486 kvkm. med
6,687 inv. (1922); det hör till Uleåborgs stift. I
socknen restes 1903 en grafvård öfver den af Runeberg
besjungne Vilhelm von Schwerin. 2. O. B-n.

Kala^dermangel. Se Mangel, med fig.

Kala^derpress, boktr. Se Stereotypi, sp. 1301.

Kalantan, tributstat. Se Kelantan.

Kalanutträ, tekn. Se M a n s o n i a. Suppl.

*Kalarasch har nu 13.000 inv. Under Världskriget
öfvergingo bulgarerna 9 dec. 1916 Donau vid K. och
besatte den af de af tågande ryssarna i brand stuckna
staden följande dag. Jfr Värld s-kriget, sp. 212.
II. J-dt.

Kalcat Seijar. Se L ar i sa 6.

*Kalbeck, M., dog 4 maj 1921 i Wien. Hans stora
Brahms-biografi afslutades med IV: 2 1914.

Kalbädagrund, finländskt fyrskepp i Finska
viken på 59° 51’ n. br. och 25° 37’ ö. lgd
fr. Gr. Hvitt blixtsken, 3 blixtar hvar 12:e
sekund, lysvidd 12 min. Mistsignalering.
O. B-n.

* Kalcium förekommer i jordskorpan till en mängd af
3,5 proc., hufvudsakligen som karbonat (kalksten),
sulfat (gips) samt silikat (kslkfältspat, strål-sten,
hornblände m. fl.). Den rena metallen har en
eg. v. 1,52 och smälter vid 810°. Vid upphettning i
vätgas förbrinner den till kalciumhydrid, CaH2, en
hvit, kristallinisk massa, som med vatten utvecklar
stora mängder vätsras, enligt reaktionsformeln:

Ca H2 + 2H2 O = Ca (OH)2 4- 2H., Af formeln kan
beräknas, att l kg. kalciumhydrid ger något mer
än l kvm. vätgas. Hydriden till-verkas därför
fabriksmässigt och används som ett bekvämt, men icke
billigt medel för framställning af vätgas, t. ex. för
fyllande af mindre luftballonger.

Till hvad i hufvudarbetet namnes om kalksalter-nas
roll i den lefvande naturen må läggas, att tillförsel
af lösliga kalksalter kan vara nyttig vid åtskilliga
sjukliga tillstånd. Härtill har man mest användt
klorkalcium eller mjölksyrad kalk(kalciumlaktat). De
ha sålunda med framgång nyttjats mot "nässelutslag"
(urticaria) -, särskildt när det uppträder efter
seruminsprutningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free