Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalfsund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mulåsnor, 645,000 kor, 1,435,000 andra
nötkreatur, 2,402,000 får och 876,000 svin
(1923). Af ull producerades omkr. 6,100
ton (1922). – Af mineral producerades 1922:
guld för 14,67 mill. doll. (omkr. 30 proc. af
Förenta staternas hela produktion), silfver för
3,1 mill. doll., koppar för 3,09 mill. doll.,
kvicksilfver för 0,19 mill. doll. och zink för
0,17 mill. doll. Petroleumproduktionens värde var
s. å. 173,38 mill. doll. och den tillgodogjorda
naturgasens 6,99 mill. doll. Värdet af hela
mineralproduktionen beräknades s. å. till 245,18
mill. doll. Industrien har gått ofantligt framåt
senaste årtionde; 1919 funnos 11,742 fabriker
med 1,242,98 mill. doll. kapital, 243,692
arb. och 1,981,2 mill. doll. tillv.-värde. Fisket
sysselsätter omkr. 13,000 pers. och inbringar omkr. 20
mill. doll. årligen. Järnvägarnas längd var 18,681
km., hvaraf 5,234 km. elektriska 1921. – K. sänder
2 senatorer och 11 representanter till unionens
kongress och indelas i 58 grefskap. I K. ligger,
40 km. n. om San Francisco, Mare island, Förenta
staternas största örlogsvarf vid Stilla hafskusten.
E. A-t.
Kaliforniska laxen, zool. Se Laxsläktet, sp. 1454.
Kaliforniska ostron, zool. Se O s t r o n, sp. 1070.
Kaliforniska strömmen. Jfr K u r o - s h i o.
Kalifornisk silfvergran, Abies concolor, löt.,
ett från västra Nord-Amerika härstammande, intill
75 m. högt, utmärkt vackert träd med mycket långa
grågröna barr. Denna ädelgran har under senare
år kommit till allmän användning i Sverige som
prydnadsträd i trädgårdar och parker och är härdig
ända upp i Ångermanlands kusttrakter. G.L-m.
Kali7nka, Waleryan. Se Polska litteraturen, sp. 1276.
Kali’’nski, Jan. Se Polska litteraturen, sp. 1271.
Kalischer, Alfred, tysk musikskriftställare,
f. 1842 i Thorn, d. 1909 i Berlin, från 1884
docent i musikvetenskap och moralfilosofi vid
Humboldtaka-demien, skref specialundersökningar
ang. Beetho-vens lefnad, delvis sammanförda i
Beethoven und seine zeitgenossen (4 bd, 1908-10),
och utgaf Beethovens samtliga bref (i 5 bd,
1906-08). E.F-t.
Kalisyndikät. Sedan 1880 bilda de tyska kaliverken
ett gemensamt försäljningssyndikat, och sedan 1910
står försäljningen af kalisalter under statens ö
iverinseende. Årligen fördelas försäljningen med viss
procentsats på de särskilda grufschakten, hvilkas
antal 1919 utgjord. 211. Ett "rikskaliråd" reglerar
förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetstagare,
och sedan 1919 finnes i Leopoldshall-Stassfurt en
särskild "jialiforskningsanstalt". Se äfven S tass
f urtsalter, sp. 1027. K.A.V-g.
*Kalisz. - 2. K. hade 44,753 inv. 1921. Under
Världskriget besattes staden 3 aug. 1914 af
tyskarna. Senare i s. m. gjorda försök af invånarna
och friskaror att utdrifva tyskarna misslyckades
efter häftiga gatustrider (särskildt 7 aug.),
men ådrogo invånarna hårda repressalier. Under
dessa strider led staden betydlig skada.
H. J-dt.
* Kalium. Metallens kokpunkt ligger vid 757,5°. -
Halten af kalium i den fasta jordskorpan har beräknats
till 2,5 pxoc. De största mängderna förekomma som
kalifältspat (med omkr. 12 proc. K2 0) samt olika
glimmerarter (med 7-11 proc. K2 0). I
hafsvattnet utgör kaliumhalten endast 0,04 proc. Dess
spektrum är afbildadt å pl. I till art. Spektralanalys
och Spektrum. K. A. V-g.
Kaliumbikromät, kem. Se K ro m.
Kaliumkarbonatlösning, farm. med. Se Lut-droppar.
*Kaliumklorat. Se Elektrokemisk industri. Suppl.,
sp. 559.
Kaliummanganät, kem. SeMangansalter.
*Kaliumperk!orat framställes numera
fabriksmäs-sigt genom elektrolys af
kloratlösningar och används för tillverkning
af vissa sprängämnen och fyr-verkeripjäser.
K. A. V-g.
Kaliumpermanganät, kem, SeMangansalter.
*Kaliumplatänaklorid, kem. Se äfven M et a
11-ammoniakföreningar.
Kaliumrutenät, kem. SeRutenium.
*Kaliumsalter. Före Världskriget hade Tyskland ett
faktiskt världsmonopol på kaliumsalter, understödt
af en stark syndikatorganisation. Största delen
af Tysklands kaligrufvor och förädlingsverk var
belägen inom området för det haf, där zech-stenen
aflagrades, hvilket sedan så godt som fullständigt
uttorkade (se Permiska systemet, Stassfurtsalter och
Zechstenssalter). Detta haf sträckte sig endast föga
utöfver Tysklands gränser, och dess kalisalter äro
utanför det nuv. Tyskland kända eg. endast från Nedre
Elsass, från Winterswijk på holländsk’ område nära
tyska gränsen, från Inowrazlaw och Wapno i Posen (där
man dock ej praktiskt utnyttjat förekomsten). Då under
Världskriget tillförseln af tyska kaliumsalter till de
flesta länder var afspärrad, hvilket både för industri
och jordbruk medförde mycket stora olägenheter,
uppstod snart ett ifrigt sökande dels efter nya
kalihaltiga saltlager, dels efter metoder att
framställa lösliga kaliumsalter ur förut föga eller
icke använda råmaterial, såsom hafsalger, vattnet i
vissa stäppsjöar, damm från masugnar och cementugnar,
mineralet alunit, bergarter rika. på kalifältspat
1. leucit o. s. v. - I Nedre Elsass (som till 1919
var en del af Tyska riket) påträffades i början af
1900-talet kalihaltiga bergsaltslager af tertiär ålder
(således betydligt yngre än de tyska). Lagren äro två,
mycket jämna och regelbundna, ett öfre om l, 15, ett
undre om 4 m. mäktighet, åtskilda af en 20 m. tjock
stensaltskifva. De utbreda sig under slätten n. om
Miilhausen, mellan Rhen och Vogeserna. Det öfre lagret
har en horisontal yta af 84, det undre af 72 kvkm:,
på ett djup af 550 ä 700 m. De beräknas motsvara
den nuv. världsförbrukningen under 200 ä 400 år. I
jämförelse med de tyska kalisaltlagren äro de franska
renare, mera fria från gips och magnesiumsal ter,
hvadan deras kalihalt är högre, omkr. 23 proc. K20 (i
olika grufvor varierande mellan 18,G och 37 proc.). De
bestå hufvudsakligen af klorkalium i blandning med
stensalt. Den 1913 ur de tyska kaligrufvornas 167
schakt uppfordrade mängden af kalisalter motsvarade
l,i mill. ton rent kali, X20, och de elsassiska
grufvorna hade fått sig tilldelad en "kvot" af
omkr. 6 proc. af hela produktionen. Elsassområdet är
så rikt på kali, att Frankrike nu måste betecknas som
världens största kaliproducent näst Tyskland. 1922
uppgafs schaktens antal till 18 (nya schakt äro under
byggnad), och produktionen utgjorde s. å. omkr. 2,34
mill. ton råsalt, motsvarande 390,000 ton rent kali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
