Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalfsund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
889
Kaliumsilfvercyanid-Kallas
890
(K20). I norra Spanien, i Katalonien v. och n. v. om
Barcelona, har ma.i i tertiärbiidningar funnit lager
af kalisalter, som torde vara värda att exploateras,
och man har redan sänkt schakt där. - I jordskorpan
ingår kali med en procenthalt af omkr. 3,3 proc. K20,
men den öfvervägande delen finns i kiselsyrehaltiga
mineral, silikat, som ingå i eruptiva bergarter,
men äfven i relativt kalirika bergarter är
kalihalten ringa, ytterst sällan öfver 10-12 proc.,
och anrikning är mycket svår att utföra. Försöken
under krisåren att för framställning af lättlösliga
kalium-salter tillgodogöra sig silikatmineralens
kalihalt ha i allmänhet rönt ringa framgång. Bland
de mest beaktansvärda är den af E. W. Jungner
(se d. o. Suppl.) uppfunna metoden att vid
framställning af Portlandcement i st. f. lera
använda kalihaltiga bergarter, hvarigenom man vid
bränningen skulle som biprodukt erhålla flyktiga
och lättlösliga kaliföreningar. I Norge har Dalen
Portland cementfabrik vid Brevik blifvit byggd
efter denna metod och har redan visat sig kunna
producera omkr. 700 ton K20 om året. I Sverige har
Slite cementfabrik sökt statens bistånd för att taga
Jung-ners cementfabrikationsmetod i bruk. Se Birger
Carlson, "Ett och annat om världens kalitillgångar
och deras tillgodogörande" (1923; ur "Svensk kemisk
tidskr."). K.A.V-g. K. A. G.
Kaliumsilfvercyanid, kem., ett salt, af formeln
KAg(GN)2, hvilket erhålles genom upplösning
af cyansilfver i cyankaliumlösning. Det bildar
färglösa kristaller, är lättlösligt i vatten och
luftbestän-digt, men svärtas i ljuset. En lösning af
saltet används vid galvanisk försilfring. Saltet
är så starkt antiseptiskt, att det ännu vid
en utspädning af l på 50,000 dlr vatten hämmar
utvecklingen af mjält-brandsbaciller i blodserum. Yid
medicinsk användning fördrages det bättre än
silfvernitrat. K. A. V-g.
Kaliumxantogenät, kem. Se Xantogensy-ro r.
*Kalix. 1. Domsagan omfattar 6,918,70
kvkm. 32,328 inv. (1923). – 4. Municipalsamhälle
i Nederkalix socken, Norrbottens län, 10
km. n. v. om den där hafsviklika Kalix älfs
mynning och 24 km. s. om Hvitvattnets station
på statsbanelinjen Boden–Karungi. K., där alla
stadsstadgorna tillämpas, omfattar 80 har land med 997
inv. (1923). Taxeringsvärdet å bevillningspliktig fast
egendom är 1,673,100 kr. och den bevillningstaxerade
inkomsten 1,084,790 kr. (1922). Kommunalskatten utgick
med 13,10 kr. och municipalskatten med 0,80 kr. per
bevillningskrona (1923). Samhällets tillgångar
voro 40,530 kr., skulder 28,208 kr., inkomster
10,153 kr. och utgifter 8,154 kr. 1919. I K. finnas
afdelningskontor af A.-b. Svenska handelsbanken samt
Nederkalix sockens sparbanks hufvudkontor, 2 hotell,
elektricitetsverk, kvarn, såg och mejeri. I närheten
ligger Johannisbergs skyddshem för vanartade och i
sedligt afseende försummade gossar från Norrbottens
län, grundlagdt 1910.
1, 4. E. A-t.
Kalixfors, turiststuga, tillhörig Svenska
turistföreningen, i Gällivare socken, Norrbottens
län, vid järnvägen Gällivare–Kiruna och
Kalix älf, utgångspunkt för turistled till
Kebnekaise. Godt fiske, men mycket mygg.
O. Sjn.
*Kalkalger, bot. Flera kalkalger, t. ex. af släktet
Lithofhamnion, innehålla utom kalciumkarbonat
äfven af sevärda mängder magnesiumkarbonat. -
(Sp. 637, r. 11.) Zugspitze ligger i Bajern. K.A.V-g.
*Kalkandelen tillhör nu Jugo-Slavien. Det besattes
under Världskriget af bulgarerna 30 okt. 1915,
återeröfrades i nov. s. å. af serberna, men besattes
några dagar senare ånyo af bulgarerna.
E. A-t.
Kalkaneodyni, med. Se T a la l g i.
"Kalkar. - 2. KarlOttoEermanTryde K. Med bd 5 af K:s
"Ordbog", supplement till de 4 föregående banden,
afslöts verket 1918. P.E-t.
*Kalkkankrinit. Definitionen bör lyda: en kan-krinit,
hvars natronhalt är ersatt af kalk. K. A. V-g.
*Kalkkväfve. Se äfven Gödselämnen och Karbid. Suppl.
Kalkolit, ett uranmineral. Se Uran.
* Kalkonskötsel. Jfr F å g el. Suppl.,
sp. 1114-15. Kalkpudrett. Se
Latrin. Kalkrostningsmetod 1. Huntingtons och
Heberleins blästerrostning, tekn. Se Bly 2. Suppl.
* Kalksalpeter, landtbr. Se äfven E l e k t r o k
e-misk industri. Suppl., sp. 560 o. 561.
Kalkskal. Se Ä g g l, sp. 1171 och fig. 6.
*Kalksten. Bland de i Skånes kritsystem
förekommande tekniskt viktiga kalkstenarna bör
också nämnas Hanaskogskalken (se
Kritsystemet, sp. 1478). På senare åren har vid
Hanaskog kalkstenen i stor skala tillgodogjorts
för användning till gödningskalk genom malning.
K. A. G.
* Kalktuff. Flerstädes har man
beträffande Sveriges kalktuffer kunnat konstatera
en utpräglad skiktning och uppdelning i hvarf, som
kunna följas öfver vida sträckor, och detta såväl
hos kalktuff, hvars utfällning försiggått genom
rent fysi-kalisk-kemiska processer, som hos sådan,
där organismer förmedlat utfällningen Denna
hvarf vighet har tolkats som årshvarfvighet,
först af Cl. Kurck för Benestadskalktuffen.
Därigenom har man så mycket lättare kunnat
tyda kalktuffernas bildningshistoria och
i många fall säkrare jämföra dem med
öfriga sen- och postglaciala bildningar.
K. A. G.
Kalktväl. Se Tvål, sp. 488.
*Kall tillhör nu Undersåkers och Offerdals tingslag,
Jämtlands län, samt Undersåkers kontrakt, Härnösands
stift. 265,590 har. 1,690 inv. (1923).
Kallaktjåkko, ett 1,845 m. högt berg med många stora
jöklar, i Gällivare socken n. v. om Stora Sjöfallet
på norra stranden af Alemusjaure.
O. Sjn.
Kablas. 1. OskarPhilippK., estländsk författare
och diplomat, f. 25 okt. 1868 på ösel. studerade i
Dorpat och sedermera i Helsingfors, där han 1901 blef
filos, doktor på sin afh. Die wiederholungslieder
der estnischen volkspoesie I (s. å.). K. var lärare
i Narva 1893-95, i Petersburg 1895-1903, docent
i jämförande finsk språkforskning vid Petersburgs
universitet 1902-03 samt därefter en följd af år
gymnasielärare i Dorpat och redaktionssekreterare
i Dorpattidningen "Posti-mees", 1906-09 äfven
direktor för det 1906 upprättade första estniska
gymnasiet för flickor. Sedan Estland blifvit
oberoende stat, har K. 1920- 22 varit dess envoyé
i Helsingfors och innehar sedan 1922 envoyéposten
i London. Bland K:s skrifter märkas ytterligare ett
par etnografisk-folkloristiska studier öfver estniska
kolonier i ryska guv. Vitebsk och Pskov samt Vbersicht
uber das sammeln est-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
