- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
893-894

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalfsund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessutom Fördrifna (koloristiskt stark och djärf)
m. fl. I Konsthögskolan började K. 1903 på eget
initiativ och utan aflöning att ge undervisning i
fresk-målning. Detta blef upprinnelsen till Skolan
för dekorativ konst, där K. var lärare 1910-16. Han
blef vice professor 1912. Han har utgett en sakrik
framställning af Oljemåleriet. Färgstoff och
lind-ämnen (1913) samt Dikter och hugskott (1917)
och Ur gamla papper. En student på fyrtiotalet (1923).

4. Georg Gottfrid K., den föregåendes kusin,
skolman, musiker, f. 26 jan. 1873 i Filipstad, student
i Uppsala 1891, filos, doktor 1902, docent där i
nordiska språk s. å., lektor i modersmålet och
tyska i Nyköping 1907 och vid Uppsala katedralskola
1918, har varit förordnad som rektor vid högre
allm. läroverken i Härnösand 1909–17 och i Västerås
från 1917. K. var Uppsala studentkårs sånganförare
1902-07, dirigent för Värmlands sångarförbund
1903–19 samt för de af honom stiftade Uppsala
sångarförbund 1904–07 och Södermanlands 1908–09
och var 1909–17 ledare af Härnösands musiksällskap,
med hvilket han framförde oratorier o. a. större
tonverk. Han har komponerat manskörer, kantater
m. m. Utom språkvetenskapliga skrifter (främst
Värmländska bärgslagsmålets formlära, 1902) har
K. författat bl. a. den förtjänstfulla, uttömmande
historiken Blad ur Uppsalasångens historia (1913).

5. Edvin K., kusin till K. 2, 3 och 4,
tonsättare, f. 29 aug. 1881 i Filipstad, studerade
naturvetenskap vid Lunds universitet 1898-1904 och
musik vid konservatoriet i Leipzig 1904-07. Han har
komponerat stråkkvartett (n:r 3), 2 fugerade scherzi
för stråkkvartett eller liten orkester, Allegro
sinfonico ("Sista striden") för orkester, Serenad
i sommarnatten för orkester, violinsonat, sonat för
altfiol eller violoncell, sånger m. m. Hans arbeten
röja själfständigt kynne. 2. G-g N. 4 o. 5.
E. F-t.

Kalman, konung. Se Koloman.

Kalman, Emmerich, ungersk operettkompositör,
f. 1882, utbildad vid musikakademien i Budapest,
har haft vidsträckta framgångar med sina musikaliskt
välgjorda och liffullt nationalfärgade operetter,
bl. a. Herbstmanöver ("Höstmanöver", Stockholm 1909),
Czardasfurstin ("Csardasfurstinnan", Stockholm 1916)
och Faschingsfee ("Drottning Karneval", Stockholm 1918).

E. F–t.

*Kalmar, stad. Efter inkorporering af delar af
landskommunen är år 1924 stadens areal 845,8? har
(den kommer att efter landskommunens inkorporering
1 jan. 1925 uppgå till 2,260,67 har). Stadsplanen
af 1908 har sedermera rätt betydligt
omarbetats. Invånarantalet vid 1923 års slut var
17,611 i stadsförsamlingen och 509 i landsförsamlingen
(församlingarna bli sammanslagna från l jan. 1925). –
Taxeringsvärdet af fast egendom 1923 var 41,115,500
kr., hvaraf 187,200 kr. för jordbruksfastighet. Den
taxerade inkomsten 1923 var 19,418,020 kr. Stadens
skulder voro vid 1923 års slut 7,800,335,82 kr.’,
dess tillgångar 11,902,867,75 kr. Utskylderna
voro s. å. 8 kr. pr bevillningskrona. – Stadens
industri omfattade 39 fabriker med 1,446 arb. och
ett salutillverkningsvärde af 30,754,555 kr. (1921)
samt en bevillningstaxerad inkomst af 1920 års rörelse
af 1,384,367 kr. De förnämsta fabrikerna äro Kalmar
ångkvarn (se d. o. Suppl.), margarinfabriken Svea,
en tändsticksfabrik, Kalmar nya tapetfabrik, Kalmar verkstads
a.-b:s verkstäder (lokomotiv och järnvägsvagnar),
Kalmar karamell- och chokladfabrik, A.-b. Siefvert
& Fornanders verkstäder (tändsticksmaskiner)
samt Sandbäcks kakelfabrik. Tobaksfabriken
är numera nedlagd. - Stadens banker äro nu,
utom sparbanken, afdelningskontor af Riksbanken,
Svenska handelsbanken, Smålandsbanken, Skandinav,
kredit-a.-b., Jordbrukarbanken och Sydsvenska
banken. - En ny folkskola, Vasaskolan (arkitekt
J. Fr. Olson), uppfördes 1917 i sydvästra delen
af staden. Bernhardinas flickskola har upphört
och ersatts af en arbetsstuga. Ny begrafningsplats
anlades 1910 invid norra Stadsplanegränsen. Sedan
Kalmar stift införlifväts med Växjö stift, finnes
i staden ej längre biskop eller domprost. Bland
välgörenhetsinrättningar märkas Dahmska stiftelsen
å Stensberg och Stiftelsen Hemmet (bägge för pauvres
honteux). Stadens bägge tidningar, "Kalmartidningen
Barometern" och "Kalmar", utkomma numera dagligen
(6 ggr i veckan). – öfver Nybro–Säfsjöström står
K. numera i direkt förbindelse med stambanan vid
Nässjö. Inom K. eger bilomnibustrafik rum på 2
linjer, och med omgifvande landsbygd för-bindes
staden genom ett flertal omnibuslin-jer. – I K:s
stadsvapen har vapenbilden på senare åren erhållit
lindriga ändringar, som framgå af ofvanstående fig. –
Litt.: A. Roosval och W. Swahn, "Storskolan i Kalmar"
(2 bd, 1923–24).

illustration placeholder
Kalmar stads vapen.


*Kalmar. 1. K. landsförsamling omfattade 1,556
har 1 jan. 1923. 509 inv. (s. å.). K. skall fr. o. m. 1925
införlifvas med Kalmar stad.

*Kalmar–Berga järnväg är 76,6 km. lång. F. p.

*Kalmar järnväg är efter senaste omräkning 99,5
km. lång, hvaraf sträckan Kalmar–Emmaboda 56,7 och
sträckan Nybro–Säfsjöström 42,8 km. F. P.

Kalmar järnvägar, benämning på 2 af Kalmar
nya järn vägs-a.-b. trafikerade järnvägar,
nämligen den af bolaget egda Kalmar järnväg och
den af Säfsjöström–Nässjö järnvägs-a.-b. egda
Säfsjöström–Nässjö järnväg.

F. P.

Kalmar–Kalmar läns tidning (Tidningen Kalmar)
utges från l juli 1918 som daglig efter
sammanslagning af de båda tidningarna "Kalmar"
och "Kalmar läns tidning". "Tidningen Kalmar"
är en direkt fortsättning på det 1 jan. 1827
af konsistorienotarien Per Ahlquist grundlagda
Calmar-bladet. Bland tidningens följande utgifvare må
särskildt nämnas kongl. sekter Karl M. F. E. Gethe
(1866-93) samt direktör Karl Ek (1905-15). "Kalmar
läns tidning" utgafs 1915–1 juli 1918 med David
Ljungqvist som hufvudredaktör. Hufvudredaktör
för "Kalmar-K. L. T." är sedan l nov. 1915 Oskar
A. Sandberg (f. 1887). Eedaktionssekreterare är sedan
1917 Albert Lorentz (f. 1887). Tidningen, som eges af
Kalmar tryckeri a.-b., sysselsätter två sättmaskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free