- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
895-896

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar län ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och tryckes på Heurekapress. Tidningens färg
är liberal.

*Kalmar län omfattar enl. senaste uppgifter 11,540
kvkm. (10,959 kvkm. land och 581 kvkm. vatten)
med 231,790 inv., hvaraf 188,979 på landsbygden och
42,811 i städerna, 21 på l kvkm. land (1923). K. var
1923 med hänsyn till folkmängden det 13:e och till
folkmängdstätheten det 16:e i ordningen af Sveriges
län, med 3,87 proc. af hela folkmängden s. å. –
K:s 6 domsagor omfatta nu blott 9 tingslag, i det
att Aspelands och Handbörds härad förenats till
ett tingslag. Af fögderierna omfattar Tjusts 4,
Tunaläns och Sevede 3, Aspelands och Handbörds 3,
Norra Möre och Stranda 3, Södra Möre 5 och Ölands 4
landsfiskalsdistrikt. – I ecklesiastikt hänseende är
länet nu fördeladt på Växjö stift med 5,778 kvkm. och
137,922 inv. (1921; Handbörds, Stranda, Norra Möre
och Södra Möre härad, Öland samt städerna Kalmar,
Oskarshamn och Borgholm) samt Linköpings stift
med 5,762 kvkm. och 93,155 inv. (1921; Norra och
Södra Tjusts, Sevede, Tunaläns och Aspelands härad
samt städerna Västervik och Yimmerby). Linköpings
stift ingår i K. med 4 kontrakt, 27 pastorat,
35 lands- och 2 stadsförsamlingar samt Växjö
stift med 7 kontrakt, 45 pastorat, 67 lands- och
3 stadsförsamlingar. – K. ingår nu dels i l:a,
dels i 3:e telegraf trafikdistriktet, är deladt
i 11 ord. och 2 extra provinsialläkardistrikt. –
K, bildar tills, med Gotlands län en krets för
riks-dagsmannaval till Första kammaren med 3
valkorporationer (K. norra landsting, K. södra
landsting och Gotlands läns elektorer), som utse
7 riksdagsmän. Till Andra kammaren väljer K. 9
riksdagsmän. – Af hela landarealen utgöras 1,996
kvkm. (18 proc.) af trädgård, åker samt annan odlad
jord, 352 kvkm. (3 proc.) af naturlig äng och 7,612
kvkm. (69 proc.) af skogs- och hagmark (1923). Skörden
utgjorde 9,780 ton hvete, 42,146 ton råg, 18,999
ton korn, 54,611 ton hafre, 12,450 ton blandsäd,
1,106 ton baljväxter, 150,006 ton potatis, 43,176 ton
sockerbetor, 143,395 ton foderrotfrukter, 105,767 ton
hö och 194,623 ton halm, allt till ett sammanlagdt
värde af 44,453 mill. kr. (1922). Husdjurens
antal var 35,528 hästar, 148,097 nötkreatur,
hvaraf 74,903 kor, 120,379 får, 244 getter, 38,761
svin och 228,618 bisamhällen (1919). Värdet af
fångad fisk var 2,34 mill. kr. 1921. Industri och
bergsbruk sysselsatte s. å. 9,117 arb. samt hade
93,17 mill. kr. salutillverkningsvärde och 5,71
mill. kr. bevillningstaxerad inkomst. Statsbanor
saknas fortfarande, och de enskilda järnvägarnas
längd var 874 km. (7,57 km. per 100 kvkm. och 37
km. per 10,000 inv.), hvaraf 661 km. smalspåriga
och 213 km. normalspåriga 1923. Af Kallnar järnväg
(99,5 km.) äro linjen Kalmar–Emmaboda, 56,7 km., och
sträckan Nybro–Orrefors, af linjen Nybro–Säfsjöström,
15 km., belägna inom länet. Södra Ölands järnväg
är nu 95,9 km. Handelsflottan omfattade 44 ang- och
motorfartyg om 11,192 nettoton samt 168 segelfartyg
om 13,152 nettoton. De allmänna vägarna, städernas
oberäknade, voro 3,356 km. och kostnaderna för
vägvä-sendet 1,59 mill. kr. (1921). S. å. funnos
41 sparbanker med 71,722 insättare och 63,9;;
mill. kr. behållning för insättarna. Antalet
fattigvårdsanstalter var 88 och understödstagare 9,901 (1921).
Antalet folkskolebarn var 27,949, hvaraf 4,146
i städerna (1922). – Taxeringsvärdet å fast
egendom var 471,72 mill. kr. (358,75 mill. kr. på
landsbygden och 112,07 mill. kr. i städerna),
hvaraf för bevillningspliktig jordbruksfastighet
272,76 mill. kr. Den uppskattade inkomsten var
123,95 mill. kr., hvaraf 11,42 mill. kr. af fast
egendom och 9,76 mill. kr. af kapital. Se äfven
N. Åberg, "Kalmar läns förhistoria" (1923).

E. A–t.

Kalmar läns tuberkulossjukhus, beläget i Må-lilla
socken, Kalmar län, öppnades 1915 och har plats för
102 patienter.

*Kalmar regemente förflyttades 1920
delvis och 1921 fullständigt till Eksjö.

H. J–dt.

*Kalmar slott. Genom Byggnadsstyrelsens försorg
har 1921–23 ett antal rum i slottet försatts i
användbart skick för museiändamål, gamla väggmålningar
framtagits o. s. v., hvarjämte slottsvallen och
dess postejer förstärkts. Dessa arbeten pågå
(juni 1924) alltjämt.

*Kalmar stift sammanslogs efter biskop Totties
död (11 juni 1913; samma dag dog äfven domprosten
i stiftet, A. von Engeström) med Växjö stift l
aug. 1915. Som stiftstyrelse höll Kalmar domkapitel
sitt sista sammanträde 31 juli 1915, men fortfor
till årets slut att i begränsad omfattning handha
löpande ärenden. Det sammanslagna stiftet
kallas endast Växjö stift.

Kalmartidningen Barometern, daglig morgontidning
i Kalmar, började utges 1841 af med. doktor
Jon Engström (se d. o.), utkom från
1842 med 2 nummer, senare med 3 och därpå
med 4 nummer i veckan samt är fr. o. m. 1912
daglig. Den originelle och stridbare Engström,
som medarbetade i tidningen till sin död, 1870,
öfverlät 1851 tidningsföretaget till boktryckaren
Anders Petersson (d. 1876), hvilken 1865–75 jämväl
var ansvarig utgifvare. Han följdes nov. 1875 af sonen
Hjalmar Petersson (f. 1852, d. 1919), hvarvid tidningen,
som förut efter hvartannat burit namnen "Barometern",
"Barometern i Kalmar" och "Nya Barometern i
Kalmar", erhöll sitt nuvarande namn. Egare blef
1903 "Tidningen Barometerns a.-b." (aktiekapital
160,400 kr.). Efter Hj. Peterssons död blef 1919
sonen Gustaf Petersson (f. l febr. 1879) bolagets
verkställande direktör och tidningens ansvarige
utgifvare samt Gösta Thalén (f. 23 juni 1873)
hufvudredaktör. Redaktionssekreterare är R. Holmkvist
(f. 7 aug. 1892). Tidningens tryckeri sysselsätter
3 linotype-sättmaskiner, hvaraf l fyrdäckare;
den tryckes på nyinköpt 16-sidig rotationspress
med flerfärgstryck. Upplagan är 13,000 ex., däraf
omkr. 8,000 ex. på posten. Postprenumerationspriset
1924 är 13 kr. 50 öre. Tidningens politiska ståndpunkt
är moderat.

*Kalmar–Torsås järnväg är fr. o. m. 1914
efter omräkning 39,2 km. lång.

F. P.

Kalmar ångkvarn, grundad 1847, öfvertogs på
1870-talet af grosshandlanden Johan Jeansson, och
under dennes och i synnerhet hans sons, nuv. konsuln
John Jeanssons (sed. o. Suppl.), ledning har detta
företag utvecklats till ett af de största i sin
bransch inom Skandinavien, med en förmalningskapacitet
af 175 ton hvete och 125 ton råg per dygn. Utom
mjölförmalning bedrifver kvarnen jämväl tillverkning
af risgryn och hafregryn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free