Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar län ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
897
Kalmia-Kambrium
.samt af ris- och hvetestärkelse. Sammanlagda
tillverkningsvärdet per år uppgår till omkr. 13
mill. kr. Arbetarantalet är omkr. 145.
* Kalmia, bot. Släktet uppkallades af Linné efter
Per KalmL
Kalogeröpulos, G e o r g i o s, grekisk politiker,
f. på 1850-talet, egnade sig åt advokatyrket,
blef mot 1870-talets slut deputerad och gjorde
sig i parlamentet bemärkt som auktoritet
i finansärenden. K. var justitieminister i
Theotokis’ ministär 1903, inrikesminister i
en ny ministär Theotokis 1905-09 samt var 1916
en kort tid (sept.-okt.) konseljpresident (se
därom Grekland. Suppl., sp. 67-68). Sedermera
var han finansminister i Kallis’ sista ministär
(nov. 1920-febr. 1921) och blef därefter, närmast
till följd af sitt anseende för ententevänlighet,
utredd att bilda ministär och själf öfvertaga
utrikesministerposten. Han företrädde grekiska
regeringen vid konferensen i London med de
allierade och Turkiet febr.-mars s. å., öfverlät
därpå utrikesportföl-jen åt Baltazzis och nedlade
i april äfven minister-presidiet, som då öfvertogs
af ministärens starkaste man, Gunaris. I dennes
ministär blef K. finansminister och afgick med
denna i mars 1922. Efter grekernas stora militära
nederlag i Mindre Asien fick K. ånyo i uppdrag att
bilda ministär (8 sept.), men misslyckades, och då
konung Konstantin ett par veckor senare störtades
genom en militärrevolt, blef äfven K. liksom Gunaris,
Baltazzis m. fl. häktad och åtalad för högförräderi. I
motsats mot de ofvan nämnde undgick han dödsstraffet;
hans långa politiska bana var emellertid slut.
V. S-g.
Ka’ltimo [-må], träsliperi i Eno socken, Kuopio
län, Finland, vid K. fors i Pielis älf, eges
af ett bolag, hvars aktiestock innehas af A.-b
Kaukas (se d. o. Suppl.) fabrik. Fabriken är
uppförd 1897, ombyggd och utvidgad 1908 efter
eldsvåda. Årlig tillverkning af omkr. 3,500 ton
hvit träpapp. Äfven såg finnes. Omkr. 150 arbetare.
O. B-n.
"Kalundborg hade 1921 med förstäder 7,260 inv. Kyrkan
restaureras sedan 1916 af A. Clemmensen. I det från
1700-talet härstammande korsvirkeshuset Lindegaarden,
som eges af Nationalmuseet, inrättades 1910 ett
museum. Hamnen är efter senaste utvidgningen 1916-18
6,9 m. djup P. E-t.
"Kalusz tillhör numera Polen. 6,426 inv. (1921). Under
Världskriget besattes staden af ryssarna i början
af sept. 1914, men återtogs efter hårda strider 6-8
juni 1915 af tyska sydarmén (v. Linsingen). Under
Brusilovs 3:e offensiv intogs K. på nytt 11
juli 1917 af ryssarna. Genom de allierades
motoffensiv (slaget vid Stanislau - K.) måste dock
ryssarna natten till den 16 s. m. åter utrymma
staden. Jfr Världskriget, sp. 175, 188 och 224.
H. J-dt.
’Kalvarija tillhör numera Litauen. Under Världskriget
intogs K. af tyskarna 12 febr. 1915. I trakten af
K. utkämpades i april och maj samt i juni och juli
s. å. under ställningskriget hårda strider mellan de
försvarande tyskarna och de anfallande ryssarna. Jfr
V ä r l d s k r i g e t, sp. 186. H. J-dt.
Kalvsund. Se K a l f s u n d. Suppl.
Kalvträsk. Se Ka l f trä sk. Suppl.
.Kalymnos hade 18,0 O inv. (greker) 1912. ön tillhör
Tolföarna, hvilka definitivt afträdts af Turkiet i
Lausannefreden 1923 och sedan 1912 hållas besatta af
Italien (se T o l f ö a r n a, äfven i Suppl.).
Tryckt den 31/e 24
Kamajokk, namn på flera lappländska floder, af
hvilka K. i Jukkasjärvi är en af källfloderna till
Abiskojokk, samt K i Kvikkjokk från Sarekfjällen
utfaller i Saggat och tillsammans med Tarrajokk bildar
Kvikkjokksdeltat. O. s
j n.
Kamako (N a k a tom i-K., Kamatari), japansk
storman. Se Bd XII, sp. 1449.
Kamåreskulturen, Kamåresperioden. Se Kretensisk
kultur, sp. 1265.
Kamassi’ntser, folkslag. Se Samojeder.
Kamban, Gudmundur Jönsson Hall-g r i m s s o n,
isländsk-dansk författare, f. 8 juni 1888 på
Alftanaes vid Reykjavik, student 1910, studerade
språk och litteratur i Köpenhamn och var några år
i Amerika. K. har skrifvit skådespelen Bädda Padda
(1914; uppf. 1915 i Stockholm), Konyeglimen (1915),
Marmor (1918), Vi mordere (1920; "Vi mördare",
uppf. i Stockholm 1921) och De arabiske telte
(1921). De bästa äro skarpt tecknade samhälls-
och karaktärsstycken med betydande dramatisk
säkerhet och plastisk replikföring, erinrande om
Ibsen, Strindberg och Shaw. Han har äfven varit
sceninstruktör. 1922 utgaf K. romanen Ragnar Finsson.
P. E-t.
* Kambodja. Genom franska vetenskapliga expeditioner
har man upptäckt storartade ruiner från en tid,
då khmer (kambodjerna) bildade ett mäktigt rike
(från 500-1400-talet e. Kr.), representerande
en konst, som på franska fått namnet Vart Khmer;
särskildt i Nakhon-Vat vid staden Angkor i Siarn
väldiga tempel, palats, pelargångar, jättelika,
i trappsteg afdelade torn o. s. v. (jfr Delaporte,
"Voyage au Gambodge. L’architecture Khmer", 1880;
Fournereau, "Les ruines d’Angkor", 1890, och "Les
ruines khméres", 1891; Soldi, "Les arts méconnues",
1897). Kulturen är af indiskt ursprung.
Inskrifter finnas på sanskrit, behandlade i "Journal
asiatique" af Barth, Senart och framför allt Bergaigne
(särskildt "Chronologie de Tanden royaume khmér",
1884) och på khmer-språket (se Aymonier,
"L’épigraphie kambojéenne", 1885, och "Le Cambodge
et ses monuments" i "Journal asiatique", 1897).
Om språket se Grierson, "Lin-guistic survey of India"
II, innehållande "Mön-Khmer and Siarnese-Chinese
families". K. F. J.
*Kambrium. Den å sp. 708 omnämnda terminologien
att för algonk använda benämningen eokambrium har
ej vunnit häfd. Däremot håller sig benämningen
prekambrium för aflagringar mellan det egentliga
urberget och kambrium samt kan med fördel användas
som samlingsnamn, så länge man ej har kunnat på
säkra grunder uppdraga en gräns, som erhållit allmänt
erkännande, mellan det egentliga urberget (den
arkeiska l. arkeozoiska gruppen) och
de därpå följande, på sediment rikare aflagringarna,
för hvilka man tagit i bruk benämningarna
eozoiska och proterozoiska gruppen, utan
att egentligen någondera af dessa benämningar i Europa
vunnit allmän anslutning. – I Sverige ha de
underkambriska bildningarna aflagrats diskordant
på äldre lager, hvilka denuderats ned till ett
peneplan, den s. k. subkambriska denudationsytan,
som träder i dagen flerstädes, mestadels i närheten
af de underkambriska bildningarna, t. ex. vid
foten af västgötabergen. Under senare år har stor
uppmärksamhet egnats den kambriska faunan, såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
