- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
903-904

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar län ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

903

Kammaradvokatfiskal-Kammarmusikföreningen

904

Kammaradvokatfiskal, titel på tjänstemän i
Kammarkollegiet, hvaraf en, förste advokatfisk a
l, i 18:e, och en, andre advokatfiska l, i 15 :e
lönegraden, ha att tillse, bevaka och utföra kronans
rätt och talan i alla de till kollegiets befattning
hörande ärenden, där kronans rätt är i fråga och som
till kammaradvokatfiskalsämbetets handläggning i följd
af K. M:ts föreskrift höra eller af kollegiet eller
justitiekanslern varda remitterade aller hvari ämbetet
utan remiss finner sig befogadt anställa ämbetstalan,
äfvensom beträffande danaarf och i de andra mål, där
sådant enligt gif na föreskrifter blifvit kollegiets
advokatfiskal uppdraget. Advokatfiskal har likaledes
att enligt särskildt stadgande utföra kollegiets talan
i vattenmål. Med hänsyn till advokatfiskalsämbetets
synnerligen omfattande verksamhet finnes sedan flera
år tillbaka anställd en extra advokatfiskal. På
advokatfiskalskontoret finnas anställda äfven
2 fiska-ler till advokatfiskalernas biträde.
C. v. O.

’Kammararkivet organiserades af Bengt Ingolfs-eon,
som 1618-54 (ej 1617-62) var inspektor för
detsamma. De lokala räkenskaperna ordnades af
honom och hans medhjälpare efter landskap, de
s. k. landskapshandlingarna. En rad andra räkenskaper,
såsom räntekammarböcker, räkenskaper för hofvet,
militien, skeppsgårdarna, varuhusen och tullen
ordnades och förtecknades samtidigt som särskilda
serier. Arkivet flyttades efter slottsbranden
1697 till Skeppsholmen och återfördes därifrån
1749 till bl. a. Logårdshvalfvet i k. slottet och
till vissa lokaler i Kungshuset samt 1806, såsom
i hufvudarbetet uppges, till sin nuv. lokal. -
Sedan frågan om de under Kammarkollegium lydande
arkivens ställning i det offentliga arkivväsendet
länge varit aktuell, tillsattes (1917) sakkunniga
för utredning af densamma. Deras majoritet uttalade
sig 1919 för, att vården såväl af Kammararkivet
som af Kammarkollegiets arkiv skulle öfvertas
af Riksarkivet. Genom statsmakternas beslut
1921 förenades Kammararkivet med Riksarkivet,
som fr. o. m. 1922 öfvertog vården af detsamma i
dess förutvarande lokaler. Genom öfverenskommelse
mellan Kammarkollegium och Riksarkivet bestämdes,
att året 1700 skulle utgöra gränsar för de serier, som
förvaras i Kammararkivet och Kammarkollegium. Akterna
från kollegiets forna upplösta kontor skulle dock
tillhöra Kammararkivet. Där skulle sålunda förvaras
bl. a. reduktionsmyndigheternas arkiv. De räkenskaper,
som efter fullbordad granskning i Riksräkenskapsverket
brukat öfverlämnas till Kammararkivet, skola
fortfarande ingå dit. I Riksarkivet bildar
Kammararkivet en särskild sektion. Arkivlokalerna
ha genom omfattande reparationer 1921-22 i
hög grad förbättrats. En inventering af hela
arkivaliebeståndet har företagits. Arkivet omfattar
en hyllängd af omkr. 12,COO m. Bland de många
räkenskapsserierna framstå särskildt de lo-kala
fogderäkenskaperna med början från 1530-ta-iet
samt deras fortsättning i länsräkenskaperna,
landsböckerna med verifikationer och jordeböcker,
fram t. o. m. 1918. Räntekammarböckerna 1527-
1890 innehålla räkenskaper för den centrala
penningförvaltningen. Jfr J. A. Almquist, "Den civila
lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630" (bd 1-4,
1917-23), och arkivsakkunniges betänkande af 1919
med däri ingående "Anteckningar rörande

Kammararkivets historia och nuvarande innehåll" af
S. Clason och E. Naumann. E. N-nn.

Kammare (S l u ss k a mm a re). Se Sluss.

"Kammarexpeditionen. - 3. Kammarexpeditionen i
Finlands senat indrogs redan 1917, och de på
densamma ankommande åliggandena öfverfördes
till Finans- och Jordbruksexpeditionerna
(nuv. Finans- och Landtbruksministe-rierna).
O. B-n.

Kammargymnastik (Hemgymnastik, Hem-ro r e l s e r),
förfaringssättet att med biträde af en gymnast
eller efter hans föreskrift eller annan ledning
genomgå en sjuk- eller friskgymnastisk behandling
med hjälp af det bohag, som finns tillgängligt i ett
vanligt boningsrum (hemmet), såsom stolar, bord,
soffa, säng, dörrposter m. m., för att därigenom
stärka enskilda muskelgrupper och dymedelst hålla
skelettet vid normal form och smidighet eller höja
vissa organs funktion, särskildt bukens. Denna
gymnastik består hufvudsakligen af fria eller vid
ofvannämnda bohag bundna enkla rörelser i stående,
sittande och liggande ställningar, delvis förstärkta
vid behof af en fri tyngd (hantlar, stafvar m. m.),
en löpande "trisstyngd", en elastisk apparat
m. m. d. För rörelser i hängande ställning kan
lämpligen användas en i en dörröppning fäst trapets
eller smal bom. Hemgymnastiken, som lämpar sig för
alla åldrar och för båda könen, är ett utmärkt medel
att bibehålla kroppslig hälsa in i sena ålderdomen.
N. F. S.

* Kammarkollegium. Den nu gällande instruktionen
är af 31 dec. 1921. Kollegiet har erhållit
en ny uppgift därigenom, att enligt 1918 års
vattenlag en af dess ledamöter skall vara medlem af
Vat-tenöfverdomstolen. Enligt stat af 1921 utgöres
kollegiet af l president och 5 kammarråd, hvarför-utom
där äro anställda l förste och l andre advokatfiskal,
5 sekreterare, 4 förste arkivarier (däraf l för
landtmäteriutredningar), 2 fiskaler, 2 notarier och l
registrator. Dessutom äro 1924 på extra stat anställda
l kammarråd, l sekreterare och l advokatfiskal.
Kammarkollegium har alltmera fått karaktären af
utredande verk. Som exempel på utredningar,
som verkställts af kollegiet eller dess tjänstemän,
kunna anföras dess Redogörelse för de ecklesiastika
boställena i Västerbottens och Norrbottens län
(1915) och i Värmlands län (1922), "Om stadgad
åborätt" af P. R. Bergström 1-2 (1919-20)
samt den pågående fiskerättsutredningen.
E. N-nn.

Kammarläs, mek. Se Lås, sp. 161.

* Kammarmusik. - Se "Kammarmusiken och dess mästare
intill 1800-talets början jämte förteckning över
kammarmusikkomponister intill nuvarande tid" (1918)
af A. Hillman (se denne. Suppl.).

Kammarmusikföreningen i Stockholm stiftades 13 april
1911 af ett antal för konstarten intresserade personer
och har till ändamål att genom såväl offentliga
konserter som privata soaréer för föreningens
medlemmar höja och vidmakthålla intresset för
kammarmusik. Föreningen ger under arbetsåret
(okt.-mars) i regel l soaré och l konsert hvarje
månad. Medlemmar äro dels årsabonnenter å dess
musiktillställningar, dels stiftande medlemmar, som
en gång för alla inbetala minst 250 kr. Styrelsen
består af 12 personer, utsedda på allmänt årsmöte,
och väljer inom sig ordf., vice ordf., skattmästare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free