- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
905-906

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammarrätten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

905

Kam marrätten-Kanal

906

och sekreterare. Ordf. är f. n. regeringsrådet
A. Wall, vice ordf. kaptenen E. Schlesinger,
sekreterare (alltifrån början) advokaten
E. Lidforss. För konserterna, som hållas i
Mus. akad:s stora sal, ha utom inhemska krafter
många utländska ensembler anlitats. På senare åren
har dock Kjellströmskvar-tettea svarat för de flesta
konserterna. E. F-t.

’Kammarrätten. Enligt senast utfärdade instr., af
17 dec. 1920, eger Kammarrätten att till behandling
och afgörande upptaga hufvudsakligen följande:
balansmål eller angifvelser mot kronans och allmänna
verks redogörare för tillgrepp och förskingring af
sådana dem under eget ansvar inför kronan eller
verket anförtrodda medel eller persedlar, för
hvilka redogörelse ingår till Riksräkenskaps-verket,
äfvensom åtal mot ämbets- och tjänstemän för fel och
försummelser i fråga om uppbörd, förvaltning och
redovisning af dylika medel och persedlar; vidare
mål, som från Riksräkenskapsverket öfverlämnas i
anledning af anmärkningar vid de för granskning
till Riksräkenskapsverket ingående räkenskaperna;
besvär öfver förvaltningsmyndigheternas beslut i
anmärkningsmål; besvär öfver länsstyrelsernas beslut
i frågor om debitering af utskyl-der eller afgifter;
besvär i taxeringsmål, i mål om mantalsskrifning
och kyrkobokföring samt i mål om afkortning,
afskrifning eller restitution af allmänna medel
m. m., äfvensom besvär öfver länsstyrelsernas beslut i
fattigvårdsmål. Kammarrättens beslut i fattigvårdsmål
samt i mål ang. mantalsskrifning och kyrkobokföring
få icke öfverklagas. - Kammarrätten består af
president samt 14 ord. och 3 extra kammarrättsråd. I
ämbetsverket äro anställda advo-katfiskal,
sekreterare, notarier och aktuarier (en af de
sistnämnde tillika registrator). Presidenten, råden,
advokatfiskalen och sekreteraren utnämnas af K. M:t,
öfriga tjänstemän tillsättas af Kammarrätten. -
Granskning af statsverkets räkenskaper verkställdes
före 1921 i Kammarrätten (å dess revisions-afdelning),
men åligger numera Riksräkenskapsverket. Endast
dettas egen räkenskap granskas i Kammarrätten (af
advokatfiskalen). &. V.

Kammerassessor, i Danmark titel (af 8:e eller
9:e rangklassen), som ofta ges åt äldre manliga
skrifbiträden o. a.

Ka^merer, Paul, österrikisk biolog, f. 17 aug. 1880
i Wien, blef filos, doktor 1904 och docent
i experimentell morfologi vid universitetet
där. K. är författare till ett stort antal
arbeten på den experimentella morfologiens
område, hvilka väckt mycken uppmärksamhet och
från några håll utsatts för skarp kritik, om hvars
berättigande det ännu är för tidigt att döma. Såsom
kännetecknande för hans författarskap anföras
följande arbeten: Bei-trag zur erkenntnis der
verwandtschaftsverhältnisse von Salamandra åtrå und
maculosa (1904), Experimentelie v er and er ung en
der fortpflanzungstätigkeit \ei geburtshelferkröte
und laubfrosch (1906), Experimentell erzielte
iibereinstimmung zwiscnen tier-und bodenfarbe
(~L9Q8),Experimenteuberjortpflanz-ung, f arbe,
aug en und körperreduction bei Proteus anguineus
(1912) och Vererbung erzwungener eigenschaften
(1913). L-e.

Kammermusikforeningen i Köpenhamn stiftades 5
dec. 1868 af Fr. Neruda (se denne) och har till
uppgift att sprida kännedom om samt odla kammarmusik
under privatsällskapliga förhållanden.

Medlemmarna äro dels aktiva (mestadels från
hof-kapellet), dels passiva, och antalet får numera
uppgå till 450. Man samlas l kväll hvarje vecka
under musikåret, och det är hufvudsakligen klassiska
toa-verk, som därvid kommit till utförande. E. F-t,

Kamp (Strije), socialt skådespel af Galsworthy,
uppf. i Stockholm 1912.

*Kampanien. Arealen uppges nu officiellt til]
16,262,16 kvkm. med 3,576,961 inv. (1921).

*Kampanil. Bild af kampanilen i Turin meddelas i
art. om staden.

Kampenhof [-hav], bomullsspinneri. Se Udde-va 11 a.

*Kampf, A., var 1907-10 preses för konstakademien i
Berlin och har erhållit wiirttembergsk adelsvärdighet
(von K.).

*Kampmann, H., dog 27 juni 1920 i Köpenhamir,
K. afgick 1918 från sin professur vid
konstakademien ; han var 1917-19 ordf. i
Akademisk arki-tektforening. Till hans sista
arbeten höra polishusen på Frederiksberg och i
Köpenhamn (det senare ofullbordadt vid hans död).
P- B-t.

* Kamrat. Ordet brukas numera i olika länder
inom revolutionära kretsar som tilltalsord.
Dess-ryska form är tovarisj (se d. o ; stundom
skrifvet t a v a r i s j), dess engelska comrade,
dess franska camarade, dess tyska kamerad o. s. v.

* Kamraten upphörde med årgången 1910. Kamraterna,
lustspel af A. Strindberg (se denne,

sp. 337), uppf. i Stockholm f. g. 1916.

’Kamtjatka besöktes 1920-22 af en svensk
forskningsexpedition under ledning af kandidat
Sten Bergman. Den gjorde stora samlingar af djur,
växter, etnografiska och arkeologiska föremål. Jfr
Steu Bergman, "Kamtchatka, skildringar från en
treårig forskningsfärd" (1923). - Strider mellan
bolsjevi-ker och "hvita" på K. slutade först våren
1923, då bolsjevikerna besatte Petropavlovsk.

Kamuflage [-fläj]. SeCamouflage. SuppL

Kamullsgarn. Se Kam ull och Ylleindustri, sp. 546.

Kanada, indisk filosof. Se Vä" i 968 i k a.

Kanadensiska litteraturen. Se Canadensi-ska
litteraturen. Suppl.

Kanadiska skölden, geoL, geogr., är ett af E,
Suess infördt namn på det stora urbergsområde,
som i Nord-Amerika finns rundt om Hudsons vik och
utgör ett gammalt fastland, som ej sedan paleozoisfc
tid varit täckt af oceanen. Största delen af det
arktiska Nord-Amerika och af Grönland står i omedelbar
förbindelse med Kanadiska skölden. På östra halfklotet
har den motsvarigheter dels i Fenno-skandia, dels
i Angaralandet. K. A. Gk

* Kanal. - 3. De viktigaste utländska kanalerna
äro f. n. (1924): Amsterdam-Nordsjökanalen
(Amsterdam-Utrecht; 27 km. lång, 9 m. djup; fullbordad
1892), Korintkanalen (se Korintiska näset; 6.3 km.
lång, 8 m. djup; fullb. 1893), Manchesterkanalen
(se d. o.; 57,119 km. lång, 8 m. djup; fullb. 1893),
Morskojkanalen (Petersburg- Kronstadt; 35 km. lång,
6 m. djup), Nord-östersjö-kanalen (se d. o.; 98,e
km. lång, 9 m. djup; fullb. 1895), Panamakanalen
(se d. o.; 81,3 km-, lång, 13,7 m. djup; fullb.
1914), Sault-Sainte-Mariekanalen (se S a u
11-S a i n t e - M a r i e) och Sueskanalen (se Sues
3; 161 km. lång, 10 m. djup; fullb. 1869). - D»
viktigaste svenskar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free