- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
907-908

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammarrätten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

907

Kanaihälan-Kangasala

908

[se d. o.; 17,4 km. lång, 2,os m. djup; 1872-74),
Säflle kanal och Byälfvens Säffle kanal; 90,9 km. "

kanalerna äro Trollhätte kanal (se d. o.; 84 km. lång,
4,40 m. djup; byggd 182&-44 och 1909-16), Göta kanal
(se d. o.; 189,7 km. lång, 2,9? m. djup; byggd
1809-32), Södertälje kanal (se d. o.; byggd 1806-19
och från 1917, ännu, 1924, ej fullbordad), Stockholms
sluss (0,i km. lång, 3,se m. djup; byggd 1843-50),
Hjälmare kanal (se d. o.; 64,i km. lång, 2,os m. djup;
byggd 1819-30), Torshälla och Eskilstuna kanal (10,7
km. lång, 2,52 m. djup; byggd 1855-60 och 1888-90),
Ströms-holms kanal (se d. o.; 100,5 km. lång, 1,48
m. djup; byggd 1842-60), Dalslands kanal och Silarnas
bikanal (se Dalslands kanal; 253,9 km. lång, 1,93 m,
djup; byggd 1865-69), Snäcke kanal byggd farled

2,08 m. djup; ombyggd 1866-70), Kinda kanal (se
d. o.; 80,2 km. lång, 1,48 m. djup; byggd 1865 -71),
Åkers kanal (10,? km. lång, 2,os m. djup; byggd 1825,
flera gånger ombyggd, senast 1919 -21), Örebro kanal
(l,s km. lång, 2,23 m. djup; byggd 1886-90), Forshaga
kanal med Karlstads pråmkanal (se Forshaga kanal;
37,4 km. lång, 1,04 m. djup; byggd 1858, ändrad
senast 1919), Töcksfors kanal (se Töcksfors; 21,s
km. lång, 2 m. djup; byggd 1911-18); (alla dessa
ha slussar och förbindelse med hafvet); Filipstad
-Sjöändans kanal (förbinder sjöarna Daglösen,
Aspen, Stora Lungen, öjevättern och Bergsjön, i
Värmlands län; 40,i km. lång, l,34 m. djup; byggd
1854), Knappfors kanal (se d. o.; 27,3 km. lång,
1,48 m. djup; byggd 1850-53), Hörkens kanal (mellan
sjöarna Norra och Södra Hörken, Örebro län; 18,i
km. lång, l,19 m. djup; byggd 1852 -53), P. A. Tamms
kanal (mellan Norra och Södra Dellen samt Kyrksjön,
vid Forsa kyrka, Gäfleborgs län; 42,8 km. lång,
1,M m. djup; byggd 1856-58; har aldrig trafikerats),
Stöde kanal (se d. o.; 48,i km. lång, 1,48 m. djup;
byggd 1864-70), Kronobergs kanal (Räppe-Helga-Tofta
kanal, se d. o.; 42,9 km. lång, l,15 m. djup; byggd
1870, ändrad 1886-87). Dessutom finnas följande
kanaler utan slussar: Väddö kanal, Strömma kanal
(Kolströmmen-Lillströmmen), Djurgårdskanalen,
Dragets kanal, Karlbergs kanal, Ålkistans kanal och
Gränsö kanal, alla i förbindelse med hafvet; samt
Ristens kanal, Käfsjö kanal (Marieholm-Hillerstorps
kanal) och Tisnare kanal, som sakna förbindelse
med hafvet. Sammanlagda antalet statsunderstödda
kanaler i Sverige 1922 var 31 med 1,254,5 km. längd
och 59,804,665 kr. anläggningskostnad. Om det stora
projektet till en Svea kanal se d. o. - 6. Folkr. Med
internationella floder likställas i viss utsträckning
internationella kanaler, hvarmed menas sådana, som
förbinda internationella vatten med hvarandra, såsom
Sues-, Panama- och Kielkanalerna. Några folkrättsliga
bestämmelser för dylika kanaler i allmänhet finnas
dock ej, hvaremot genom särskilda traktater den
internationella trafiken å dem i olika afseenden
reglerats eller säkerställts 3. E
A-t. 6. Rid.

Kanalhålan, anat. Se Tänderna, sp. 740.

Ka n anka, japansk målare, och hans skola
(Koseskolan). Se Japansk konst, sp. 1293.

Kanarese, Kanaresiska folket. SeKar-n a t a.

Kanarieflén, bot., namn på Phalaris canariensis
(se K a n a r i e g r ä s).

Kanavelovic [-låvitj], Petar. Se Serbokroatiska
litteraturen, sp. 154.

Ka’ncer (lat. ca’ncer), med., kräfta (se d. o.). -
Kancerforskningsinstitut, Kancer-forskningskommittéer,
Svenska k a n-cerföreningen till kräftsjukdomar-nas
bekämpande. Se Kräfta (äfven i Suppl.).

Kandelit, kem. tekn. Se Fetthärdning. Suppl.

* Kandidat. - 2. Kandidatexamen utgör numera benämning
äfven på examensprof, som afläggas vid vissa
andra högre utbildningsanstalter än universitet.
Sålunda aflägges vid Tandläkareinstitutet
(se d. o.) såsom första examen kandidatexamen;
veterinärkandidatexamen benämnes den examen,
som vid Veterinärhögskolan (se d. o.) af-slutar den
i studiekursen för blifvande veterinärer ingående
afdelningen för de grundläggande ämnena; och den
första examen, som aflägges af blifvande apotekare
(se d. o.), kallas farmaci e kandidatexamen.
- Titeln kandidat ges ofta i dagligt tal,
särskildt i universitetsstäderna, äfven åt sådana
studenter, som ännu ej aflagt någon akademisk examen.
K. E. S-g.

Kandidera (af lat. candidätus, se d. o.), uppställa
sig som kandidat, antaga kandidatur (särskildt vid
politiska val).

Kandi’nskij, V a si l i j, rysk målare, f. 1866 i
Moskva, målade i sin ungdom flotta ryska folktyper
och öfvergick sedan till extrem modernism. "I hans
konst ha de moderna teorierna nått sin höjdpunkt
och äro på samma gång förda in absurdum. Här är all
form utplånad, och som tema kvarstår det sinnligt
musikaliska och mystiska lifvet i de rena färgerna,
som sällan ge ens en flyktig antydan om fattbara
ting... Måleriet har här nått slutet på sin väg, det
är ej längre ett uttrycksmedel, utan själf-ändamål"
(M. Osborn, 1920). K. har i skrifter gjort liflig
propaganda för sin extravaganta konstlära, som
förblir gåtfull för de icke invigde, hvilka i många
af hans målningar, ofta kallade "Komposition" och
"Improvisation", se endast meningslösa streck och
krumelurer. I den moderna rörelsen i Tysklands
konst har K. spelat en stor roll, och äfven i
Sverige ha alster af hans fantasi visats, bl. a. på
Baltiska utställningen 1914. K. har uppehållit sig
hufvudsakligen i Tyskland. Efter revolutionen 1917
begaf han sig till Ryssland, blef vicepresident i
akademien och bestämde öfver samtliga konstinköp, men
återvände 1922 till Tyskland, där han s. å. kallades
till professor vid Staat-liches bauhaus i Weimar

"Kandinskyalbum" utgafs 1913, K:s själfbio-grafi
utkom 1920 i tysk upplaga, monografi af H. Zehder i
Dresden s. å. G-g N.

*Kandjur. Se äfven T ib et a n sk a språket och
litteraturen.

*Kanelsyra framställes fabriksmässigt
ur benzyl-klorid, C6H5 . CHC12, genom
upphettning med natriumacetat. Kanelsyra
förekommer äfven, i form af estrar, i teblad.
K. A. V-g.

"Kanem är numera ett distrikt inom kolonien
Ubangi-Schari i Franska Ekvatorial-Afrika.

* Kangasala. Kuhmalahti kapell hänfördes
redan 1896 till Sahalahti pastorat och blef 1910
själfständigt pastorat (se Kuhmalahti. Suppl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free