- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
947-948

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

947

Karlstads stift-Karnell

948

om dessa arbetens afsyning af en utländsk militär
kontrollkommission, dels ett äfvenledes 26 okt. 1905
undertecknadt protokoll om de fem konventionernas
och separataktens undertecknande; med undantag af
separatakten finnas dessa aktstycken (i den franska
texten) aftryckta hos C. Sandgren, "Re-cueil des
traités . . de la Suéde" (1910). V. S-g.

’Karlstads stift hade 363,657 inv. 1923. I K. funnos
s. å. 69 pastorat med 141 församlingar, hvaraf 5
stadsförsamlingar.

Karlstads-tidningen, i Karlstad utkommande länstidning
för Värmland, utgör en fortsättning af två äldre
tidningar, nämligen "Nya Wermlands-posten" (1855-72),
och dess efterföljare "Verm-lands läns tidning"
(1872-79), hvilka efter hvarandra utgåfvos af
boktryckaren C. D. Forssell. Denne öfverlämnade
hösten 1879 "Vermlands läns tidning" till sin son
Albin Forssell, hvilken utbytte dess namn till
Karlstads tidning och till redaktör och ansvarig
utgifvare antog dåv. bokhandlanden A. E. Jeurling
(se d. o.), som kvarstod till 1884. A. Forssell
öfvertog då själf ut-gifvarskapet och ändrade därvid
tidningens namn till det nuvarande. Redaktörer ha
därpå varit 1884 -86 A. W er n e 11, 1886-90 Y. S v
ar t en-gren (se d. o. 4, äfven i Suppl.) och från
1890 M. Hellberg (se d. o., äfven i Suppl.), hvilken
sedan 1903 äfven är ansvarig utgifvare. A. Forssell
öfverlät 1903 tidningen med tryckeri till ett
aktiebolag (aktiekapital 150,000 kr.), bestående
utom honom af dåvarande fyra fasta medarbetare och
tryckeriföreståndaren E. Ankers. Bland medarbetare
under årens lopp må nämnas värmlandsskalderna
Gustaf Fröding (1885-94, med fast anställning
1887-88 och 1892-94) och 0. Stjerne (1899-
1912). Redaktionssekreterare är sedan 1897 filos,
kandidat HelmerRothman (f. 1867).

Tidningen utkom först 2 ggr i veckan, men är sedan
1895 hvarannandagstidning. Upplagans storlek är
f. n. (1924) omkr. 12,500, däraf 7,300 ex. till
postprenumeranter. Den tryckes sedan 1920 på
rotationspress. Till sin politiska hållning har
tidningen från början varit själfständigt frisinnad
med starkt kulturell betoning.

*Karlstadt. - 2. K. tillhör nu Jugo-Slavien.

*Karlsteen, A. En af honom utförd medalj finns
afbildad å pl. III till art. Medalj.

Karlsvik, järnverk vid Luleå (se d. o.).

*Karlsöarna. Sedan k. jaktklubben tagit hand om Stora
Karlsö, finnas där ej längre några får. Nyare litt.:
Bengt Berg, "Stora Karlsö. En bok om hafvets fåglar"
(1915).

Karlsöy. 1. Pastorat i Troms prosteri,
Håloga-land bispedömme, Norge med socknarna
K. och Helgöy. l,427,9i kvkm. 3,730 inv. (1920). -
2. Härad och socken i K. pastorat och Troms fylke
(före 1919 Tromsö amt), Norge. 753,9o kvkm. 2,319
inv. (1920). Fiske. 2. K. G. G.

Karlung, lokalt helgon i Roslagen, som gifvit namn
åt socknen Karlskyrka, nu ingående i Söderby-Karls
socken och pastorat. Det är ej med visshet kändt, när
K. lefde. Enligt lokal tradition skall han ha bott på
Karlösa gård inom socknen. Enligt en hypotes skulle
han vara Roslagens martyrapostel liksom Botvid, som
gifvit namn åt Botkyrka, Södertörns. Enligt en annan
skulle han ha stupat vid ett strandhugg af hedniska
ester i

trakten. Hans reliker förvarades i ett silfverskrin
inne i en ekkista i kyrkans kor, och vallfärder
företogos till helgonets kista och till en
"Karls-.källa" i närheten; bl. a. vallfärdade vid
Svante Stures sjukdom 1502 hans franka Birgitta Bonde
för hans räkning till "Sankte K. i Roden". Spår af
helgonets dyrkan förnummos ännu vid en vi-sitation
1641, då ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus
befallde, att man skulle uppbränna hvad som
fanns kvar af helgonets ben; "helgedomakaret"
fanns dock ännu ett trettiotal år senare kvar i
kyrkan. Denna beröfvades 1816 sin inredning, som
fördes till Söderby, och Vitterhets-akad. medgaf
1832, att takteglet fick tagas från ödekyrkan,
samt 1875, att äfven murarna fingo nedrifvas. Nu
finnas endast delar af grundmurarna kvar. Litt.:
Gottfr. Carlsson, "Anteckningar om ett par svenska
helgon" (i "Kyrkohist. årsskr." 1919), och N. Ahnlund,
"Sankte K. i Roden" (i "Sv. dagbl. 31/i2 1921).
v.s-g.

*Karnallit. Se äfven S t a s s f u r t s a 11 e r,
sp. 1026-27.

Karnarutic [-titj], Bernard o. Se Serbokroatiska
litteraturen, sp. 154.

Karnebeek [-bek], Herman A d r i a a n, jonk-heer van,
nederländsk politiker, f. 21 aug. 1874 i Haag, blef
1900 juris doktor i Utrecht, var 1901 -11 anställd i
kolonialministeriet, sedan 1908 som afdelningschef,
och var 1907 en af Nederländernas delegerade på 2:a
Haagkonferensen. Han var 1911 -18 borgmästare i Haag
och blef sept. 1918 utrikesminister i ministären
Ruys de Beerenbrouck. Som sådan motsatte han
sig 1919 belgiska regeringens försök att få till
stånd förhandlingar om afträdelse till Belgien
af nederländskt område i provinsen Limburg och
fick till stånd en för Nederländerna förmånlig
uppgörelse om internationell reglering af trafiken på
Schelde, där Belgien gjort anspråk på att få utöfva
suveränitetsrättigheter. Han afvisade 1920 med fasthet
de allierade stormakternas folkrättsstridiga kraf på
att få exkej-sare Vilhelm II utlämnad af nederländska
regeringen (se Nederländerna. Historia. Suppl.). Vid
Nationernas förbunds delegeradeförsamlings
möten i Geneve har han från 1920 varit en af
Nederländernas delegerade, och 1921 ledde han som
president mötesförhandlingarna. Han var 1922 ett af
Nederländernas ombud vid Genuakonferensen. K. åtnjuter
anseende för att vara en af sitt lands skickligaste
diplomater. V. S-g.

Karnell, K a r l V i t a l i s, präst, skolman, f. 27
nov. 1862 i Kråksmåla, Kalmar län, d. 21 febr. 1921
i Haparanda, kapellpredikant och folkskollärare
i Muonionalusta 1899, kyrkoherde i Karesuando
1901-15 samt därjämte folkskolinspektör i Karesuando
distrikt 1904-15, i Torneå distrikt 1915 -16 och
1919-21 samt landets förste nomadskolinspektör
1916-19. En utmärkt kännare af våra finnars och
nordligaste lappars förhållanden, nedlade han
ett entusiastiskt och högt uppskattadt arbete på
själavården och skolundervisningen i sin trakt
och särskildt på omorganisationen af lapparnas
skolväsen. Han anlitades under flera perioder som
kommissionsled, eller expert vid de förhandlingar, som
ledde till konventionen 5 febr. 1919 mellan Sverige
och Norge ang. flyttlapparnas rätt till renbetning.
K- B. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free