- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
961-962

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kassafack ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

katalogiseringstekniken äfven inom andra svenska
bibliotek, särskildt de vetenskapliga. De för svenska
folkbibliotek (se d. o. Suppl., sp. 918) utarbetade
katalogreglerna ansluta sig mera till angelsaxiska
förebilder. — I den nutida bibliotekstekniken —
särskildt beträffande folkbiblioteken — eftersträfvas
enhetlighet äfven i fråga om böckernas indelning
i ämnesgrupper, och man har därför i de flesta
kulturländer utgett s. k. klassifikationssystem,
hvari de särskilda facken representeras af
siffror eller bokstäfver eller kombinationer af
siffror och bokstäfver. Särskildt berömdt är det
af amerikanen M. Dewey (se d. o. Suppl.) uppfunna
decimalsystemet, ett siffersystem, som visserligen
icke tillfredsställer logikens fordringar, men
visat sig mycket praktiskt i användningen och
på grund däraf vunnit många anhängare. Det har i
Europa upptagits bl. a. af Institut international de
bibliogra-phie i Bruxelles, som 1905 utgaf detsamma
i utvidgad och omarbetad form (Classification
bibliogra-phique par malier es). Omarbetadt
efter resp. länders förhållanden, tillämpas det
äfven i de tryckta klassifikationssystem, som
utgåfvos i Danmark 1915 (Decimalklassedeling)
och Norge 1920 (Klassifikasjon). I det
för de svenska folkbiblioteken 1921 utgifna
klassifikationssystemA,t tillämpas däremot ett logiskt
mer hållbart bokstafssystem med 22 hufvudgrupper
representerade af stora bokstäfver, i sin ordning
indelade i erforderligt antal genom små bokstäfver
representerade fack, som äfvenså i mån af behof
underafdelas o. s. v. Det vidlyftigaste existerande
blandade siffer- och bokstafssystemet tillämpas i
Kongressbiblioteket i Washington och har genom detta
biblioteks tryckta katalogkort fått internationell
betydelse. A. Ho-g.

* Katalys. Under senaste årtiondena ha flera
tekniskt viktiga och teoretiskt intressanta
katalytiska reaktioner upptäckts och bearbetats,
särskildt sådana, som förlöpa vid gränsytan
mellan en gas eller en vätska och en fast,
fintfördelad katalysator. Den viktigaste bland
dylika processer torde vara syntesen af kväfve och
väte till ammoniak (se d. o. Suppl.) enligt Habers
metod; vidare måste reduktionsförfarandet enligt
Senderens och Sabatier (se denne) medelst metallisk
nickel och dess tillämpning för fett-härdning
(se d. o. Suppl.) särskildt nämnas. Platina som
reduktionskatalysator (öfverförare af väte) har med
stor framgång användts af Willstätter. Om enzymatiska
katalyser se Enzym (äfven i Suppl.). Hvad teorien
för katalytiska reaktioner beträffar, blir det allt
tydligare, att en reaktionsförmedlande molekylart
uppstår genom förening mellan katalysatorn och
de reagerande substanserna (substraten) eller
åtminstone en af dem. För katalytiska hydro-lyser
torde den reaktionsförmedlande molekylarten
utgöras af den substrat-ion, som uppstår genom
substratets saltbildning med katalysatorn vid den
reagerande atomgruppen. Katalysatorn ökar således
de reaktionsförmedlande molekylernas koncentration.

H. E.

*Katapult, vanligen benämning på sådana i forntiden
och början af medeltiden använda belägringsmaskiner,
som sköto pilar, hvarvid den drifvande kraften
utgjordes antingen af en båge (liksom på armborst)
eller en upprättstående stark stålfjäder, som spändes
medelst ett vindspel och, frigjord, slog an mot bakre
ändan af den i en hög ställning liggande
pilen, be vidare v. Alten, "Handbuch fur heer und
flotte", bd IV. — I nutiden: anordning ombord på
större krigsfartyg, möjliggörande ett flygplans
uppstigning från fartygsdäcket. H. J—dt.

*Katarina. 1. rörsamlingen omfattar, sedan l maj 1917
Sofia församling af skilts, endast mellersta delen af
Södermalm, motsvarande Stadsgårds- (13:e), Katarina
mellanrote (14:e), Nytorgs- (25:e) och Helgaroten
(36 :e) af Stockholms stad, med tills. 133 har land
och 43,017 kyrkoskrifna inv. (1920; 1923 funnos i
K. 42,488 inv.). Församlingen har nu två kyrkor:
K. kyrka och Allhelgonakyrkan, invigd 28 april 1918.

*Katarina, svenska drottningar.

5. K. (Karin Månsdotter). I två uppsatser. "Karin
Månsdotters ungdom" och "Karin Månsdotters giftermål"
(i "Sv. dagbladet" 9/s och 17/s 1924) har N. Ahnlund
publicerat några nya biogranska data om K., mest
efter en otryckt berättelse af kejserlige budbäraren
Jakob v. Beczeck, som 1567 besökte Sverige. Det
framgår af dessa, att K. 1564 var huspiga hos
Gert Cantor, hvilken var anställd i hofkapellet
och vid sidan däraf bedref värdshusrörelse. På
så sätt förklaras naturligt den polska dvärginnan
Dorotheas uppgift, att K. i sin ungdom "sålt med
kvartersmått". Säkerligen var det ock vid denna tid
hon upptäcktes af Erik, och en föräring af konungen
till Gert Gantors hustru af ett silfversmidt bälte 15
jan. 1565 kan ha skett i samband med K :s flyttning
till slottet, där Gert Cantors hustru därpå en tid
förestod hennes hushåll. Eriks almanacksanteckning
"sponsalia nostra" vid 13 juli 1567 torde beteckna den
hemliga, af ärkebiskop Laurentius Petri förrättade
vigseln, som föregåtts af en högtidlig trolofning
i ärkebiskopens närvaro i senare hälften af juni
s. å. - Med Erik hade K. fyra barn: sonen Gustaf
(se Gustaf, svenska prinsar, 1), dottern Sigrid
(se d. o., sp.448- 449) och de i späd ålder aflidna
sönerna Arnold, f. 2 febr. 1569 på Stockholms
slott, troligen död 1573) och Henrik (troligen
född 1570 och afliden senast 1575, då K. omtalas
ha haft endast sina båda äldsta barn hos sig).
V. S-g.

*Katarmaorden afskaffades 1917.

Katarrälisk lunginflammation, med. Se Lungsjukdomar,
sp. 1450, och Bronkopneu-moni. Suppl.

Katastrof- (se d. o.) 1. Kataklysmteorien (af
grek. kata!klysmos, öfversvämning), geol., den åsikt,
enligt hvilken hvarje geologisk period vore skild
från närmast föregående och närmast efterföljande
genom egendomliga naturrevolutioner, som förintade
allt organiskt lif. Denna teori uppställdes först
af C u v i er (se d. o., sp. 989). I den dynamiska
geologien tyckes man numera på flera håll som
motsättning mot (den Lyellska) aktualismteorien
(se d. o. Suppl.) vilja framställa en modifierad
katastrofteori. Först och främst påpekas med rätta
att, om en kraft verkar under ett visst längre
tidsrum, är det framför allt maximiprestationen af
arbete och icke den tid, hvarunder kraften varit i
verksamhet, som bestämmer resultatet af arbete. En
3 m. stormflod åstadkommer t. ex. på ett par timmar
mycket större förändringar på en strand än hvad
vanliga medelmaxima under l m. förorsaka under
åratal. På vårt vetandes nuvarande ståndpunkt
torde man närmast kunna ansluta sig till sådana
modifikationer


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free