- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
983-984

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

983

Kemisk teknologi-Kempe

984

* Kemisk teknologi. Som en särskild afdelning
af den kemiska teknologien kan man
betrakta metallurgien (se d. o.). - Om de
elektrokemiska industrierna se Elektrokemisk
industri (äfven i SuppL). - Litt.: Ost,
"Lehrbuch der ehe-mischen technologie" (13
:e uppl. 1923), och Alf Larsson, "Om svenska
kemiska industrien" (hittills 2 bd, 1922-23).
K. A. V-g.

*Kemisk tidskrift, Svensk, numera organ äfven för
Sveriges kemiska industrikontor, utkommer sedan
1918 med 12 hftn om året. Dess redaktör är filos,
doktor C. K i e 11 i n, som inlagt stor förtjänst om
tidskriftens utveckling. H. E.

* Kemiskt växtbiologiska anstalten i Luleå har
fått sin verksamhet vidgad därigenom,
att försöksverksamheten utom ?. ett försöksfält
vid Hagalund idkas dels vid 2 jämförelsevis
stora fasta försöksgårdar vid Sunderbyn och Alträsk,
dels vid 2 försöksstationer vid landtmannaskolorna
vid Gran och Matarengi. Däremot ha försöks- och
upplysningsarbetet i öfrigt och de konsulenter,
som handha detta, 1923 öfverflyttats till
länets hushållningssällskap. Statsanslaget
till anstalten utgick 1923 med 28,000 kr.
H. J. Dft.

*Kemistkongresser, Internationella. Se Internationella
kongresser (äfven i SuppL).

* Kemistsamfundet i Stockholm är numera Sveriges
största kemiska facksällskap (485 medlemmar 1923).
Dess styrelse består af 5 medlemmar (ordf. är sedan
1893 Ä. G. Ekstrand). Samfundet bildade 1922 inom
sig en "allmän analytisk sektion" med särskild
styrelse och arbetsutskott. Samfundet har (utom
en allmän fond) en mindre byggnads- och hyresfond
samt 2 prisfonder: N o r-blad-Ekstrandsfonden,
som af ser dels att belöna goda uppsatser
i "Svensk kemisk tidskrift", dels att bekosta
medaljer i guld och silfver åt medlemmar i samfundet,
som genom sina arbeten gjort sig förtjänta
däraf, och Oskar Carlsons medaljfond, som
tillkom 1919 genom en donation på 6,000 kr. från
direktör Birger Carlson och har till ändamål
att hvart 5:e år utdela en större guldmedalj
jämte penningpris till den svenske kemist,
som utmärkt sig genom initiativ eller arbete på
det kemisk-vetenskapliga eller ke-misk-tekniska
området. Sammanlagda fonder uppgå till 65,000 kr.
H. E.

Kemistsamfundet, Finska. Se Finska
kemistsamfundet. Suppl.

Kemmel [ke-], by i belgiska prov. Väst-Flandern, 8,2
km. s. v. om Yperen. 1,585 inv. (1920). Byn och den
s. v. därom belägna K.-höjden (Mont K.), som reser
sig till omkr. 120 m. höjd öfver och behärskar den
lågländta trakten i riktning mot Yperen, voro under
Världskrigets sista skede föremål för hårda strider
mellan å ena sidan fransmännen och engelsmännen
(2:a engelska armén) och å den andra tyskarna (4:e
armén). Sedan hösten 1914 var K.-partiet beläget
bakom de allierades front och starkt befäst. Under
tyska offensiven vid Lys ("slaget vid Kemmel")
i april 1918 stormades den af en fransk fördelning
hårdnackadt försvarade höjden 25 s. m. af tyskarna. I
samband därmed intogs byn. De redan den 26 igångsatta
motanfallen med ändamål att "till hvad pris som helst"
återtaga det i såväl taktiskt som strategiskt afseende
viktiga

höjdpartiet, ledde slutligen till återeröfringen
af den till byn Locre strax v. om K.-höjden
framskjutna tyska ställningen, men själfva höjden
stannade i tyskarnas ego, ända tills dessa i
början af sept. s. å. utrymde hela Lysbågen,
hvarpå K.-höjden och (den förstörda) byn besattes af
engelsmännen. Jfr V ä r l d s k r"i g e t, sp. 172,
236 och 241. H. J-dt.

Kemoreflex (af kemi och reflex, se d. o.). Se
Matsmältning, sp. 1261.

Kemota7xis (af kemi och grek. ta!xis, uppställning,
iordningställande). Vissa kemiska ämnen äfvensom
bakterier och deras gifter verka tilldragande
på leukocyterna (positiv kemotaxis); andra verka
frånstötande på dessa (negativ kemotaxis). G. Wrgn.

Kemoterapi (af kemi och grek. therafpéia,
behandling, skötsel), kem., med., är ett af E h
r-1 i c h (se d. o. Suppl.) angifvet uttryck för en
sjukdomsbehandling, som afser, att läkemedlet inne
i blodet eller i organen skall kemiskt påverka och
döda där befintliga lefvande smittämnen. Egentligen
är ju verkan af ett flertal läkemedel en kemo-terapi
i den meningen, att de kemiskt inverka på kroppens
celler och äfven andra väfnadsbestånds-delar,
hvarigenom organens förrättningar förändras på ett
vid sjukdom nyttigt sätt. Ehrlich afsåg emellertid
en kemoterapi i mera inskränkt och speciell mening,
en invärtes antiseptik vid infektionssjukdomar. Han
lyckades äfven framställa några medel, som
hade den eftersträfvade egenskapen att döda
smittämnen inne i kroppen utan att i regel skada
denna. Jämte vissa färgämnen (t r y p a n-r ö d
t m. fl.) visade framför allt arsenikföreningen
sal v ar san (se d. o.) sådan effekt. Äfven ha
antimon- och vismut-föreningar framställts, som
kunna utöfva en liknande kem oterapeutisk verkan.
C. G. S.

*Kemotropism, bot. Se Rörelsefenomen hos växterna,
sp. 207.

*Kempe, Frans K., dog 26 maj 1924 i Stockholm. Han
gjorde ytterligare (1917) en stor donation: 300,000
kr. till pensionskassorna för arbetare vid Kempeska
verken. Han blef 1920 förste hedersled. af Ing. vet
akad.

Kempe [ke7-], D a-v i d Teofil, uppfinnare,
yrkesinspektör, f. 3 maj 1864 i Acklinga, Skaraborgs
län, blef student i Stockholm 1883, filos, kandidat
i Uppsala 1893 och tog s. å. af gångsexamen från
Tekniska högskolans kemiska fackskola. K. var
1893-97 assistent i kemisk teknologi vid Tekniska
högskolan och ledde tidtals undervisningen i ämnet
samt var samtidigt läroverkslärare och 1895- 1900
besiktningsman för läderleveranser till armén. 1897-99
innehade han privat laboratorium för utarbetande af
vissa uppfinningar och verkade som konsulterande
ingenjör. Han blef ord. yrkesinspektör 1901 i
Härnösands och 1904 i Malmö distrikt. K. har gjort
ett flertal uppfinningar inom

Kempe, Frans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free