Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det kemisk-tekniska området, bl. a. metod för
framställning af matsirap ur melass, metod för
prepare-ring af tändsticksämnen till ersättande af
aspved m. m. K. uppfann äfven och erhöll (1908)
patent å en fotogenlampa för auerbelysning,
hvari den förgasade fotogenen tryckes upp
medelst flytande kolsyra samt urspr, afsedd för
användning inomhus. Tillverkning af sådana lampor
igångsattes af "A.-b. David Keinpes lampa", som
sedermera ombildades till "A.-b Lux" (se L u x,
äfven i Suppl.). K. är sålunda uppfinnare till den
ursprungliga Lux-lamptypen, ehuru denna sedermera
ytterligare förbättrats. Utom afh. i facktidskrifter
m. m. har K. författat en mycket använd Lärobok i
oorganisk kemi (1896; 3:e uppl. 1904).
Fmn.
*Kempele afskildes 1917 från Limingo till
själfständigt pastorat. Areal 127 kvkm. 1,570
inv. (1922). K. hör till Uleåborgs stift.
O. B–n.
*Kempf, Paul F. F., dog 16 febr. 1920. Han var
sedan 1894 hufvudobservator vid astrofysikaliska
observatoriet i Potsdam.
Kempff [ke’-], Wilhelm, tysk pianist, f. 25 nov. 1895
i Jiiterbog, utbildad af sin som musiker verksamme
fader och sedan vid musikhögskolan i Berlin, där K,
1917 vann bägge Mendelssohnprisen, har från 1916
konserterat som orgel- och pianovirtuos i Tyskland
och Skandinavien (i Stockholm f. g. 1917) och vunnit
stormande bifall för sin utomordentliga spelteknik och
själfulla musikaliska uppfattning. Han har vid sina
konserter äfven utmärkt sig som improvisatör öfver
tema, uppgifna af åhörare. K. har komponerat orkester-
och pianoverk, stråkkvartetter, körsånger m. m. Han
utnämndes juli 1924 till professor vid och direktör
för konservatoriet i Stuttgart (efter Max Pauer).
E. F-t.
*Kemphen, J. von, var son till den 1650 med namnet
v. K. adlade öfversten Jacob Eeichwaldt. Han
uppgjorde desseiner till Hvalfisken utanför
Wis-mar och till Burg i Bremen (1682). K:s
utnämning till öfverste och generalkvartermästare
egde rum 1688. Följande år tilläts honom att med
bibehållande af sin befattning under kronan Sverige
vara rådgifvare i fortifikationsärenden hos hertigen
af Holstein. K. inlade mycken förtjänst om befästandet
af Danzig, där han afled 2 febr. 1704.
L. W:son M.
*Kempten. Stadens romerska namn var Cambodunum
(ej Campodunum). Ruiner från romerska tiden (forum,
termer) ha frilagts. Stadens blomstringstid var 2-0-233.
*Kengis blef icke brändt, men väl plundradt af
ryssarna 1717. Vid Junosuando, där förut "rännesmide"
förekommit, anlades 1647 endast masugn, men ej
stångjärnsverk. K. härjades af eldsvåda 1840, hvarvid
dock stångjärnshammaren räddades, så att driften,
om än i liten skala, fortgick till 1879, då den helt
nedlades. E. A-t.
Keniakolonien [ken-]. Se Kenya. Suppl.
*Kennan, G., är sedan 1909 fäst vid redaktionen af
"The outlook" och har bl. a. skrifvit E. H. Harriman,
a biography (2 bd, 1922).
*Kennelklubb. Svenska kennelklubbens verksamhet
har under de senaste 15 åren i flera hänseenden
vidgats och utvecklats. Sålunda håller klubben sedan
1909 årliga utställningar, medan tidigare sådana
höllos endast hvart-annat eller hvart tredje år. Som
ny riktlinje i klubbens verksamhet kan framhållas
det ökade intresset för högförädlade rasdjur af vakt- och
sällskapshundar, medan förr jakthundsraserna
ensamt dominerade. Detta intresse har tillfört
klubben många nya medlemmar (antalet medlemmar
år 1923 3,184) och äfven ökat antalet djur på
utställningarna (maximum 913 st. år 1921). Klubbens
tidskrift, som tidigare utgafs i 4 häften årligen,
utkommer sedan 1911 med 12 häften; af Svenska
kennel-klubbens stambok ("S. K. K. S.") ha utkommit
20 band (1924). Med kennelklubben äro nu (1924)
associerade 14 specialklubbar och 8 lokalklubbar.
G. G.
Kennst Du clas land, wo die zitronen blühn? [kenst
do dass länt va di tsitrånen], en Italienlängtan
vackert uttryckande dikt ("Mignons sång") af Goethe,
först tryckt i romanen "Wilhelm Meisters lehrjahre"
samt tonsatt af Beethoven, Schu-mann, Ambr. Thomas
i operan "Mignon" m. fl.
Kenotron [kenåtrån; af grek. kenos, tom], elektrot.,
en stundom använd benämning på växelströmslikriktare,
arbetande med glödelektrisk ström i vakuum,
alltså enligt en princip något skild från den, som
beskrifvits i art. Växelströmslikriktare (se d. o.).
R–r H.
Kenozoiska eran [kenåså-], riktigare kainozoiska
(af grek. kainos, ny, och zoon, djur), geol. Se
Kvartärperioden.
*Kensington-stenen påträffades 1898 (ej 1889) af en
svensk (ej norsk) farmare.
*Kentucky. – 2. K. hade 2,416,630 inv., 1,227,494
män och 1,189,136 kvinnor, d. v. s. 103 män mot
100 kvinnor (1920), en folkökning sedan 1900 med
12,5 proc. och sedan 1910 (2,289,905 pers.) med
5,5 proc. De hvite voro 2,180,560 (90,2 proc.),
negrerna 235,938 (9,s proc.) och indianerna 57
s. å. 26,2 proc. af befolkningen voro stadsbor och
73,8 proc. landsbor. Af i utlandet födda hvita (30,780
pers.) voro 214 från Sverige, 11,137 från Tyskland,
3,422 från Irland och 2,736 från Ryssland. 12,1
proc. af befolkningen öfver 10 år voro analfabeter,
och af den mellan 5 och 20 år (835,509 pers.) åtnjöto
62,1 proc. skolundervisning. K. är deladt i 120
grefskap, har 4 städer med mer än 25,000 inv. hvar
(Louisville, Covington, Lexington och Newport),
4 med mellan 10,000 och 25,000 inv. hvar och 43
med mellan 10,000 och 2,500 inv. hvar. – 1922
funnos i K. 270,626 farmer med 8,75 mill. har areal,
hvaraf 5,66 mill. har odlad jord, med ett värde af
1,511,9 mill. doll. Majsskörden var 32 mill. hl.,
hveteskörden 2,7 mill. hl. och tobaksskörden (från
212,000 har) 20,242 ton till 87 mill. doll. värde
(1922). Kreatursstocken omfattade 374,000
hästar, 287,000 mulåsnor, 530,000 mjölkkor,
526,000 st. annan nötboskap, 675,000 får och
1,311,000 svin (1923). Ullproduktionen var 1,18
mill. kg. (1921). Kolproduktionen var 36,3 mill. ton
och petroleumproduktionen 10,71 mill. hl. (1922). –
Industrien sysselsatte 1919 3,957 verk med 69,340
arb. och 395,66 mill. doll. tillverkningsvärde, en
ökning med 71,8 proc. sedan 1914. Järnvägarnas längd
var 7,055 km., hvaraf 732 km. elektriska. Äfven
romersk-katolska kyrkan hör nu till K:s största
kyrkosamfund. Staten har nu 13 normalskolor (1922).
Utgifterna för undervisningen voro 8,63 mill. doll. 1919.
K:s finanser balanserade med 16,65 mill. doll. (1921),
statsskulden utgjorde 6,29 mill. doll.,
och taxeringsvärdet af fast och lös egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
