- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
991-992

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Kesslerapparat - *Keszthely - Kesäter - *Ketch - Ketoximer - Ketsak, Kätsak - Kette, Dragotin - *Kety - *Keuru - Kew-förteckningen - Kew-regeln - *Kexholm. 1. - *Key. 1. K. F. E. Emil K. - *Key. 3. Ellen K. - *Key. 4. K. A. Helmer K. - *Key. 5. Einar K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Clermont-Ferrand i Frankrike) eller af kvartstegel,
utgöres (se fig.) af koncentrationspannan A och
rekuperatorn, B. I den förra insuges vid a en
brinnande blandning af generatorsgas och luft, och
de heta låggaserna tvingas genom tvärväggar, d, att
stryka fram i sicksack öfver ytan (b) af den från
rekuperatorn nedrinnande syran, hvilken härigenom
på ett mycket verksamt sätt koncentreras upp till
en halt af 97 proc. Från afdelningen A ledas de med
vatten-och syreångor uppblandade gaserna nedifrån
uppåt genom rekuperatorn, B, som är inrättad efter
samma princip som kolonnapparaterna i en spritfabrik
(se Deflegmator. Suppl.). De uppstigande heta gaserna
tvingas i rekuperatorn att bubbla upp genom flera
tunna lager af uppifrån nedrinnande kammarsyra,
hvarigenom denna dels undergår en förkoncentrering,
dels förtätar de från A medföljande syreångorna, som
sålunda hindras från att gå bort och tvingas medfölja
den nedrinnande syran till koncentrationspannan A. I
Kesslerapparaten rinner alltså den utspädda syran i
motsatt riktning mot de vid a inströmmande eldgaserna,
och genom denna tillämpning af motströmningsprincipen
ernås en mycket effektiv koncentration af syran med
relativt ringa bränsleförbrukning. K. A. V-g.

*Keszthely uttalas kä’sthej. I och vid staden började
gymnasierektorn Wilhelm Lipp på 1870-talet anställa
gräfningar samt påträffade tusentals grafvar (de
flesta med jordade lik), härrörande från 200-800-talen
e. Kr., och röjande en kultur med starkt orientaliskt
inslag. Se W. Lipp, "Die grä-berfelder von K." (1885).

Kesäter. Se Kjesäter. Suppl.

*Ketch är namn äfven på ett slags lustjakt,
modifikation af yawl.

Ketoximer [ket-], kem. Se Oximer.

Ketsak [ket-], Kätsak, en 14 kvkm. stor sjö, 586
m. ö. h. i Gällivare socken, Norrbottens län, i öfre
delen af Luleälfvens dalgång, omkr. 20 km. n. om
Akavare, afrinner genom, Stora Lule älf. O. Sjn.

Kette [ke’t-], Dragotin. Se Slovenska litteraturen,
sp. 1475.

*Kety tillhör nu Polen, vojevodskapet Krakau. 5,740
inv. (1921).

*Keuru. Sedan en del af K. förenats med Vilppula nya
socken, utgör arealen 935 kvkm. 8,950 inv. (1922).
O. B-n.

Kew-förteckningen [kjö-]. Se Index Kewensis. Suppl.

Kew-regeln [kjö-]. Se Index Kewensis. Suppl.

*Kexholm. 1. Sedan 1917 är staden medelst järnvägen
Hiitola-Kautu(-Petersburg) förenad med landets
järnvägsnät. O. B-n.

*Key. 1. K. F. E. Emil K. Jfr äfven hans dotter Ellen
Keys biografiska arbete "Minnen av och om Emil K." (3
bd, 1915-17).

3. Ellen K. S. K. har i Verk och människor (1910)
ytterligare lämnat liffulla litterärpsykologiska
essayer (öfver Verhaeren, Maeterlinck, Tavaststjerna,
Björnson, R. M. Rilke och Malwida v. Meysenbug
m. fl.). Med Minnen av och om Emil Key (3 bd, 1915-17)
har hon pietetsfullt och kunnigt fullgjort det af
fadern (hvars sekreterare hon hade varit under hans
senare riksdagstid) till henne öfverlåtna uppdraget
att bearbeta och utge det samlade materialet ang. hans
lefnadshistoria och politiska verksamhet. Detta
memoarverk eger mycket intresse som mänskligt dokument, tidsbild och
källskrift. Sina sträfvanden för kulturell fostran
har hon fortsatt i Tal till Sveriges ungdom (1910)
och Ungdomens förvildning och kvinnornas ansvar
för ungdomen
(1913). Världskrigets upprifvande
erfarenheter föranledde henne att i åtskilliga
skrifter (En djupare syn på kriget, 1916,
Själarnas neutralitet, s. å., Kvinnorna under
världskriget
, 1918, m. fl.) söka komma till rätta
med vanskliga tidsproblem och att med glödande
nit föra fridsstiftandets och den återuppbyggande
samfolklighetens talan. Genom sina många förbindelser
med stridsländernas kulturvärld kunde hon ge
värdefulla inblickar i de krigförande folkens
själsrörelser. - Se ytterligare Emilia Fogelklous
uppsats om K. i "Ord bch bild" 1919 och "En bok om
Ellen Key" (s. å. ; med bidrag från kvinnor och män
af olika nationaliteter).

4. K. A. Helmer K. är alltjämt (1924) "Svenska
dagbladets" hufvudredaktör. Om tidningens
storartade utveckling under hans ledning (1897-
1907 och från 1909) se Svenska dagbladet (äfven i
Suppl.). Vid sidan af sin tidningsmannaverksamhet,
till hvilken också hört många förtroendevärf i de
journalistiska organisationernas tjänst, har K. äfven
varit fullmäktig i Stockholms handelskammare 1902-16
och styrelseledamot i Kungl. teaterns a.-b. 1909-14
samt idkat författarskap i ekonomiska och musikaliska
ämnen. För Sveriges ekonomiska lif har han för
en internationell publik redogjort i Aperçu sur les
conditions économiques de la Suède
(Paris, 1909) och
La vie économique de la Suède (Paris, 1913). Han har
deltagit i organiserandet af svensk journalistisk
upplysningsverksamhet i utlandet, äfven i
Förenta staterna (genom Svensk-amerikanska
nyhetsbyrån). K. företog 1920 en studieresa i
Förenta staterna, som han skildrat i En amerikaresa
(s. å.). Bland hans öfriga skrifter märkas
A. O. Wallenberg (1916), Arrigo Boito (1918),
Modern operaregi (1919), Verdis Macbeth (s. å.),
Ekonomisk återuppbyggnad och koloniseringspolitik
(1922) samt Rekonstruktionspolitikens bankrutt
och kolonialpolitiken
(1923).

5. Einar K., son till den i hufvudarbetet (se
Key 2) omnämnde Axel K., läkare, f. 14 dec. 1872 i
Stockholm, student i Uppsala 1891, med. licentiat
vid Karolinska institutet 1902, blef doktor 1907
och s. å. docent i kirurgi vid institutet. Han var
amanuens bl. a. vid Serafimerlasarettets ögonklinik
1902 och vid den kirurgiska kliniken 1903-06
samt 1906-09 tidtals föreståndare vid lasarettets
kirurgiska poliklinik. 1906-09 var han därjämte
lärare i kirurgi vid Tandläkarinstitutet. Som
docent var K. 1908-20 tidtals t. f. klinikchef.
Från 1909 förlades hans egentliga arbete till
Maria sjukhus, hvars öfverkirurg och direktör
han är alltifrån 1911. Dec. 1923 utnämndes han
till professor i kirurgi vid Karolinska institutet
(hans klinik är med särskildt tillstånd tills vidare
förlagd till Maria sjukhus). Genom utländska
resor och bevistandet af kirurgiska kongresser
har han vidgat sin erfarenhet och deltagit i
diskussioner öfver flera af den operativa kirurgiens
nyförvärf. Genom ett mästerligt behärskande af
de moderna undersökningsmetoderna, främst i
urinvägarnas sjukdomar, samt en allt rikare erfarenhet
på kirurgiens mest kraf vande fält har K. förvärf vät
sig ett namn bland Sveriges skickligaste operatörer.
Hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free