Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kieserit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Kieserit. Se äfven Stassfurtsalter, sp. 1026.
*Kiev. 1. Guvernementet K. ingår nu i sovjetrepubliken
Ukraina. – 2. Staden K. hade 365,737 inv. 1922. K. var
hufvudstad i den af ukrainska radan 18 dec. 1917
utropade ukrainska folkrepubliken, intogs i
jan. 1918 af bolsjeviktrupper, växlade i febr. ett
par gånger herrar samt besattes 1 mars af tyska
trupper under v. Linsingen och ukrainska radans
trupper. I K. mördades 1 juli s. å. den tyske
arméöfverbefälhafvaren och öfverkommissarien
i Ukraina fältmarskalk v. Eichhorn, och staden
utrymdes af tyskarna 20 jan. 1919. Bolsjevikerna
besatte K. 28 jan. s. å., men förjagades 30 aug. af
ukrainarna under Petljura. K. var sedan omväxlande
i Denikintruppernas, ukrainska folkrepublikens och
bolsjevikernas besittning, hölls maj–juni 1920 besatt
af polska trupper och har sedan juni s. å. varit i
de ukrainske bolsjevikernas händer.
Kihlman, Sven, präst, f. 24 nov. 1696, d. 28 juni
1776, student i, Uppsala 1717, prästvigd 1725, adjunkt
s. å. och kaplan 1753 i öfre Ullerud, Värmland,
samt vice pastor i Kils härad 1770, tog initiativet
till införande af nya stilen genom sin skrift
Oförgripeligit förslag til calendarii correction uti
the återstående styckon (1746). Förslaget inlämnades
till och approberades af prästeståndet vid 1747 års
riksdag, granskades af akademierna m. fl. myndigheter
och ledde till k. förordn, af 24 febr. 1752 ang. "thet
här i riket hit till brukade calendarii ändring". Se
A. Lindhagen, "Den nya stilens införande i Sverige"
(i "Hist. tidskr." 1922).
Kihniö [ki-], kommun och församling i
Åbo och Björneborgs län, Finland, Ikalis
domsaga och härad, afskildes 1918 från
Parkano. Pastoratet hör till Tyrvis kontrakt,
Åbo ärkestift. Areal 145 kvkm. 2,843 inv. (1922).
O. B–n.
*Kiikka afskildes 1921 från Tyrvis till själfständigt
pastorat. Areal 226 kvkm. 4,251 inv. (1922).
O. B–n.
*Kiikois (fi. Kiikoinen) afskildes 1921 från Tyrvis
till själfständigt pastorat. 2,932 inv. (1922). O.B-n.
*Kiiminge. Sedan Öfver-Kiiminge 1912 afskilts till
själfständigt pastorat, utgör K. 312 kvkm. 2,403
inv. (1922). K. hör till Uleåborgs stift. O.B-n.
*Kikhosta. Sjukdomens orsak är en bacill, som
upptäcktes 1906 af Bordet och Gengou. Se vidare
Bakteriologi. Suppl., sp. 427.
Kikkijaur. Se Västra Kikkijaur och östra
Kikkijaur. Suppl.
*Kil. – 2. Kontraktet omfattar nu 6 pastorat, i det
att Forshaga 1 maj 1919 blef eget pastorat. Till
Ulleruds pastorat hör nu äfven den 1919 bildade
Munkfors kapellförsamling. 51,803 inv. (1921).
*Kila. – 3. Socknen omfattar nu 12,725 har. 1,733
inv. (1924).
Kila-Pendscha [ki7-], ort. Se Wachan.
Kildal, Birger, norsk köpman, politiker och
ämbetsman, f. 15 april 1849 i Kristiania, d. 13
dec. 1913 i Molde, blef 1871 juris kandidat, var
1872–90 köpman i Kristiania och tillhörde 1884-88
Johan Sverdrups ministär. Han återgick därefter
till affärslifvet, men erhöll snart en mängd nya
uppdrag i det allmännas tjänst. Bl. a. blef han
1892 direktör för Hovedjernbanen, och 1893 medlem
i Norges banks representantskap, var 1891–95
led. af tullagskommissionen och från 1893 i
civilprocesslagkommissionen samt var 1892–95
och 1898 ordf. i Den norske handelsstands
faellesforening. K. var 1895–98 finansminister
i koalitionsministären Hagerup-Gram, öfvertog
afvecklingen af statsrådet Astrups affärsföretag
och förvaltningen af dennes efterlämnade
betydande förmögenhet, valdes 1903 till
stortingsman för Kristiania, men inträdde 22
okt. s. å. i ministären Hagerup-Ibsen, som han,
mesta tiden som finansminister, tillhörde till
dess afgång 11 mars 1905. Han blef därefter
led. af Norges banks direktion och var från
maj 1906 till sin död amtman i Romsdals amt.
M. H.
Kildeskriftkommissionen, en kommitté af norska
historiker, tillsatt 1886 som styrelse för en 1857 af
staten upprättad "Kildeskriftfond". Den aflöstes genom
k. resol. 15 sept. 1922 af en af 2 medlemmar bestående
styrelse ("Styre for Kjeldeskriftfon-det"), och fonden
har vidare jämte andra besläktade institutioner
ställts under uppsikt af det samtidigt upprättade
"Norsk historisk Kjeldeskriftråd". Med understöd af
fonden utges källor till Norges historia; hittills
ha utkommit bl. a. "Norske rigs-registranter"
(12 bd; 1861-91), "Norske herre-dagsdomböger"
(10 bd; i 2 serier, 1893-1911), "Historiske
samlinger" (3 bd, 1898 ff.) samt en del sagor.
P. E–t.
Kil–Fryksdalens järnväg, förr Kil–Torsby järnväg (sign. K. F. J.),
81,9 km. lång, inom Värmlands län belägen, eges af Kil–Fryksdalens
järnvägs-a.-b., Sunne, men trafikeras af Bergslagernas järnvägs-a.-b., Göteborg.
Järnvägen, som koncederades 18 okt. 1907 och i sin helhet öppnades för trafik 10 febr.
1915, utgår i nordlig riktning från Kils station och är framdragen genom Kils socken,
hvarest den öfvergår Norsälfven, samt vidare genom Frykeruds och Västra Emterviks socknar
v. om sjöarna Nedre Fryken och Mellan-Fryken till Sunne station vid Sundsvik i Sunne
socken. Denna del af järnvägen öppnades 2 aug. 1913. Från Sunne går banan öfver sundet
mellan Nedre och öfre Fryken, därpå ö. om sistnämnda sjö i nordlig riktning till Oleby
station, hvilken bandel öppnades 1 okt. 1914. Från Oleby följer banan östra stranden af
öfre Fryken och Ljusnan, som öfvergås i närheten af Röbjörkeby, hvarefter banan svänger
söderut till Fryksände kyrka och därifrån västerut till Torsby station n. om Torsby by.
Vid 1922 års slut utgjorde järnvägens bokförda byggnadskostnad 5,052,561 kr. Rullande
materiel eges af Bergslagernas järnvägs-a.-b. Aktiekapitalet utgjorde vid samma tidpunkt
2,5 mill. kr.
F. P.
*Kilima-ndjaro tillhör nu brittiska mandatområdet
Tanganyika territory. Under Världskriget måste
tyskarna 11 mars 1916 draga sig tillbaka från K.,
och 25 mars s. å. voro engelsmännen i besittning af
hela K.-området.
E. A–t.
Killander, Ernst Viktor, militär, idrottsfrämjare,
f. 10 mars 1882 i Jönköping, blef underlöjtnant
vid Göta lifgarde 1906, löjtnant 1911 och kapten
1920. Han har nedlagt omfattande och intresseradt
arbete på idrottens område. Sålunda har han varit
chef för Idrottsparken i Stockholm 1909–10, är
ordf. i Stockholms idrottsförbunds styrelse, i
Svenska fotbollsförbundets verkställande utskott,
i kommissionen för skolungdomens idrottstäflingar
i allmän idrott och simning samt vice ordf. i
skolungdomens idrottsförbund m. m. Sedan 1916 är han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
