- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1003-1004

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kieserit ... - Killian, Gustav - Killinkoski - Kilowattimmemätare - *Kilpi, V. A. - *Kilpisjärvi - *Kilram - Kilt - *Kil-Torsby järnväg - Kilva - *Kimberley - *Kimito. 1. - *Kimito. 3. - *Kimpulung. 2. - *Kimstad - Kin - *Kina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1003

Killian-Kina

1004

led. af öfverstyrelsen för svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas riksförbund.
H. J-dt.

Killian [ki’-J, Gustav, tysk läkare, f. 2 juni 1860
i Mainz, d. 21 febr. 1921 i Berlin, utbildade sig
till laryngolog hos den tidens främsta tyska läkare:
Hartmann, Krause, Jurasz och B. Fränkel och kallades
1888 till docent vid universitetet i Freiburg im Br.,
blef 1892 e. o. professor där och kallades 1911 till
Tysklands främsta laryngolo-giska lärostol, den i
Berlin. Till en början egnade sig K. företrädesvis
åt anatomiska uppgifter. Huf-vudparten af sitt
lif egnade K. åt praktiska uppgifter, främst åt
förbättrande och nyskapande af rhino-laryngologiska
undersökningsmetoder. Eedan tidigt utarbetade han den
s. k. rhinoskopia media, ett sätt att direkt se in i
mellersta näsgången, något senare den form af indirekt
laryngoskopi (se d. o.), som bär hans namn och som
möjliggör inspektion af struphufvudets bakre del,
båda geniala i sin enkelhet och effektivitet. Mest
berömd har han blifvit genom bronkoskopien, en
metod, som genom att nedföra raka, invändigt belysta
rör i luftvägarna möjliggör inspektion ej blott
af luftstrupen, utan också af dess förgreningar
ända till bronker af tredje ordningen. Denna metod
har blifvit utomordentligt välsignelsebringande,
särskildt vid behandlingen af främmande kroppar, som
inhalerats i luftvägarna. Den mycket höga mortalitet,
som förr utmärkte dessa olycksfall, har genom K:s
verk nedbringats till ett minimum. K. utarbetade
dessutom en mycket använd operationsmetod för kronisk
varbildning i pannhålorna och en metod för behandling
af snedställning af nässkiljeväggen ; den senare har
blifvit en af de mest använda operationsmetoderna
inom rhinologien. Inom sin generation af
laryngologer var K. den obestridt främste.
G- H.

Killinkoski [ki’l-], träsliperi i Yirdois socken,
Finland, vid K. fors i Etseristråten. Urspr, anlades
där 1886 ett yllespinneri, men anläggningen ändrades
1911 till träsliperi. Ärlig produktion omkr. 6,000
ton trämassa. Egare Killinkosken tehdasten osakeyhtiö
(K. fabrikers a.-b.). O. B-n.

Kilowattimmemätare. Se Elektricitetsmätare. Suppl.,
sp. 505.

*Kilpi, V.-A., 1921 bibliotekarie vid Åbo
finska universitet, har vidare utgett Nationell
självprövning (1917), där han söker skipa rättvisa
mellan nationaliteterna, och Tulevaisunden
edessä (Inför framtiden; 1918), konturteckningar
från det politiska och social-etiska lifvet.
T- c-

*Kilpisjärvi, som är belägen 476 m. ö. h., har en
areal af 38 kvkm.

* Kilram. - Målark., träram med kilar för ut-spänning
af väf till målning af taflor.

Kilt (af skandinaviskt ursprung; jfr da. kilte, skörta
upp kjolarna), ett slags kort, veckad kjol - räckande
från midjan till knäna -, vanligen af rutigt ylletyg,
tillhör de skotska höglandsregementenas uniform (jfr
fig. 5 i art. Skottland), och bäres äfven af skotska
sportsmän. K. ingår dessutom i den gamla irländska
nationaldräkten. H. J-dt.

»Kil-Torsby järnväg heter numera Kil - Fryksdalens
J ärn vä g (se d. o. Suppl.).

Kilva, sjö i Afrika. Se S c h i r v a.

*Kimberley var urspr, ett grufarbetarlager kring 4e
1871 upptagna diamantgrufvorna Colesberg

C o p j e (K o p p y) och De B e e r s,
nära 2 km. ö. om den förra. Af dessa grufvor
fick den förstnämnda 1873 namnet K.-grufvan,
och hela gruf-samhället benämndes K., efter
dåv. kolonialministern lord Kimberley, medan
de båda 4-5 km. längre åt s. ö. belägna lägren
omkring de 1870 upptagna diamantgrufvorna Du
Toits Pan och Bult-fontein kommo att bilda
en särskild kommun (sedermera stad) med
namnet Beaconsfield (se d. o.), hvilken dock,
sedan K. blifvit stad, allmänt ansågs vara en
förstad till denna, tills den 1912 fullständigt
införlifvades med K. 1921 hade K. 18,225 hvita inv.
H. J-dt.

"Kimito. 1. Sedan Dragsfjärd (med Dalsbruk) och
Västanfjärds kapell afskilts till själfständiga
pastorat, omfattar K. 323 kvkm. med 6,546
inv. (1922). Pastoratet hör nu till Borgå svenska
stift.

3. ö vid Finlands sydvästkust, mellan Åbo och
Hangöudd, 30 km. lång och 25 km. bred (Finlands
största ö näst efter Fasta Åland), skiljes genom
smala sund från fastlandet och liknar en från detta
lösskuren bit. l
o. 3. O. B-n.

*Kimpulung. - 2. Tillhör numera Rumänien. Under
Världskriget intogs K. af ryssarna 23 juni

1916, hvarefter åtskilliga strider utkämpades
v. om K. under återstoden af detta år och början af

1917, och först 3 aug. s. å. eröfrades
K. af centralmakterna. Jfr
Världskriget, sp. 206 och 225.
L. \V:sonM.

*Kimstad. Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. 1,917 inv. (1923).

Kin, dynasti. SeMandschu 1.

*Kina är sedan 1912 republik och heter officiellt
Tschung-hua min-kwo, d. v. s. "republiken
K." Dess nuvarande areal, indelning och folkmängd
enl. "Statesman’s year-book" (1924) framgå af följande
öfversikt (provinshufvudstäderna stå inom parentes):
Provinser och lydländer Areal kvkm, Invånare

Tschi-li (Tien-tsin)...... 299,900
22,970,000

Schan-tung (Tsi-nan) ... 145,000 25,810,000

Schan-si (Tai-juen) ..... 238,080
9,420,000

Honan (Kaiföng) ......... 176,000 22,375,000

Kiangsu (Nanking)....... 49,970 15,380,000

Anhui (Anking)........... 142,000 14,075,000

Kiangsi (Nantschang) .... 180,000 16,255,000
Tsche-kiang (Hang-

tschöu)................... 94,970
13,950,000

Fukien (Fu-tschou) ...... 119,960
8,560,000

Hupe (Wu-tschang) ..... 185,000 21,260,000

Hunan (Tschang-scha)... 215,900 20,580,000

Schen-si (Si-ngan)........ 194,900
6,725,000

Kansu (Lan-tschöu)..... 324,900 3,810,000

Sz’tschwan (Tschöng-tu) 565,800 54,500,000

Kwang-tung (Kanton) .... 258,900 23,700,000

Kwang-si (Nanning)-...... 199,900
5,425,000

Kwei-tschöu (Kwei-jang) 173,900 9,265,000

Junnan (Jiinnan).......... 380,000
8,053,000

Sin-tsiang (Ili) ............ 1,425,000
2,000,000

Mandschuriet.............. 942,000 -

Föng-tien (Mukden) ...... -
5,830,000

Kirin (Kirin)............... -
5,350,000

Hei-lung-kiang (Tsitsi-

kar)....................... -
1,560,000

Mongoliet (Urga) ......... 3,542,000
1,800,000

Tibet (Lhasa)............. 127,000
2,000,000

Summa 9,981,080 318,653,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free