Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Kina
1008
ordningsmakten m. m. F. n. (1924) styras flera
pro- , vinser oberoende af centralregeringen af
sina militärguvernörer (tuchun). Tidtals ha några
provinser som centralregering erkänt en i Kanton
residerande sydkinesisk motregering till den i
Peking sittande, hvars faktiskt starkt begränsade
makt öfver provinserna på senare år oftast varit
inskränkt till de nordkinesiska. - Af nyare
svensk litt. om Kina märkes: N. J. Friedström,
"Mongoliet och dess folk" (1912), E. Nyström, "Det
nya K." (1913), W. Hultgren-Hillberg, "Glimtar från
yttersta östern" (1922), N. Jacques, "På långfärd
och fest bland kineser" (s. å.), S. Hedin, "Southern
Tibet" (1923) och "Från Peking till Moskva’
(1924), L. Munsterhjelm, "Färder i fjärran östern"
(1923), A. K. Nielsen, "Till österland jag for"
(s. å.) och Kiitger Essen, "Mellan Östersjön och
Stilla hafvet" (1924). B.A-t. K:s geologiska
byggnad utmärkes framför allt af motsatsen
mellan de af marina af-lagringar och eruptiv
uppbyggda bergskedjorna, som utgöra utlöpare
af Central-Asiens högland, och de jämförelsevis
orubbade områdena med öfvervägande kontinentala
sediment. Bergskedjorna (se hufvudarb., sp. 27)
ha bildats under flera skilda veckningsperioder,
af hvilka de viktigaste inträffade under slutet af
den paleozoiska eran, under jura-perioden och under
mellersta delen af tertiärperio-den. I samband
med och efter bergskedjevecknin-g&rna ha stora
förkastningar egt rum, som styckat sönder landet i
block af olika höjd och sålunda spelat en stor roll
vid utbildningen af topografien. Urberg förekommer
blott i ringa utsträckning. Under de följande
perioderna, fr. o. m. kambrium fram till midten af
stenkolsperioden, var K. i allmänhet täckt af haf.
Under senare delen af stenkolsperioden började
hafvet dra sig tillbaka, från n. mot s., ehuru under
upprepade oscillationer af strandlinjen. Under
denna tid, senare delen af stenkolsperioden och
början af perm, bildades den viktigaste delen af K:s
stenkolslager, säkerligen i närhet af dåtida kusten.
Vid öfvergången mellan trias och jura var så godt
som hela K. fastland, och sedan dess har landet med
undantag af obetydliga områden ända till nutiden
legat höjdt öfver hafvet. Under den tidigare delen
af denna fastlandsperiod, den rätiska tiden, bildades
viktiga stenkolslager i Hunan och andra provinser af
södra K.; dessa stenkolslager motsvara dem i Bortre
Indien. Under den efterföljande juraperioden afsattes
stenkol äfven i många trakter, särskildt i n. och i
Sz’tschwan-bäckenet, där anhopningen af sediment
synes ha fortsatt in i första delen af kritperioden.
Aflagrin-gar från kritperioden innehållande
lämningar af dinosaurier ha vidare på senaste
tiden upptäckts dels i Mongoliet af en amerikansk
expedition, dels i Schan-tung af svensken Johan
Gunnar Andersson. F. ö. äro knappast
några säkra fossilförande aflagringar från
kritperioden bekanta. De tertiära bildningarna
ha ända till senaste tid varit ytterst litet kända,
men ha numera blifvit föremål för lifligt intresse
på grund af Anderssons stora upptäckter af fossila
ryggradsdjur i lager från denna tid. Andersson
lyckades under en stort anlagd och väl organiserad
samlarverksamhet upptäcka och systematiskt undersöka
många viktiga fyndorter i norra K. De rikast
fossilförande aflagringarna karakteriseras af den
s. k. Hipparion-iaunsm och innehålla förutom
Hipparion (se Anchitherium) särskildt noshörningar,
både med och utan horn, samt en mångfald andra
djurformer. Htppanow-faunan är af pliocen ålder
och motsvarar ungefär den berömda Pikermi-faunan
i Grekland. Äfven äldre tertiära, eocena, lager
af stort intresse, med fossila vertebrater och
mollusker, ha uppdagats. Slutligen har Andersson
i lager af löss (se d. o.) funnit äfven en yngre
fauna, troligen ungefär samtidig med den kvartära
istiden och utmärkt af bl. a. arter af elefanter och
struts. Andersson har särskildt studerat förhållandet
mellan lössen och underliggande lager och visat,
att lössen har betydligt mindre mäktighet,
än som upp getts af v. Richthofen (50-60 m. i
st. f. 500). Detta förhållande förklaras delvis däraf,
att man tidigare som löss räknat äfven underliggande
bildningar, som ej äro vindsediment, utan ler- och
sandlager o. s. v. tillhörande flera olika delar
af tertiärperioden, framför allt Hipparion-faunans
tid. Se f. ö. Andersson, J. G. Suppl. och Kinesisk
arkeologi. Suppl. T. G. H-e. Försvarsväsendet
har genom den inre oredan råkat i fullkomlig
villervalla. De gamla "fanorna" finnas icke
längre. Den i hufvudarbetet (sp. 49) omnämnda,
under bildning varande nya armén hann icke
fullbordas, förrän de inre stridigheterna vållade
arbetets afbrytande. Endast få divisioner lyda
under centralregeringen, som saknar medel att
underhålla trupperna. Största delen står under
provinsguvernörerna, som handskas med dem efter
godtfinnande. Divisioner och brigader äro olika
till storlek och utrustning, men öfverensstämmande i
saknaden af ordning och disciplin. C. O. N.
Äfven flottan är stadd i förfall; materielen är
gammal och personalens disciplin dålig. Någon
hufvudstation finns icke, utan fartygen äro
fördelade på hamnarna Kanton, Tschi-fu, samt i
Jang-tsefloden och provinsen Kwang-tung. Följande
fartyg finnas: 2 pansarkryssare om 2,600-2,800 ton
(sjösatta 1911), 4 äldre pansarkryssare om 3,000
-4,400 ton (sjösatta 1897-98), 12 större och 20
mindre (de senare hufvudsakligen flod-) kanonbåtar,
3 jagare om 400 ton (sjösatta 1912), 9 torpedbåtar,
2 transport- och 2 öfningsfartyg samt jakter o. s. v.
H- J-dt.
K:s fasta försvar. Vid detta har under senare år till
följd af den i landet så godt som ständigt rådande
inre oron ej mycket gjorts vare sig beträffande
nyanläggningar och förstärkningar af befintliga
befästningar eller hvad angår dessa sistnämndas
vidmakthållande. Af de tre Wu-sung-forten torde
sålunda ett numera kunn lämnas helt ur räkningen; men
å andra sidan ha dock de viktiga Kiang-jin-forten
tillökats med nya batterier. I närheten af
Tschu-san-forten och af Ting Shan-befästningen
(Nanking) ligga militärläger. Silver-island-positionen
är fortfarande, näst Kiang-jin-forten, den starkaste
af Jang-tse-befästningarna. Jen-tse-ke-verken
utgöras nu af l fort och 3 batterier, däraf ett
nyanlagdt och bestyckadt med sköld-skyddade moderna
pjäser. Vid Nanking-forten finnas minförråd och
syftstationer. Ngan-king-for-ten äro jämförelsevis
moderna, och Tienkedschiu-försvaret har ökats. Ett
af Kimpaiforten ligger 140 m. öfver hafvet, ett
annat af dem är försedt med torpedbatteri, och
ett tredje har ett modernt pansarbatteri med grof
Kruppbestyckning. Äfven ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
