- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1019-1020

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Kinematograf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för att bereda den miljö, som filmmanuskriptet
kräfver. – Fig. 1–5 (å pl. I) visa några interiörer
från A.-b. Svensk filmindustris filmfabrik
vid Råsunda nära Stockholm. Fig. 1 visar en
ateljéinteriör med uppställningar af rumsinteriörer
för inspelningar. Fig. 2 är en interiör af ett
mörkrum i fotografiska laboratoriet med stora kar
för de exponerade filmernas framkallning, fixering
och sköljning. Filmen är för dessa procedurer
uppvirad på stora träramar (synliga till höger
och i bildens fond), hvarje rymmande omkr. 40
m. film. Efter tvättningen uppfästes filmen på
stora torktrummor (se fig. 3), som genom att
sättas i rotation möjliggöra en jämn och hastig
torkning. Fig. 4 ger en bild af kopieringsrummet,
där medelst speciella kopieringsmaskiner de positiva
kopiorna framställas genom att positivfilmen
(se Film. Suppl.) bild efter bild frammatas
och belyses i kontakt med negativet. Texterna,
som uppsättas och tryckas i tryckeriet (fig. 5),
fotograferas medelst en särskild textmaskin på
positivfilm. Slutligen hopfogas de olika scenerna
med tillhörande texter i skarfrummet. – Fig. 6–10
ge begrepp om olika kinematografiska inspelningar
och dekorationsuppställningar, härrörande från samma
svenska bolag.

I hufvudarbetets art. omnämnes å sp. 90 bl. a.,
att vid kinematografering en hastig rörelse kan
reduceras genom att upptagningsfrekvensen ökas,
men filmen sedan projicieras i normalt tempo. Detta
förfaringssätt, den s. k.
rapidkinematografien, har på senaste åren betydligt utvecklats och
äfven fått afsevärd praktisk användning. När det
är fråga om mycket stor upptagningsfrekvens kunna
emellertid icke apparater användas, i hvilka filmen
ryckvis frammatas, ty den skulle vid denna stora
hastighet utsättas för en alltför stor påfrestning
och alldeles sönderslitas. Vid rapidkinematografien
användas därför upptagningsapparater med kontinuerligt
löpande film i förening med s. k. optisk utjämning,
d. v. s. upptagningsapparaten är så konstruerad, att
den på filmbandet fallande optiska bilden stycke för
stycke medföljer det framlöpande filmbandet. Denna
optiska utjämning är

illustration placeholder

Fig. 11. Schematisk bild af Lehmanns

upptagningsapparat med optisk utjämning.



naturligtvis nödvändig för att en skarp bild skall kunna
uppstå på den med stor hastighet i kamerans bildfält
framlöpande filmen. Problemet att åstadkomma en fullt
tillfredsställande optisk utjämning
har man försökt lösa på flera sätt. Fig. 11 visar
en schematisk bild af en af H. Lehmann tillämpad
princip. De från föremålet O kommande ljusstrålarna
reflekteras af spegeln R till den i pilens riktning
roterande spegeltrumman T, hvars speglar S1
S2 S3
o. s. v. åter reflektera strålarna till objektivet
L, som projicierar en bild af föremålet på det i
pilarnas riktning kontinuerligt löpande filmbandet
FF. Spegeltrummans rörelse är så anpassad, att den
af densamma reflekterade bilden förflyttar sig med
samma hastighet som filmbandet. Genom den ofvan
skisserade anordningen kan ernås, att bilden med en
för praktiken tillräcklig precision förblir stationär
på filmen, medan den passerar bildfönstret B. I den
mån den ena bilden lämnar bildfönstret, vidtager
nästa, så att på detta sätt den ena bilden följer
tätt efter den andra. Man kan med denna anordning
uppnå en upptagningsfrekvens af omkr. 300 bilder per
sekund. Projicieras dessa bilder i normalt tempo (16
per sek.), så blir alltså föremålets rörelse reducerad
till omkr. 1/20 af den verkliga, och man kan, tack vare
denna förminskade rörelsehastighet, lätt iakttaga
och studera rörelsefenomen, som annars äro omöjliga
att uppfatta. Man har kallat den här beskrifna
anordningen för tidsluppen eller tidsmikroskopet,
emedan den så att säga förstorar eller förlänger tiden
och därigenom gör iakttagbart ett händelseförlopp af
så kort varaktighet, att det annars skulle undgå att
uppfattas af ögat. De medelst rapidkinematografi
erhållna bilderna ha – förutom sitt vetenskapliga
värde – en rätt komisk verkan och förevisas ofta på
biografteatrarna. – Den nämnda upptagningsfrekvensen
(300 per sek.) är icke tillfyllest, då det gäller
att analysera mycket hastiga rörelser, såsom en
insekts flykt, en framilande projektil o. s. v. Man
behöfver för sådana ändamål en upptagningsfrekvens
af 2,000, ja ända upp tilll 100,000 per sek. För
dylika högfrekvensupptagningar, s. k. ultrarapid-
l. gnistkinematografi, använder man intermitterande
elektriska gnistor som ljuskälla. Då den elektriska
gnistan är af utomordentlig kort varaktighet – den
uppgår till endast 1/10–1/20-milliondels sekund –
kan man utan någon anordning för optisk utjämning
erhålla skarpa bilder på ett med mycket stor hastighet
kontinuerligt löpande filmband. Principen för en dylik
apparat framgår af fig. 12, som schematiskt visar en
af Bull konstruerad ultrarapidkinematograf. Filmen
spännes omkring en i en ljustät låda innesluten
vridbar trumma T af 35 cm. diameter, som sättes i
rotation med en elektrisk motor. På trummans axel
finnes en kollektor A med 54 från hvarandra isolerade
lameller, på hvilka 2 kontaktborstar släpa, som
äro förbundna med gnistinduktorn I. Vid G är ett
gnistgap af två magnesiumelektroder. Kollektorn
A tjänstgör som afbrytare. Då trumman gör ett
hvarf, ske alltså 54 afbrott, alltså 54 gnistor
och lika många exponeringar. Genom kondensorn Kk
samlas ljuset till objektivet L, som afbildar det
vid kondensorn befintliga föremålet O på filmen
F. Trummans rotationshastighet väljes så, att
upptagningsfrekvensen blir omkr. 2,000 per sek., men
då filmbandet är endast 108 cm., rymmer det endast
54 upptagningar, hvilket antal alltså exponeras
på 1/40 sek. Rörelsefaserna vid en insekts flykt,
det moment, under hvilket en såpbubbla brister,
och andra företeelser af ytterst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free