- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1025-1026

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Kinematograf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

båda ögonen på grund af additiv färgsyntes till
hvitt. Man ser alltså en svart bild mot hvit botten,
och då hvarje öga ser endast den för detsamma
afsedda bilden och de två bilderna sammansmälta
till en enda, äro villkoren för det stereoskopiska
seendet uppfyllda, och en skenbart fristående bild
framträder. – En annan metod för framställning af
stereoskopiska kinematografbilder är följande. Efter
de båda på ofvan omtaladt sätt tagna negativen
framställes en positivfilm, så beskaffad, att
hvarannan bild utgöres af en högerbild, hvarannan af
en vänsterbild. Om denna film projicieras på skärmen
och man vid betraktandet framför ögonen håller en
betraktningsapparat, som medelst en elektrisk ledning
står i mekanisk förbindelse med projektionsapparaten
och är så konstruerad, att den med samma frekvens som
bildväxlingen i denna växelvis skymmer för än det ena,
än det andra ögat, så ser – om apparaten är rätt
inställd – det högra ögat endast högerbilder och det
vänstra endast vänsterbilder, och villkoren för ett
stereoskopiskt seende äro sålunda uppfyllda. Denna
metod, som i Förenta staterna är i praktiskt bruk,
ger en alldeles förbluffande god stereoskopisk effekt.

S. k. tecknade filmer ha i rätt stor utsträckning
fått användning, dels för undervisning, dels för
underhållning. De framställas på flera olika sätt. En
metod är att under teckningens tillkomst med vissa
intervaller eller med låg upptagningsfrekvens göra
upptagningar och sedan vid förevisningen projiciera
dem med vanlig bildfrekvens. En teckning, som det
tagit, låt oss säga, flera timmar att fullborda,
framväxer vid förevisningen på projektionsskärmen
på några minuter. En dylik sak förfelar sällan god
verkan. – Ett annat sätt för framställning af tecknade
filmer är att på ett stort antal kartonger teckna
olika faser af en rörelse och sedan framställa
en seriefilm genom att bild för bild uppta dem
på filmen. Rörliga ritningar visande en maskins
funktion eller klargörande en geometrisk eller
matematisk lärosats ha på detta sätt framställts
och varit till utmärkt nytta vid undervisningen. På
detta eller liknande sätt ha, under användning
af flera tusentals kartonger, hela farser, ofta
med flera medspelande figurer, framställts. Det
ytterst mödosamma och tidsödande arbetet därför
utföres vanligen af speciellt på området tränade
tecknare. Dylika filmer kunna ofta – tack vare
konstnärens fantasi och skicklighet – vara mycket
underhållande. – Medelst s. k. trickfilmer kunna de
mest otroliga scener och situationer framställas. Tack
vare kinematografiens förmåga att behärska tid och
rum kunna de mest sagolika förvandlingsscener,
de mest våghalsiga upptåg och de mest overkliga
storleksförhållanden med en öfvertygande sannolikhet
framvisas på projektionsskärmen. Filmer som –
för att nämna ett exempel – visa scener, hvari små
dockor uppträda och utföra groteska rörelser och
handlingar, framställas på så sätt, att dockorna
under mellanrummet mellan hvarje upptagning helt
obetydligt förändras till ställning eller läge. Vid
projektion med vanlig hastighet får man intryck af,
att de själfva utföra rörelserna.

Kinematografiens mekaniska och optiska hjälpmedel
ha – såsom ofvan är antydt – undergått stora
förbättringar. Ett stort antal nya apparattyper har konstruerats, och
fabrikationen af dessa har uppnått utomordentligt hög
grad af precision och förfining i såväl mekaniskt
som optiskt hänseende. För att tillgodose de i hög
grad varierande krafven vid olika slag af arbete ha
upptagningsapparater för olika speciella ändamål
byggts. Utom de för professionellt bruk afsedda
apparaterna, som äro utrustade med en mängd
anordningar, erforderliga vid inspelningarna
och för olika slags trickupptagningar, ha
specialapparater för fjärrupptagningar,
för upptagningar från flygplan och för olika
vetenskapliga arbeten konstruerats. – Den under de
senaste åren uppblomstrande amatörkinematografien
har medfört konstruering af små och relativt
billiga apparattyper. En sådan är t. ex. Ica
Kinamo, afsedd för 15 eller 25 m. normalfilm,
tillräckligt för upptagning af ett mindre antal
rörliga porträtt på 2–3 m. hvardera. Denna apparat,
som icke är större än en vanlig 9x12 cm. kamera, kan
omställas för långsam upptagning (2 bilder per sek.),
hvarigenom vissa slag af trickupptagningar kunna
göras. En verklig hand-kinokamera är den franska
Sept-kinokameran. Den är försedd med ett urverk
för filmens frammatning, hvilket vid ett tryck på en
aftryckare sättes i funktion, hvarefter den arbetar
automatiskt, tills aftryckaren återföres till sitt
ursprungsläge. Den annars nödvändiga vefningen för
hand bortfaller alltså här. Kameran är afsedd för 5
m. normalfilm. Såväl denna som den ofvan beskrifna
apparaten kan omladdas vid dagsljus. För att så
mycket som möjligt minska materialkostnaderna har
Kodak-bolaget vid konstruktionen af sin för amatörbruk
afsedda kinokamera, ciné-kodak, frångått normalfilmen
och infört ett betydligt mindre filmformat. Hos
ciné-kodak är filmfönstret endast 8x11 mm. och
filmbandets hela bredd 16 mm. (motsvarande mått hos
normalfilmen 18x24 mm. och 35 mm.). Filmkostnaderna
nedbringas ytterligare därigenom, att man icke
som vanligt först framställer ett negativ, efter
hvilket ett positiv kopieras, utan ciné-filmen är
så beskaffad, att den först erhållna negativa bilden
genom en kemisk procedur direkt efter framkallningen
kan förvandlas till en positiv. Naturligtvis
måste för projektionen en särskild projektor
användas. Kodak-bolaget fabricerar en för detta
ändamål afsedd apparat, kodaskop, som är afsedd
för förevisningar i hemmet. – Projektionsapparaten
eller projektorn har äfven väsentligt förbättrats och
fullkomnats. Man har särskildt dels inriktat sig på
att genom vidtagande af olika säkerhetsanordningar
göra apparaten mindre eldfarlig, dels att genom
förbättrad konstruktion söka minska filmens slitning
vid dess lopp genom apparaten. Då ryckvis gjord
frammatning af filmen alltid utsätter denna för stark
påfrestning och i synnerhet skadar perforeringen,
hvilken har till följd, att den projicierade bilden
skakar, har man på många olika sätt sökt framställa
projektionsapparater med kontinuerligt löpande film
och optisk utjämning (jfr ofvan, sp. 1019–20). En
fullt tillfredsställande lösning har detta problem
fått genom Mechaus permanentprojektor, vid hvilken
den optiska utjämningen liksom vid Lehmanns tidslupp
(se ofvan, sp. 1020) sker medelst rörliga speglar,
ehuru dessa här äro placerade på en roterande skifva
i mot skifvans plan noga beräknade vinklar. Genom
denna anordning vinnes icke endast, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free