Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiropraktik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Kirurg-Kissoid
1040
mill. ton malm. Malmtillgången beräknades tidigare
till 740 mill. ton, men senare gjorda djupborrningar,
som påvisat malm till oförändrad bredd ned
till 700 m. under sjöns yta, ge vid handen, att
malmreserven är vida större. Brytningen har under
senaste årtiondet ytterligare moderniserats. Den
sker f. n. mest i öppna dagbrott, hvarifrån malmen
går till krossverk och genom störtschakt ned i
ett system af lastfickor längs en tunnel, som
följer berget i dess längdutsträckning. Därigenom
har lastningen gjorts tämligen oberoende af
väderleksförhållandena. Den årliga brytningen uppgår
till omkr. 3 mill. ton (1913 3,3 mill. ton); exporten
går hufvudsakligen till Tyskland samt dessutom till
England, Belgien och Nord-Amerika. K. torde vara
världens största högprocentiga järnmalmsförekomst.
B. H-m. O. Sjn.
KiruYg, läkare, som egnar sig åt kirurgi (se d. o.). -
Kirurg is k, som hör till eller handlar om kirurgi.
Kirurgisk knut. Se K n u t.
Kj8[kiJ]. Se K i sch. Suppl.
Kisbränder kallas den återstod, som erhålles
vid oxiderande röstning af svafvelkis och andra
kismal-mer, hvilka till öfvervägande del utgöras
af järnsul-fider. Vid röstningen bortgår svaflet
till största delen i form af svafvelsyrlighet, som
används för svafvelsyrefabrikation, framställning
af sulfitlutar för cellulosaindustrien och andra
kemisk-tekniska ändamål, under det att återstoden
utgöres af järnoxid, oxider eller sulfat af andra
i kisen förekommande metaller, koppar, zink m. m.,
samt silikat. Kisbränder hålla 58-65 proc. järn,
upp till 6 proc. svafvel och i regel under
0,02 proc. fosfor. Efter lämplig behandling för
aflägsnande af svafvel och andra metaller kunna
kisbränderna användas som järnmalm. Innehålla
de koppar och zink i tillräcklig jnängd,
underkastas de klorerande röstning och läkning för
tillvaratagande af metallerna (se Koppar). Återstoden,
s. k. purple-ore, kan direkt eller efter föregången
brikettering användas som järnmalm. Innehålla
bränderna ej andra utvinnbara metaller än
järn, kunna de befrias från svafvel genom något
sintringsförfärande, enligt Dwight-Lloyd, Greenewalt
etc., hvarvid produkten äfven erhålles i styckform.
P. P-n.
Kisch, K i s h, K i s [kiJ], förhistorisk stad i
Mesopotamien nära ett äldre lopp af Eufrat, omkr. 20
km. ö. om Babylon vid det nuv. El Oheimir, var under
den första sumerisk-babyloniska tiden säte för fyra
konungadynastier (den tredje från omkr. 3600 f. Kr.,
den fjärde 3089-2897 f. Kr.) och den förnämsta staden
inom Akkad samt behärskade under olika perioder hela
Babylonien. Sedermera kom K. under Lagasch, Agade
och Babylon. Yid de pågående engelska gräfningarna
har man funnit stora kilskriftsarkiv, till stor del
ordböcker o. d. på sumeriska och akkadiska språken,
samt rester af ett stort sumeriskt palats, hvars
väggar äro dekorerade med inskrifter i bildskrift.
*Kisel. Angående användningen af kiselfluor-vätesyra
se Stenhärdningsmedel. - Angående siliciumkarbid
se Carborundum.
*Kiseljärn. Angående teknisk framställning af
kiseljärn se Elektrokemisk industri. Suppl.,
sp. 555. - Följande kemiska föreningar mellan järn
och kisel, j ä r n s il i c i d er, äro
kända: Fe2 Si, Fe3Si2, Fe Si och FeSi2. Det tekniska
kisel järnet innehåller vid 20 proc. Si endast
siliciden Fe2 Si; vid 20-30 proc. Si både Fe2 Si och
Fe Si; vid 33-50 proc. Si finnas Fe Si och FeSi2;
vid öfver 50 proc. Si finnes utom Fe Si2 äfven kisel
i fri form. - Kiseljärn motstår inverkan af syror
(utom fluorvätesyra), och kärl af kiseljärn kunna
därför vid kemisk-tekniska processer ofta med fördel
ersätta dylika af stengods eller porslin. K. A. V-g.
*Kiselskelett. - 2. Kem., kallas i
blåsrörskemien den olösta rest af kiselsyra,
som uppstår i "fosfor-saltpärlan" vid
upphettning af silikat med fosforsalt.
K. A. V-g.
*Kiselskiffer, rad 6. Kiselskiffer är mycket
svårsmält, men kan ej sägas vara "fullkomligt
osmält-bar". Dess smältpunkt torde ligga i närheten
af den rena kiseldioxidens, d. v. s. omkring 1,600°.
K. A. V-g.
Kiselstål, metall. Se Sp e c i a 1st å l, sp. 606.
*Kiseisyra, sp. 156 r. 8-9 nedifr. Lera innehåller
ofta åtskilligt annat utom aluminiumsilikat; se L e r
a. Suppl. K. A. V-g.
Kish [kij]. Se Kisch. Suppl.
Kis Kule’ssi. Se Leandertornet.
Kiss [kij], Jözsef, ungersk skald, f. 8 nov. 1843 i
Mezö-Csåt, komitatet Borsod, d. 3 jan. 1922, skref
djupt kända och formfulländade lyriska dikter
och ballader med ämnen särskildt ur judarnas
lif. Diktsamlingar af K. utkommo 1876 (flera,
tillökade upplagor) och 1891 etc. I tysk öfv. utkommo
"Ge-d&hte von J. K." (Wien, 1886) och "Das lied von
der nähmaschine" (Leipzig, 1884; originalet, Mese a
varrögépröl, utkom s. å.). K-
B. W.
Kissakoski [ki’s-], ett 1910 grundlagdt pappersbruk
i Hirvensalmi socken, Finland, vid K. fors i
Mäntyharjustråten. Årlig tillverkning af omkr. 3,500
ton hvit torr trämassa. Egare Osakeyhtiö K., ett
dotterbolag till Kymmene a.-b. O. B-n.
Kis-Sårmås [kij-järmäj], by i rumänska distriktet
Cojocna (i Siebenburgen). Omkr. 900 inv. Sedan
1909 bearbetas där rikliga jordgaskällor
(l,? mill. kbm. daglig produktion).
E. A-t.
’Kissavos. Se därom äfven Oss a.
Kissenia, bot. Se Loasacese. Suppl.
Kissoid (af grek. kissofs, murgröna, på grund af en
viss likhet mellan denna och en del af vidstående
figur), mat., en kurva uttänkt af D i o k l e s
(sannolikt 2:a årh. f. Kr.) för att därmed lösa
det be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
