Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 1043-1044 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiropraktik ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kiyomori, japansk härskare. Se Bd XII, sp. 1455.

Kizuki, stad. Se Matsuye.

A. N. Kiær.

*Kiær. – 2. A. N. K. lämnade direktörsplatsen vid
"Det statistiske centralbureau" 1913 och dog
16 april 1919. Se vidstående porträtt.

– 3. J. A. K. Bland hans nyare arbeten må nämnas The lower
cambrian Holmia fauna at Tömten in Norway (1906)
äfvensom fynden af fiskar och större kräftdjur
i de öfversta öfversiluriska sandstenarna i
Kristianiatrakten. K. är chef för det nyinrättade
paleontologiska museet vid Töien. 1920 blef han
led. af Fysiogr. sällsk. i Lund.

3. K. A. G.

*Kjederqvist, J. O. G., är sedan 1914 ordf. i
gransknings- och examensnämnden för privatisters
studentexamen, led. af styrelsen för Gymnastiska
centralinstitutet sedan 1919 och af direktionen öfver
Stockholms stads undervisningsverk sedan 1920.

*Kjellander, N. T. S., dog 22 mars 1911 i Motala.

*Kjellberg, svensk släkt, hvars äldste kände
stamfar var slottslofven på Läckö Jöns (Jonas)
Kielbergh (d. 1733). Med hans sonsöner
Jonas och Abraham delade sig släkten i en
äldre och en yngre gren. Till den förra hörde
Jonas söner Jonas K. (se K. 1 i hufvudarb.),
d. barnlös, och grosshandlaren Sven Roland K.
(f. 1756, d. 1800), från hvilken alla nu
lefvande medlemmar af grenen härstamma.
– Hans son Jonas Anders K., f. 3 jan. 1788 i Göteborg, d. där
23 jan. 1877, student i Lund 1802, var framstående köpman
(importaffärer och trävaruexport) och jordbrukare
(på Storebergs gods i Västergötland) samt liberal
representant för Göteborg i borgarståndet 1840–41
och 1844-45 (vid den senare riksdagen led. af
statsutskottet). – Hans son Karl (Carl) Ossian K.,
f. 10 maj 1825 i Göteborg, d. där 29 okt. 1891,
inträdde jämte sin broder Jonas Henrik Reinhold K.
(f. 1823, d. 1896) 1847 som delegare i det gamla
Kjellbergska handelshuset, hvars firmanamn då ändrades
till J. A. Kjellberg & söner. Under hans ledning
utvidgades firmans exportaffärer betydligt. Som
hufvuddelegare hade K. högsta ledningen af Kramfors,
Bofors och Rämen-Liljendal, möjliggjorde tillkomsten
af ett tidsenligt och storartadt verk (Bofors)
för inhemsk tillverkning af krigsmateriel, anlade
den första ångsågen vid Ångermanälfven (Kramfors,
1853) m. m. Han var dessutom mångårig ordf. i
styrelsen för försäkrings-a.-b. "Svea" och i Vulcans
tändsticksfabriks-a.-b. samt styrelseled, i Skandinav,
kredit-a.-b. m. fl. affärsföretag. K. var statsrevisor
1860, led. af undersökningskommissionen för linjeskepp
1861 samt led. af Andra kammaren 1870–72. I Göteborgs
kommunala lif gjorde han betydande insats som led. af
stadsfullmäktige alltsedan 1863 samt som ordf. eller
led. i ett stort antal institutioner för tillvaratagande
af handelns, sjöfartens, undervisningens m. fl. intressen.



2. Knut E. O. K., son till den ofvan nämnde Karl
Ossian K., dog 25 mars 1921 i Åre. – K. var led. af
Andra kammaren 1906–11 och 1918–20; han utnämndes
1911 till professor i anatomi vid konstakademien.
I folkbildningsförbundets styrelse var han sedan 1910
verkställande led. och togs lifligt i anspråk vid
kommittéarbetet rörande olika folkbildningsgrenar,
omorganisationen af medicinalväsendet
m. fl. frågor. 1914 utsågs K. till ordf. i
nykterhetsundervis-ningskommittén, 1915 valdes han
till ordf. i C. S. A. Sedan 1913 var han sekreterare
i Sällskapet Idun. – Med stor mångsidighet och
utomordentlig energi var K. oaflåtligt verksam
som kulturspridare och främjare af den fria
folkbildningsverksamheten. Både som talare och
föreläsare var han med rätta uppburen genom sitt
fängslande och medryckande föredrag, sina kvicka
improvisationer. Ett urval af K:s föredrag utgafs
1922 under titeln Själskultur. Efter K:s bortgång
insamlades medel, som under namnet Knut Kjellbergs
fond (10,000 kr.) förvaltas af Folkbildningsförbundet,
hvilket årligen utdelar räntan som resestipendier för
folkbildningsändamål. En byst af K. är modellerad af
O. Ahlberg och afsedd att uppställas inom eller vid
Stockholms blifvande stadsbibliotek.

3. Carl August K., den föregåendes broder, affärsman,
f. 10 mars 1853 i Göteborg, var anställd i faderns
firma J. A. Kjellberg & söner 1870, delegare
sedan 1883, sedan 1879 därjämte tysk konsul,
verkställande direktör i Kramfors a.-b. 1886– 94 och
i Göteborgs ensk. bank 1896-1905 (1900–22 ordf. i
styrelsen) samt har suttit som ordf. i ett par
järnvägsbolagsstyrelser m.m. och (1906–23)
i handelskammaren i Göteborg, där han
1899–1914 var stadsfullmäktig. Han har ock varit
medlem af Järnvägsrådet. 1910–11 tillhörde han
(högerman) Första kammaren, vald af Göteborgs stad.
Han är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1918).
Under villkor af, att en handelshögskola i Göteborg kommer
till stånd före 1925, donerade han 1918 till denna
100,000 kr. –, den första donationen för detta ändamål.

4. Ernst Anders K., de föregåendes broder,
f. 19 maj 1856 i Göteborg, donator, bruksegare, grundlade 1915
Stiftelsen för Sverige och kristen tro (se d. o.), till
hvilken han donerat 350,000 kr., samt skänkte till Uppsala
universitetsbibliotek den af O. Planer i Lützen hopbragta,
af K. inlösta Gustaf II Adolfssamlingen. K. var
led. af kyrkomötet 1918 och 1920.

5. Jonas Henrik Reinhold C:son K., de föregåendes
broder, finansman, donator, f. 6 jan. 1858 i
Göteborg, elev 1875–78 vid Tekniska högskolan, var
ingenjör vid Bofors 1879–91,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>