- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1045-1046

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiropraktik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verkställande direktör i A.-b. Rämen-Liljendal
(1885–1906) och samtidigt (sedan 1892) disponent vid
A.-b. Bofors-Gullspång, hvars styrelse han tillhörde
1882-1917, sista åren som ordf. Efter att 1897-99
ha varit kamrer i Järnkontoret blef han direktör i
Skandinaviska kreditaktiebolaget och innehade som
förste verkställande direktör ledningen af dess
Stockholmskontor 1899-1917 (därefter till 1921
ordf. i bolagets styrelse), hvarunder bl. a. flera
betydande finansinstitut sammanslogos med banken
och starka förbindelser knötos med bruks- och
grufindustrien. K. har därjämte haft betydande
del i ledningen af andra stora affärsföretag
(Grängesberg- Oxelösund, Luossavaa-ra-Kirunavaara
samt flera industri- och järnvägs-a.-b.). Hans
erfarenhet togs i anspråk vid behandling af
förslagen till aktiebolags- och bankbolagslagarna i
Lagrådet (1909–11); han har varit ordf. i Svenska
bankföreningen (1914–22), led. af Finansrådet
(1917-20), af statens industrikommission och af 1918
års järnvägskommitté samt är ordf. hos fullmäktige i
Järnkontoret (sedan 1919), Sv. vattenkraftföreningens
styrelse, Stockholms konserthuskommitté, Uddeholms
a.-b:s styrelse samt led. af Järnvägsrådet (sedan
1908), fullmäktig för pensionsförsäkringsfonden
(sedan 1916) och led. af Kiksförsäkringsanstalten
(sedan 1917). 1895 var K. landstingsman i Örebro län
och 1909–11 (höger-)led. af Första kammaren, vald af
samma län. 1920 kallades han till förste hedersled.
af Ing. vet. akad.

K. har donerat bl. a. omkr. 1 mill. kr. till
uppförande af ett konstmuseum i Göteborg till minne af
sina föräldrar samt 450,000 kr. till uppförande och
drift af det vid Kosenlund, nära Jönköping belägna
och 18 aug. 1923 invigda sjukhemmet för kroniskt
och obotligt sjuka. Det eges och underhålles af
den efter K:s hustru Anna Maria (född Almquist
i Jönköping 1875, d. 1917) uppkallade Stiftelsen
Anna Kjellbergs minne, hvars stadgar fastställdes
af K. M:t l juli 1918. Person, som är eller under
längre tid varit bosatt i Jönköping, erhåller framför
hvarje annan företräde till erhållande af plats där;
endast sådan kan komma i åtnjutande af af giftsfrihet
eller nedsatt afgift.

*Kjellberg (sp. 179). – 3. A. Lennart K. fick
1917 professors titel och var 1918–22 professor i
klassisk fornkunskap och antikens historia vid Uppsala
universitet. Han är led. af Hum. vet. samf. i Uppsala
(1904).

Kjellberg, Elisabet, skriftställarinna,
f. 3 okt. 1821 i Tösse prästgård, Dalsland, d. 29 nov. 1914 i
Djursholm, flyttade på 1870-talet till Uppsala, där
hon under många år tillhörde det Hamiltonska hemmet i
länsresidenset och blef en nära vän till grefvinnan
Agnes Hamilton, E. G. Geijers dotter. 1879 började
fröken K. ge ut tidskriften "Läsning för hemmet",
som egde bestånd t. o. m. 1904. Tidskriftens innehåll
utgöres till stor del af lefnadsteckningar, ofta författade af
utgifvarinnan. Därjämte förekomma däri uppsatser i
religiösa, etiska, sociala och litterära frågor m. m.,
ej sällan af betydande författare. Bland dessa märkes
i första rummet Pontus Wikner, af hvilken ett icke
ringa antal religiösa betraktelser f. g. trycktes
i tidskriften. Äfven hans afh. "Om de hedniska
religionsformerna" publicerades f. g. där. Fröken
K. var under många år en af Wikners förtroligaste
vänner. Flera af de starkt personliga bref från
Wikner, som blifvit utgifna och som ge ett mycket
värdefullt bidrag till hans karakteristik, äro skrifna
till henne. Det blef också hon, som efter Wikners
död gaf ut den första lefnadsteckningen öfver honom,
först införd i "Läsning för hemmet" 1888, sedermera
utg. i 3:e omarbetade och tillökade uppl. 1912. Ett
större tillägg därtill af henne utkom 1913 (Mer om och
af Pontus Wikner
). 1896 flyttade hon till Djursholm.
N. B–w.

Kjellberg, Karl (Carl) Maurits, arkivman, historiker,
f. 28 juli 1866 i Göteborg, filos, licentiat i Uppsala
1904 och landsarkivarie i Vadstena s. å., har på
uppdrag utfört värdefulla arkeologiska gräfningar
vid Gamla Uppsala (1896), publicerat ett stort antal
arkeologiska och topografiska tidskriftsuppsatser
och artiklar i Nordisk familjebok, författat Till
frågan om vattenregalet
(1911) samt beskrifningar
öfver Vadstena slott (1913) och stad (1917), Uppsala
(1914) och dess domkyrka (1915), Norrtälje (1922)
samt utgett "Uppsala stadsprivilegier 1314–1787"
(1905) och "Jönköpings stads tankebok 1456–1548" (1915).

Kjellbergska flickskolan, i Göteborg, har till uppgift
att genom kristlig uppfostran samt grundlig och
mångsidig undervisning dana goda och dugande arbetare
för hemmet, skolan och samhället. Skolan är 8-klassig,
undervisningen (i hvilken äfven pianospel ingår
som ämne) är afgiftsfri och meddelas företrädesvis
åt döttrar till högre ämbets- och tjänstemän samt
handlande och handelsbokhållare i Göteborg. Skolan,
som sedan 1870 varit inrymd i eget hus (från 1898
beläget Södra vägen n:r 23) och f. n. (1924) räknar
179 lärjungar, åtnjuter statsunderstöd och meddelar
normalskolekompetens. Styrelsen, som tillsättes
dels af konsistorium, dels af Handelsföreningens
fullmäktige, utgöres af 7 personer, bland dem alltid
en af familjen Kjellberg.

I förening med skolan står Högre lärarinneseminariet
vid Stiftelsen Kjellbergska flickskolan
, öppnadt
1908 med organisation och kursplaner i närmaste
öfverensstämmelse med K. Högre lärarinneseminariet
i Stockholm efter dess omorganisation och åtnjutande
(sedan 1910) samma kompetens som detta. Det är inrymdt
i en 1908 skänkt tillbyggnad till skolans hus och har
f. n. (1924) 75 lärjungar. Föreståndarinna är sedan
1909 fröken Thyra Kullgren.

Grunden till skolan lades 22 okt. 1826 af
grosshandlaren Jonas Kjellberg (se d. o.,
sp. 177), som då donerade en större penningsumma
och i sammanhang därmed preciserade skolans uppgift
samt lämnade noggranna bestämmelser ang. styrelse,
lärarpersonal m. m. Verksamheten började 22 okt. 1835
med 15 elever, utvalda bland dubbelt så många
sökande. Antalet ökades snart, och bestämd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free