- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1047-1048

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1047

Kjellén-Kjellström

1048

indelning infördes småningom; 1880-1908 funnos
5 2-åriga klasser med minst 30 elever i hvarje
klass; under de sista 2 åren bereddes eleverna
för lärarinnekallet (1884-86 hade skolan som
påbyggnad ett högre seminarium). Sedan 1908 det
högre lärarinneseminariet öppnats, blef skolan
8-klassig. Föreståndarinnor ha varit fru Helena Eldrup
(1835-72) samt fröknarna Terese Kamph (1872-84),
Hanna Lindström (1884-86; t. f.), Martha von Friesen
(1886-1912) och Thyra Kull-gren (sedan 1912).

"Kjellén, J. Rudolf, afled 14 nov. 1922 i
Uppsala. -: Han kallades febr. 1916 till innehafvare
af skytteanska professuren i vältalighet och
statskunskap vid Uppsala universitet. Som led. af
Första kammaren 1911 -17 tog K. främst en liflig
del i kampen för försvarets stärkande, därvid ofta
betonande sin öfvertygelse om den snabbt annalkande
faran af ett stormaktskrig; åt frågorna om röstplikt
och ämbetsmännens rättsställning egnade han stora
utredande motioner, och på hans förslag organiserades
interpellationsinstitutet i Första kammaren. 1912-16
var han led. af konstitutionsutskottet och 1916-17 af
hemliga utskottet. I sin vetenskapliga forskning och
spekulation koncentrerade sig K. alltmer på den gren
af statskunskapen, som han gett namnet geopolitik
(se d. o. Suppl.). I samband därmed utformade
han till ett systematiskt helt den realistiskt
färgade statsåskådning, som redan i hans tidigare
produktion allt oftare och bestämdare kommit till
synes och hvarigenom han bröt med den nedärfda,
ensidigt juridiska uppfattningen af staten och
statsvetenskapen. Bland mängden af skrifter från
det sista årtiondet af hans lefnad må nämnas:
Stormakterna, dels i en 2:a, fullständigt omarbetad
och betydligt utvidgad uppl. (I-IV, 1911-13), dels i
en till handbok förkortad uppl. med titeln Samtidens
stormakter (1914), denna senare äfven utgifven på
tyska (12 uppl. 1916) och ryska; Die idé en von 191å
(1915); Världskrigets politiska problem (1915), äfven
på tyska i flera uppl.; Staten som livsform (1916)
och Grundriss zu einem system der politik (1920),
i hvilka arbeten K. framlägger sin nya statslära;
handböckerna Sverige (1917) och Stormakterna och
världskrisen (1920), i hvilka hans nya system
praktiskt åskådliggöres; Dreibund und Dreiverband
(1921); Justitieombudsmannen och författningen
(1911); Rösträttsfrågan 1866-1909 (1915); Försök
till ett statsformernas naturliga system (1915,
i "Festskrift till Pontus Fahlbeck"); Den stora
orienten. Resestudier i Östervåg (1911); Den endogena
geografiens system (1915; i Göteborgs högskolas
årsskr.). Alltjämt var K. en flitig medarbetare
i tidningar ("Göteborgs aftonblad", "Nya dagligt
allehanda" m. fl.) och tidskr. ("Statsvetenskaplig
tidskr.", "Det nya Sverige" m. fl.). Ett stort antal
tidningsartiklar och tid-

skriftsuppsatser samt en del andra mindre studier
äro samlade i Politiska essayer (I-III, 1914r-15)
och Världspolitiken 1911-1919 (1920). K. blef 1912
led. af The American academy of political and social
science och kreerades 1918 till hedersdoktor vid
universitetet i Eostock. Genom den nyorientering
K. genomförde inom statsläran och därmed inom
statskunskapens praktiska intressesfär lyfte han
det statsvetenskapliga studiet i Sverige upp på
ett högre och bredare plan; genom sin idérikedom,
originalitet och förmåga af konkret, konstnärlig
formgifning intog han en rangplats bland samtidens
statsvetenskapliga lärare och skriftställare.
P. O. Grm.

Kjellerup [ke’l-], stationssamhälle i
Nörrejylland mellan Viborg och Silkeborg. 1,415
inv. (1921). Järnväg till Rödkjsersbro öppnades
1912. P. E-t.

*Kjellin, F. A., dog 30 dec. 1910 i Stockholm.

Kjellin, Tor Helge, museiman, konsthistoriker,
f. 24 april 1885 i Stora Kil, Värmland, blef
filos, licentiat och docent i konsthistoria i
Lund 1917 och filos, doktor 1918 samt har sedan
1921 innehaft professuren i konsthistoria vid
universitetet i Dor-pat, hvilken han kommer att
lämna l sept. 1924. Han tjänstgjorde 1913 vid
Statens historiska museum, ledde undersökningar
och konsthistorisk inventering af ett stort
antal kyrkor i Värmland och Skåne, ledde äfven
arkeologiska gräfningar i Sverige och Estland,
nyordnade Malmö museum 1914 och ordnade senare
kopparstickssamlingen i Lunds universitets
konstmuseum. K. har deltagit i organisationen af
Estlands nationalmuseum i slottet Raths-hof (vid
Dorpat, invigdt 1923), där han ordnat den konst-
och kulturhistoriska afd., samt har inrättat ett
konsthistoriskt institut vid Dorpats universitet. Han
restaurerade 1923 Karris’ medeltidskyrka på ösel
och har gjort flera forskningsresor, bl. a. 1921
i Grekland (Athosklostren), Jugo-Slavien och
Tjecho-Slovakien. K. har skrifvit monografien Uno
Troili (2 dlr, 1917, i Sveriges allm. konstförenings
års-publikation 25-26), arkeologiska studier och
konstnärsbiografier m. m. samt utarbetat beskrifvande
kataloger öfver kulturhistoriska utställningar. &-S N.

Kjellman, Gustaf Hilding, språkman,
universitetslärare, son till botanisten professor
F. R. Kjellman (se denne), f. 22 maj 1885 i Uppsala,
blef där student 1903 och promoverades 1913 till
filos, doktor på afh. La construction de Vinfinitif
dépen-dant d’une locution impersonnelle en francais
des origines au XV:e siécle. Docent i romanska språk
vid Uppsala universitet 1913-19, blef han 1919
lektor vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm
samt 1923 professor i romanska språk vid Göteborgs
högskola. K. har författat ett stort antal filologiska
uppsatser samt turist- och idrottsartiklar; 1908
bildade han Uppsala studenters idrottsförening och var
1914-19 sekreterare i Svenska turistföreningen, hvars
verksamhet under hans ledning gick afse-värdt framåt.
O. Sjn.

*Kjellmark, K. B., är sedan 1916 folkskolinspektör
i Syd-Smålands mellersta inspektionsområde.

* Kjellström, S. Hans anställning som l:e
violinist vid Colonnes orkestern i Paris varade
1900- 04, hvarefter han hufvudsakligen verkat i
Stockholm. Han blef 1910 primviolinist i Mazerska
kvartettsällskapet och 1911 musikchef där, s. å. vid
Kammarmusikföreningens stiftande led. af dess sty-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free