Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 1049-1050 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellén ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

relse, var 1914–17 1:e konsertmästare i den
nykonstruerade Konsertföreningen och återtog detta
värf hösten 1924. K. bildade 1911 en efter honom
uppkallad stråkkvartett, som fullföljt den upplösta
Aulinska kvartettens hedersamma arbete. Han blef 1912
led. af Mus. akad.

Kjellström, Otto, kartograf, f. 10 dec. 1855,
d. 28 dec. 1913 i Stockholm, började sin bana som
underofficer, men erhöll 1889 afsked som underlöjtnant
i armén. K. var bekant som skicklig kartograf och egde
utmärkt förmåga att säkert föra ritstiftet, följde
1883 A. E. Nordenskiöld på dennes vandring öfver
Grönlands inlandsis samt kartlade den tillryggalagda
vägen och den på östkusten upptäckta Konung Oskars
hamn (Angmagsalik). Han deltog i A. E. Nathorsts
expedition 1898, hvarvid han (jämte A. Hamberg) för
första gången uppmätte och kartlade Björnön och Kung
Karls land samt vissa delar af Spetsbergen. K. var
1882–1903 anställd vid Sveriges geol. undersökning
och, sedan 1904, som kartredaktör vid Generalstabens
litografiska anstalt. Han utgaf Resatlas öfver Sverige
och utförde bl. a. en mängd kartor till "Ymer",
Hedins kartor öfver Transhimalaya. Se biografi af
A. G. Nathorst i "Ymer" (1914).

^{A. H–g.}

Kjelvik, härad och pastorat i Finnmark fylke (före 1919
Finmarkens amt), n. ö. om Hammerfest, Hammerfest prosteri,
Hålogaland bispedömme, Norge. 661,18 kvkm. 3,132 inv. (1920).
Flera fiskelägen, hvaribland K. med 227 inv. (s. å.). Fiske,
hvars afkastning utgjorde 3,572,092 kr. 1915.

^{K. G. G.}

*Kjernander (skref sig Kiernander), J. S.,
f. 1 dec. 1711, d. 29 dec. 1799, hade i arbetet stöd af
sin hustru Vendela född Fischer, d. 1761. Följande år

ingick K. giftermål med den rika Anna Wooley. Genom
detta giftermål blef K. en af Bengalens rikaste
män och kunde med frikostig hand understödja den
protestantiska religionsverksamheten på platsen. Den
af honom byggda kyrkan, Beth-Tephillah ("bönehuset"),
existerar ännu. I den af honom uppförda skolan
lämnades fritt underhåll för ända till 250 barn. Se
H. Sandegren, "Sveriges förste missionär i Indien
J. S. K. och hans tid" (1924).

Kjerringöy, härad och pastorat i Nordland fylke
(före 1919 Nordlands amt), Bodö prosteri, Hålogaland
bispedömme, Norge. 174,21 kvkm. 809 inv. (1920).
Jordbruk och fiske.

^{K. G. G.}

*Kjerrulf. – 2. Gustaf K. var 1909–13 stadsfullmäktig i Stockholm.

*Kjerschow, P., var 1909–11 lagman i Borgarting og Agder lagdömme,
lämnade 1911 högsta domstolen och utnämndes till riksadvokat.

*Kjerteminde (Kerteminde) hade 1921 3,068 inv.
Järnvägen från Odense utdrogs 1914 till Martofte.

^{P. E–t.}

*Kjerulf. 1. Halfdan K.

Se W. Moe, "H. K. Av hans efterlatte papirer 1847–1868" (1918), och
N. Collett Vogt, "Levende og döde" (1922).

*Kjerulf, C. T. M., dog 22 aug. 1919 i Helsingör.
Han utgaf 1915–17 sina minnen Grön ungdom och Gift og
hjemfaren samt 1917 en biografi öfver N. W. Gade,
hvarjämte han förträffligt på danska öfversatt
Bellmans epistlar och sånger (ej utg.).

Kjesäter (Kesäter), herrgård i Västra Vingåkers
socken, Södermanland, nära sjön Kolsnaren,
omfattar 4 1/2 mtl, med en areal af omkr. 750 har,
hvaraf 230 har odlad jord. Tax.-värde 248,200 kr.
K. tillhörde 1702–1906 släkten Bonde. Nuv. egare
äro de tre döttrarna till grefve J. C. De la Gardie.

^{O. Sjn.}

*Kjula bildar nu med Sundby, Vallby och Hammarby ett pastorat
i Österrekarne kontrakt, Strängnäs stift. 1,283 inv. (1924).

*Kjaer, Nils, dog 10 febr. 1924. Hans sista arbeten
voro Nye epistler (1912), Det lykkelige valg (1913;
"Det lyckliga valet", uppf. 1914 i Stockholm),
skådespelet For træet er der haab (1917) och Svundne
somre (2:a uppl. 1920). Hans Samlede værker utkommo
1921–22 i fem band. – Sin största framgång hade K. med
den träffande och roliga komedien "Det lykkelige
valg", som med kvickhet och skärpa satiriserade den
moderna demokratiens urartning, med tillämpning långt
utanför Norges gränser. K. var en kulturkritiker,
som obevekligt förföljde det människofientliga och
verklighetsfrämmande principrytteriet, den själfviska
och okultiverade grönköpingsandan i sitt land. En
ifrig resande i främmande länder, var han en vidsynt
och mångsidig intellektuell kraft. Hans "Epistler"
och "Profiler", reseskildringar, kulturbetraktelser
och kritiker, genomsusas af friska vindar från
Europa; han fann det trångt och kvaft i Norge,
och den högspända, moraliserande idealismen hos det
Ibsen-Björnsonska skedet framkallade hans opposition.

^{R–n B.}

*Kjöge (Köge) hade 5,673 inv. år 1921.
Järnväg till Ringsted öppnades 1917. Hamnen utvidgades
1917–18 och omfattar nu 20,5 har.

^{P. E–t.}

*Klaatsch, H., dog 5 jan. 1916 i Eisenach. Af hans
senare arbeten må framhållas: Die entstehung und erwerbung
der menschenmerkmale (1911–12) och Die anfänge von kunst
und religion in der urmenschheit (1913).

^L–e.

Klack, tekn., bakre delen af en yxa (se d. o., sp. 645).

*Kladno tillhör nu länet (župa) Louny, Tjecho-Slovakien. 19,104 inv. (1921).

Kladodier, bot. Se Skottbyggnad, sp. 1147.

*Kladrub tillhör nu Tjecho-Slovakien, länet (župa) Pardubice.

Klæbu. 1. Pastorat i Strinda prosteri, Nidaros
bispedömme, Norge. 201,93 kvkm. 2,090 inv. (1920).
K. omfattar socknarna K. och Tiller. – 2. Härad och
socken i K. pastorat, Sör-Tröndelag fylke (före 1919
Söndre Trondhjems amt), Norge. 178,25 kvkm. 1,030 inv.
(1920). Jordbruk, skogsbruk. Kopparfyndigheter.

2. ^{K. G. G.}

Klaffbro. Se Bro, sp. 194 med fig. 4, samt Hammarbyleden.
Suppl., sp. 238, med fig. 2 å pl. II (bron nedfälld).

Klaffjackväxel, mek. Se Telefon, sp. 705 och fig. 7.

Klaffventil, mek. Se Ventil 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>