Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klagan, jur., talan, som fullföljes
till högre . myndighet för vinnande af
rättelse i lägre myndig-hets beslut eller åtgärd.
E. K.
*Klagenfurt tillhör nu österrikiska "landet"
Kärnten. 26,147 inv. (1920).
Klagstorp, herrgård och landtbruksskola i Norra
Kyrketorps m. fl. socknar i Skaraborgs län,
omfattar med underlydande 1,041 har, hvaraf
441 har åker och 500 har skog. Tax.-v. 426,640
kr. (1923). K., som under 1600- och 1700-talen
egdes af släkterna Lilliehöök och Hård
m. fl., tillhör sedan 1921 ingenjör Hjalmar
Nobel, Från 1863 finnes en statsunderstödd
landtbruksskola, från hvilken omkr. 1,000 elever
utexaminerats, samt kreatursskötarskola.
O. Sjn.
*Klaic, V., är numera (1924) professor emeritus
och arkivarie i jugoslaviska vetenskaps- och
konstakademien.
Kiaipeda [klaj-], litauiskt namn på Memel.
Klappdans, svensk folkdans, är en pardans till glädtig
durmelodi i 2/4 takt och 2 repriser om 8 takter
hvar. Paren ställa upp sig bakom hvarandra i ring,
med ledig hand i sidan, dansa framåt med polkasteg,
man och dam vändande sig ömsom mot och från hvarandra,
utföra därefter vanlig polka och stanna vända mot
hvarandra, männen innanför i ringen. Man och dam buga
och niga inbördes, med händerna i sidorna, klappa
tre slag i egna händer, slå hvarandras handflator
mot hvarandra och klappa dessemellan ett slag i egna
händerna, vrida sig ett hvarf rundt motsols, hvarvid
de smälla till hvarandra med högra handens innersida,
och stampa tre gånger, göra sedan komplimang med
åtföljande handklappning, hota åt hvarandra med ena
och andra pekfingret och upprepa rundvridning. Dansen
omtages från början, dock så, att hvar man dansar
med närmast bakomvarande dam, o. s. v. i följd.
E. F–t.
*Klaproth. 1. M. H. K. Raderna 4-7 böra lyda Kose,
efter hvars död, 1771, K. öfvertog apoteket, tills
detta 1792 öfvergick till Roses son Valentin Rose
d. y. Vid dennes död, 1807, fick K. i uppdrag att
uppfostra hans bägge omyndiga söner. (Jfr Rose,
sp. 855.)
K. A. V-g.
*Klara, S:t. År 1924 omfattade församlingen 44 har,
1 rote, benämnd 2:a och 3:e roten eller Klararoten
af Stockholms stad; enligt K. M:ts beslut i juli
1924 skall dit l jan. 1925 från Kungsholms (Ulrika
EleoLora) församling öfverflyttas de ö. om Klara sjö
belägna kvarteren Blekholmen norra, Saluhallen och
Blekholmen södra, hvarigenom arealen ökas till 46
har. Församlingen hade 11,352 mantalsskrifna inv. l
jan. 1924. Bland offentliga byggnader i K. märkas
stort modernt, 1910-11 uppfördt folkskolehus,
Centralsaluhallen och tullhuset vid Kungsgatan. Under
uppförande är (1924) ett stort konserthus vid Hötorget.
* Klara kloster. Klostrets sista abbedissa hette
Anna Reinholdsdotter Leuhusen. En af henne buren
synnerligen dyrbar och kulturhistoriskt intressant
guldkedja är fideikommiss inom släkten Leuhusen och
innehas af hufvudmannen. - Vid schakt-ningsarbeten
för Klara folkskola anträffades 1908 grundmurar,
som genom sitt byggsätt visa sig vara medeltida
och alltså högst sannolikt härröra från de gamla
klosterbyggnaderna. Vid planeringsarbeten 1917
framgräfdes ytterligare byggnadsgrunder, som
synas ha stått i samband med de nyssnämnda.
(Se "Samfundet Sankt Eriks årsbok", 1918.)
O. J-e.
Klara malmfält (förut Holmstorpsfältet), järnmalmsfält
i Vintrosa och Tysslinge socknar, Örebro län, torde
vara det enda järnmalmsfält i Sverige, som är beläget
inom ett område, där berggrunden (i ytan) utgöres af
siluriska bergarter. Under ett 17 m. mäktigt lager
af kambrisk sandsten anträffas urkalksten med af
pegmatitgångar genomsatt grönskarnförande svartmalm,
som äfven håller något blodsten. Klaragrufvan
inmutades 1900 och erhöll utmål 1902 samt har nu
uppnått något öfver 200 m. djup. Fr. o. m. 1918 har
en del gods från grufvan anrikats i ett kombineradt
magnetiskt och våt-anrikningsverk. Största brytningen
verkställdes 1920, då af 59,626 ton brutet berg
erhöllos 21,683 ton primamalm med 57,6 proc. järn,
0,046 proc. fosfor och 0,02 proc. svafvel samt 23,671
ton anrikningsgods. I anrikningsverket behandlades
s. å. 20,009 ton rågods, hvaraf framställdes 10,009
ton slig med 64,e proc. järn, 0,027 proc. fosfor
och 0,015 proc svafvel. Gruffältet, som består
af 3 utmål, Klara-, Säby- och Oskarsgrufvornas,
är med en l,5 km. lång bana förbundet med linjen
Örebro-Svarta af Statens järnvägar och eges af
A.-b. Klara grufvor; aktiekapital 2,250,000 kr.
K. S–ll.
*Klarälfven. I de svenska tillflödena till
K. flottades i genomsnitt i Siktån (1912-16) 6,000
å 7,000 kbm., i Lutan (1912-16) 3,000 ä 4,000 kbm.,
i Tåsan (1914-16) 30,000 kbm., i Let-älfven (1911-15)
5,000 ä 6,000 kbm., i Femtån 26,000 kbm. (1905) och
4,000 kbm. (1915), i Varan (1914-16) 11,000 ä 12,000
kbm. och i Halgån (1909-16) 35,000 kbm. Mängden
af flott-ningsvirke varierar starkt under olika
år. I den svenska delen af K. (hufvudvattendraget)
uppgår den under i genomsnitt 9 månader af året
tillgängliga vattenkraften till omkr. 85,000 hkr,
hvaraf omkr. 30 proc. tillgodogjorts. Vattenkraften
tillhör i hufvudsak Uddeholms a.-b. och
Mölnbacka-Trysil-koncernen.
Från Norge flottades 1911-15 årligen i
genomsnitt 51,150 tolfter timmer. I utbyggdt
tillstånd representerar den norska delen
af K. 49,000 eff. hkr, hvaraf 28,000 hkr
egas af norska staten. Se S. De Geer, "K:s
serpentinlopp och flodplan" (akad. afh. 1911).
C. K.
K. G. G.
Klarälfvens järnvägar. Se Nordmar k- Klarälfvens
järnvägar. Suppl.
* Klason, J. Peter, afgick från professuren 1913. Han
har sedan (1915–23) varit lärare i organisk och
teknisk kemi vid Skogshögskolan. Bland K:s arbeten
1911-24 äro hans undersökningar om vedens kemi och
teknologi de viktigaste. Bidrag till kännedomen om
svensk terpentinolja och om granvedens eteriska olja
har han publicerat (delvis tills, med B. Segerfelt)
1912. Särskildt må framhållas K:s arbeten öfver
den från kemisk och teknologisk synpunkt viktiga
vedbeståndsdelen lignin (se d. o., äfven i Suppl.),
dess förekomst, konstitution och reaktioner; bäraren
af de senare är hufvudsakligen akroleinkomplexen
R. CH : CH . CHO. En sammanfattning öfver sina resultat
ang. lignin har K. gett i Ing. vet. akad:s "Handlingar"
n:r 13, 1922. Grundläggande är K:s arbete Försök till
en teori för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
