- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1061-1062

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klek ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1061

Klingenstierna-Kloasongvägg

1062

blef 1894 juris kandidat, 1902 höjesteretsadvokat
och 1921 fylkesman i Sör-Tröndelag fylke. Han var
flera år kommunalstyrelseordförande i Trondhjem samt
stadens representant i stortinget 1906 -09 och är
det ånyo från 1919. K. är en bland högerpartiets
verksammaste medlemmar och var juni 1920-juni 1921
chef för socialdepartementet i 0. B. Halvorsens
första ministär. Han erhöll mars 1923 samma post i
Halvorsens andra ministär och innehade den äfven i
ministären Berge maj 1923 -juli 1924. K. har verkat
bl. a. för lagstiftning om ålderdomsförsäkring
och för upphäfvande af rusdrycksförbudslagen.
M. H.

*Klingenstierna, S. Se "S. K:s levnad och verk. Biogr,
skildring utg. av K. Vet. akad. I. Levnadsteckning
av H. H. Hildebrandsson" (1919).

*KHnger, M., dog 4 juli 1920 i sin villa vid
Naumburg. Förteckning på hans raderingar, stick
och stentryck af H. W. Singer utkom 1909. Bland
monografier kan tilläggas W. Pastor, "K." (1918).
G-gN.

Klingerfjärden, hafsvik i Medelpad,
utgör In-dalsälfvens mynningsvik
och begränsas mot söder af Alnön.
O. Sjn.

Klingsor [-år], tysk medeltida sagogestalt
(trollkarl), kanske skapad af Wolfram von Eschenbach;
uppträder bl. a. hos Novalis och i "Parsifal" af
K. Wagner (se denne, sp. 307).

*Klingspor. - 5. Filip 0. L. K. dog 12 jan. 1924 i
Stockholm. K. tillhörde Första kammaren äfven under
riksdagarna 1911-1919 (lagtima) och var därunder
1911-17 led. af statsutskottet.

6. Karl G. A. K. dog l febr. 1911 i Ulricehamn. Han
tillhörde Första kammaren till sin död.

Klinika’nt, person, som i utbildningssyfte tjänstgör
på en klinisk anstalt, klinik (se d. o.).

Klinkerlera. Se Lera, sp. 229.

Klinklås. Se Lås, sp. 155.

Kiinocefali, antropol., en afart af dolikocefalien
(se Hufvudskål, sp. 1230), kännetecknad genom en
sadelformig fördjupning tvärs öfver hjässans framdel
och framkallad sannolikt af för tidig sam-manväxning
af hjässbenen. Jfr G. Backman, "Om bathry- och
clinocephali" (i "Uppsala läkarefören :s förhandl.",
bd XII-XIV).

Klmotrop [-tråp], bot. Se O r t o t r o p.

Klint, Peder Vilhelm Jensen, dansk arkitekt, f. 21
juni 1853 vid Skjelskör, tog ingenjörsexamen 1877,
gick på akademiens målarskola 1878-85, utställde
på Charlottenborg, var ingenjör 1890-97 och verkar
sedan dess som arkitekt och teckningslärare. Af
hans ej stora produktion märkas S:t Hanskyrkan
i Odense och den 1921 påbörjade egendomliga
och storslagna Grundtvigs-kyrkan i Köpenhamn.
P- E-t.

Klintalagren, geol. Se S il u rsy st em e t, sp. 550.

’Klintberg, A. F. H., dog l dec. 1912.

’Klintberg, M. V., tog afsked från lektoratet 1912.

Klintberg, Gunnar Fredrik Teodor,
skådespelare, regissör, f. 24 maj 1870 i Stockholm,
student 1890, elev vid Dramatiska teatern 1893–95,
anställd vid A. Ranfts teatrar 1895, vid
Svenska teatern i Helsingfors 1898–1900 och
därefter åter hos Ranft som skådespelare och från 1906
jämväl som regissör samt sedan 1911 som förste
regissör vid Svenska teatern och har där iscensatt
bl. a. Shakspere- och Strindbergstycken. Han har
med framgång uppträdt såväl i det klassiska
dramat som i moderna karaktärsroller. Bland goda
prestationer på det förra området äro Percy i
”Konung Henrik IV”, Frans Moor, Othello,
Wallenstein, Gustaf Vasa (vid reprisen 1912). Han har
varit den förste Alceste (Molières ”Misantropen”)
på svensk scen. Bland väl lösta moderna uppgifter
böra nämnas titelrollen i Sudermanns ”Fritzl”
och Gilbert i ”Litteratur”, Paracelsus, Mannen i
Schönherrs ”Kvinnodjäfvulen”, advokat Behrent i
”Ett handelshus”, Celius i ”Det lyckliga valet”,
Cesare Colonna i ”Den stora mängden” och
Paulus i ”Riddaren af i går”. K. har öfversatt
flera stycken: ”Misantropen” (tr. 1905 och 1918),
”Paracelsus”, Schillers ”Wallenstein” (i förkortad
bearbetning, tr. 1917). I Svenska teaterförbundet
var K. ordf. 1907–12 och blef hedersled.
1919.
G–g N.

Klintberg, Karin Märta Elisabet af, pianist,
född Westerberg, f. 16 okt. 1880 i Stockholm,
utbildades vid konservatoriet där 1896 -1900, trädde
1902 i äktenskap med numera kaptenen vid Väg- och
vattenbyggnadskåren Karl af K. (f. 1873) och började
konsertverksamhet 1911. Hon har gjort sig mycket
uppskattad som ackom-panjatris vid vokalkonserter och
icke mindre som ensemblespelerska, särskildt flera år
i Wilhelmi-trion (se Wilhelmi, J. T. J.), hvarjämte
hon med framgång gett egna konserter landet rundt och
varit solist vid symfonikonserter på K. teatern. Fru
af K. har spelat äfven i Norge, Danmark och Tyskland.
E. F-t.

*Klintehamn-Roma järnväg är fr. o. m. 1914 enligt
omräkning 22,e km. lång. F. P.

Klintnivän, geol. SeSilursystemet,sp. 550.

* Klippan. 1. Pappersbrukets 350-års jubileum firades
11 aug. 1923. Jfr den af G. Clemensson författade
festskriften "Klippans pappersbruk 1573- 1923" (1923).

*Klippan-Eslöfs järnväg är fr. o. m. 1914 efter
omräkning 39,s km. lång, hvaraf sträckan Klippan
-Röstånga 18,4 och Röstånga-Eslöf 21,i km. Se
Hälsingbor g-H ässleholms järnvägar. Suppl.
F. P.

Klippapparat, mek. Se Ventil 1.

*Klippgrafvar. Se fig. till art. Lycien.

Klippnejlika, bot. Se Tunica.

Kliring, svensk stafform af c l e a r i n g (se
d. o.).

Klisché. Se Kliché.

*Klissov. Sp. 303, rad 23 nedifr. står polackerna
till vänster för sig och till höger sach-bör vara
polackerna till höger för sig och till vänster sach-

KIFtias, grekisk målare. Se Franpois-va-s e n. Suppl.

"Kloakdjuren, zool. Mer eller mindre stora
rester af de å sp. 312 omnämnda Procoracoidea
ha nyligen påvisats äfven hos andra däggdjur. (Å
sp. 312 sista raden bör stå Santa i st. f. Anto.)
L–e.

Kloasongvägg (fr. cloison), lätt och tunn
mellanvägg i stenhus, vanligen utförd med en kärna
af 7,5 cm. tjocka stående plank med 2,5 cm.
brädpanel på ömse sidor, hvarpå ”röras”, d. v. s.
spikas vassrör, och putsas. Kloasongväggar utföras
äfven af monier- eller rabitskonstruktion eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free