Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Klofvasten-Kloten
1066
bidrag af en stor del af
Danmarks tecknare och humorister.
P- E- t.
Klofvasten. Se K l å f v a s t e n. Suppl.
Klon (grek. klon, gren, ungt skott), biol. Se
Ärftlighet, sp. 1253.
*Kloos, W. Se äfven Holländska litteraturen. Suppl.,
sp. 441.
Kloppenborg-Skrumsager, Hans Diderik, dansk politiker,
f. 2 juli 1868 nära Skodborg i Sönderjylland,
tillhör en gammal bondesläkt, öfvertog 1893 en
landtgård nära sin födelseort och blef snart en af
de ledande danskarna i Nord-Slesvig. Han var 1908 -
18 led. af preussiska landtdagen. Efter den tyska
katastrofen 1918 var han först ense med H. P. Hanssen
om en delning af Slesvig efter språkgränsen,
men blef sedermera en ifrig anhängare af de danske
sydslesvigarnas kraf och var inom nordslesvigska väl j
arf öreningen ledare af rörelsen mot Hanssen. Han var
medlem af delegationen till Paris 1919 och är från
1920 medlem af danska landstinget, därhän tillhör
vänstern. P. E- t.
*Klor, kem. Om teknisk framställning af klor se äfven
Deacon-process och W e l d o n. Numera framställes
klor vanligen på elektrolytisk väg (se El ek t rök em
isk industri. Suppl., sp. 556-558). Om framställning
af klorvätesyra 1. saltsyra se S a 1 1 s y r a.
K. Å. V-g.
Kloracetofenom [klår- -åm]. Se Giftgaser 2. Suppl.
* Kl örat. Om framställning af klorat se E l e
k-trokemisk industri. Suppl., sp. 559.
Kloreton [klåretån], Acetonkloroform, farm. med.,
ett smärtstillande, ro- och sömngifvan-de medel,
utgöres af triklorpseudobutylalkohol
(CH3)2 CC13 . COH + VsHoO, hvita, nålformiga
kristaller med kamferlik lukt, svårlösliga
i vatten. Medlet används utvärtes som lokalt
smärtstillande ströpulver eller salfva (5 - 10
proc.) samt sättes stundom till injektionslösningar
för att motverka smärta vid insprutningar. Kloreton
har getts invärtes som sömnmedel, men är därvid
farligare än kloralhydrat, då det starkt
nedsätter blodtrycket och lätt framkallar
farliga verkningar. Dosen var 0,3 - 1,5 gr. I
handeln förekommer en l- till 2-procentig
lösning under namnet a n e si u 1. a n e s ön.
C. G. S.
*Klorid. Eaderna 2 - 5 Syreklorider ... baser. böra
lyda: Klorider äro af väsentligt olika slag,
allteftersom de härleda sig af syror eller
baser. Klorider af det förra slaget, syreklor
i-der 1. negativa klorider, äro i allmänhet
obeständiga i närvaro af vatten, i det att de
däraf hydrolyseras till klorväte och motsvarande
syror. Dessa klorider kunna därför i allmänhet ej
framställas genom direkt inverkan af klorväte på
syror eller deras salter. Däremot bildar klorväte
lätt klorider, resp. klorurer, med alla baser.
K. A. V-g.
*Klorkalcium. Se Kalcium (äfven i Suppl.).
*Klorkalk anses i allmänhet icke vara en "blandning"
af underklorsyrlighetens kalksalt med klorkal-cium,
utan en kemisk förening af dessa salter, d. v. s. ett
verkligt dubbelsalt. Dess kemiska formel
kan därför enklast skrifvas
’ ~~ Då klor-
kalk under tillsats af saltsyra eller andra starka
syror används som blekningsmedel, beror dess ver-
kan därpå, att den med starka syror bildar fri
klor. Men blekning kan ske äfven utan syretillsats,
beroende därpå, att klorkalk, när den löses i vatten,
i följd af hydrolys, bildar fri underklorsyrlig-het,
hvarjämte äfven luftens kolsyra kan ur klor-kalk
frigöra underklorsyrlighet. Klorkalkens egendomliga
lukt härrör af samma skäl icke af fri klor, utan af
underklorsyrlighet. - Under Världskriget nyttjades
klorkalk i stor utsträckning till desinfektion af
dricksvatten. K. A. V-g.
KlorlPtium [klår-], kem. Se L i ti u m, sp. 789.
Klormagnesium [klår-], kem. Se Magnesium-sa 11 er,
sp. 483.
KloroformJiniment [klår-], med. Se L i n i m e n t.
Klorpiknn [klår-], kem. Se Giftgaser 2. Suppl.
Kloruremi [klår-; se Kl or och Ur e m i], med., den
form af urinförgiftning, som uppkommer samtidigt med
bristande utsöndring af koksalt genom njurarna. I
dylika fall uppträda stundom eklamp-tiska anfall,
d. v. s. kraftiga anfall af kramp med medvetslöshet
hos den sjuke. Patogenesen, d. v. s. uppkomstsättet,
för dessa anfall är ännu föremål för vetenskaplig
utredning. I allmänhet äro de mindre lifsfarliga
än den azotemiska uremien, som uppträder i samband
med bristande utsöndring af urinens kväfvehaltiga
ämnesomsättningsprodukter. Behandlingen består
i åderlåtning och lumbalpunk-tion samt lugnande
(sedativa) medel: klorallave-mang, morfin m. m.
I. H
Klorzink [klår-], farm. med. Se Zinkpreparat, sp. 795.
* Kloster. - 3. Klosters a.-b. har nu ett aktiekapital
af 6 mill. kr. Anläggningarna omfatta f. n. järnverk
med masugnar 2 bessemerugnar, 3 martinugnar,
elektrostålverk, ånghammare, valsverk,
gjuteri, mek. verkstad, manufaktursmedja,
sågar m. m. i Långshyttan, Stjärnsund och Fors.
Bolagets landtegendomar omfatta omkr. 20,000
har, till största delen produktiv skogsmark;
vidare eger det Källingsbergs grufve-a.-b. samt
andelar i Bispbergs, Norbergs m. fl. gruffält.
Dess hufvudkontor är för-lagdt till Långshyttan.
O. Sjn.
Klosterbruck [klä-bro^]. Se Znaim.
Klosterfjorden, hafsvik i norra Halland, Värö och Ås
socknar. Vid Viskans utlopp i fjordens innersta del
ligger Åskloster (se d. o.). O. Sjn.
Klosterlilja, bot., namn på Leucojum vernum.
"Klostermann. 1. H. A. K. dog l febr. 1915. -
2. E r i c h K. blef 1901 docent och 1907
e. o. professor i Kiel, var 1911-18 professor i
Strassburg, blef 1919 föreläsare i Minister och
är sedan 1921 professor därstädes. Han har utgett
bl. a. evangelieförklaringarna Markus (1907), Matthäus
(1909) och Lukas (1919; alla i samlingsarbetet
"Handbuch zum neuen testament") samt Die neue-sten
angriffe auf die geschichtlichkeit Jesu (1912).
* Klot-alg, bot., är detsamma som k l o t d j u r
(se d. o.).
*Kloten. Fiskodlingsanstalten är nedlagd. Sedan
1917 finns å K. en fortsättningsskola med
1-årig kurs (l okt.-15 sept.) för personer med
skogsskoleutbildning. Dess uppgift är att meddela
(jämte teoretiska kunskaper) praktisk insikt och
färdighet i skogshandteringen till den utsträckning,
som erfordras för vissa förmansställningar inom
skogsbruket. Intill 20 elever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
