Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klotz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Knudsen-Knäred
1076
stråt. K. var en af sitt partis sakligaste
och grundligaste förmågor och företrädde
det på många kongresser i utlandet. Sina
social-statistiska kunskaper lade han i dagen i sin
bok Sygeforsikring og alderdomsforsörgelse (1888).
P. E-t.
Knudsen [knu’ssen], Ivar Peter Bog g er, dansk
ingenjör, f. l april 1861 på Djursland, d. 23 mars
1920 i Bombay, tog ingenjörsexamen 1887 och blef 1895
anställd hos Burmeister & Wain i Köpenhamn, 1897
maskindirektör där samt var 1908-19 direktör. Med
stor duglighet moderniserade han driften och har
hufvudsakligen äran af firmans stora resultat under
de senare åren, den förbättrade centrifugen, det
nya stålverket och framför allt dieselmotorns
fullkomnande, hvilket ledde till byggandet
af det första större diesel-fartyget (1911).
P. E-t.
Knudsen, Christen Kiis-. Se Riis-Knudsen. Suppl.
Knudsen [knu’ssen], Knud Anthon, dansk gymnast,
f. 21 aug. 1864 på Fyn, teol. kandidat 1889,
genomgick Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm
1889-91 och är sedan 1904 gymnastikinspektör
samt sedan 1911 föreståndare för statens
gymnastikinstitut. K. är ifrig anhängare af Lingska
gymnastiken och har på grundval af denna skrifvit
en rad läroböcker, som begagnas mycket i Danmark.
P- E-t.
Knudsen [knu’ssen], Hans Christian Martinus, dansk
målare, f. 16 aug. 1865 i Roskilde, utbildades
af Zahrtmann och har utställt från 1890 samt
fick akadrs årsmedalj 1916 och 1917. Som målare
står han Alb. Gottschalk (se denne. Suppl.) nära;
hans landskap, i synnerhet från Jylland, äro enkelt
och fint uppfattade och verka genom äkta stämning.
P- E-t.
Knudsen [knu’ssen], Johan Christian Severin,
dansk politiker, broder till Chr. Riis-Knudsen
(se d. o. Suppl.), f. 10 dec. 1865 på Mors, var
i sin ungdom journalist och anställd i radikala
tidningar samt 1891-1923 godsegare i Jylland. Han
var 1906-13 och 1918-20 led. af folketinget, där
han tillhörde högern och ett par år var partiets
ordförande. Meningsskiljaktigheter med partiets
yttersta flygel, bl. a. i Sönder jyllandsfrågan,
föranledde honom att alldeles lämna politiken.
P- E-t.
Knudsen [knu7ssen], Martin Hans Christian, dansk
fysiker, f. 15 febr. 1871 på Fyn, blef candidatus
magistern i fysik 1896, docent i samma ämne vid
universitetet 1901 och professor 1912. Han har
gjort sig känd i synnerhet genom en rad försök
rörande gasernas förhållanden vid låga tryck; han
har därvid bekräftat den kinetiska gas-teorien
och belyst förhållandena vid ångbildning; han
har ock konstruerat en absolut manometer. Inom
hydrografien är han ledande i Danmark och är
sedan 1902 chef för Hydrografisk laboratorium i
Köpenhamn. K. är led. af Videnskabernes selskab (1909)
och dess sekreterare (sedan 1917), hedersdoktor
i Lund (1918) och led. af Fysiogr. sällsk. där
(s. å.) samt af många andra vetenskapliga samfund.
P. E-t.
*Knudtzon, J. A., dog 7 jan. 1917 i Kristiania. Jfr
Arzawa-brefven. Suppl.
*Knut, danska konungar, 1. K. d e n s t o r e. Se
L. M. Larson, "Canute the great" (1912).
"Knutby omfattar nu 14,377 har. 1,598 inv. (1924).
Knut Kristineson. Se Lejon, sp. 111.
Knutkål, bot., detsamma som kålrabbi (se B r a s-si
c a).
Knutmaskar, zool. Se Stickmyggor.
Knut Matsson. Se Lejon, sp. 112.
*Knut Porse. Sp. 426, rad 2-3 nedifr. Orden samt
dottern Birgitta, gift med norske stormannen Jon
Hafthorsen utgå.
Knutshulstind [-tinn], en 2,341 m. hög,
vackert formad topp i södra delen
af Jotunheimen, s. om Gjende, Norge.
K. G. G.
Knutsson, Johan, målare, f. 1816 på Kulla-Gunnarstorp
i Skåne, d. 1898 i Helsingfors, studerade först
för ritmästaren M. Körner i Lund, därefter vid
akad. i Köpenhamn 1838 och Stockholm 1839. I Lund
gjorde han i sin ungdom några kulturhistoriskt
intressanta teckningar, Torgscen vid 1800-talets
början och Stortorget i Lund på 1830-talet - båda
med porträtt af flera kända personer -, hvilka
utgåfvos i litografi. K. flyttade till Finland 1840,
bodde länge i Borgå, idkade där miniatyrmålning,
porträtt-teckning och litografering. K. målade
bl. a. Runebergs porträtt i olja, tecknade finländska
utsikter, utförde bl. a. en stor del af bilderna
i planschverket "Finland framstäldt i teckningar"
(med text af Topelius, 1845-52) och var sedan 1844
ritlärare vid Borgå gymnasium. 1890 flyttade han till
Helsingfors. Ett landskap från Hälsingborgstrakten
finns i Lunds universitets konstmuseum, ett hamnmotiv
från Finland i Finska konstföreningens galleri. G-g N.
* Knutstorp har f. n. Sveriges största
fullblodsstuteri.
Knutzen, Martin, norsk pianist, f. 1863
i Drammen, d. 1909 i Kristiania, elev af
Agathe Bac-ker-Gröndahl, K. H. Barth och
Leschetitzki, var på sin tid Norges främste
konsertpianist, utmärkt särskildt i speltekniskt
afseende. Han konserterade mest i Kristiania,
men äfven i utlandet (i Stockholm f. g. 1896).
E. P-t.
Kny, Leopold, tysk botanist, f. 6 juli 1841 i Breslau,
d. 26 juni 1916 i Berlin, e. o. professor vid Berlins
universitet 1873 och därjämte 1880 professor vid
landtbrukshögskolan där, 1908 ord. honorarprofessor
vid universitetet, var växtanatom och fysiolog,
framstående lärare och särskildt bekant för Botanische
wandtafeln (117 stycken med text, 1875-1911).
C. Lmn.
Knylbräcka, bot., namn på Saxifraga granulata.
*Knupfer, Paul, dog 5 nov. 1920 i Berlin.
Knypplingsträdet, bot. Se Thymelaeacese.
*Knyszyn tillhör nu polska vojevodskapet Bialy-stok. _
3,524 inv. (1921).
Knäck, kokk., sötsak af sirap, socker och litet smör
eller grädde, som sammankokas, tills den tjockflytande
massan "håller karamellprof", hvarefter den öses upp
i små pappersformar (krusade kring kanten), där den
får kallna och stelna.
Knäppingen, en backe på landsvägen Uppsala-
Flottsund, strax s. om Grindstuguskogen, omtalad
i Wennerbergs "Gluntarna" samt i samband med
Uppsala studentkårs Sten Sturefråga, enär enligt
ett förslag Sten Sturemonumentet här skulle resas.
O. Sjn.
’Knäred omfattar nu 20,277 har. 2,580 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
