Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Koling -Kollektivaftal
1094
ända mot ryska gränsen. Berget har
inköpts af statsverket och ombildats till
kronopark. Turistföreningen underhåller ett härbärge
vid K. O- B-n. Koling, buse; efter Albert Engströms
Strixfigur Kolingen 1897. Härkomsten är oviss; jfr
likväl finnkoling, finnkolis, gammalt stockholmskt
vedernamn på finne.
Kolkkala, V ä i n ö, författare. Se Finlands
litteratur 2. Suppl.
*Kolklorid, Koltetraklorid 1. Tetra-klormetan,
CC14, kem. toxik., är en tung, flyktig vätska med
kloroformliknande lukt; eg. v. 1,63, kokp. 76,5°
C. Den har föreslagits till bedöf-ningsmedel, men
visat sig för farlig, emedan den bedöfvande och
den dödande dosen ligga hvarandra för nära. Ämnet
innehåller l atom klor mer än kloroform; utom
bedöfning medför kolkloriden äfven kramp. Döden följer
genom förlamning af andningen eller hjärtat. Bland
farliga föroreningar i kloroform förekommer äfven
kolklorid. Under namn af benzinoform används denna som
extraheringsmedel för fett, som "fläckvatten" och till
utrotande af insekter i herbarier m. m. Framför flera
andra till dylika ändamål använda vätskor har den
fördelen att icke vara brännbar. Jfr Kolsvafla. Suppl.
C. G. S. K. A. V-g.
Kolkornsmikrofon. Se Mikrofon med pl. Kolkoviken.
Se öster s j ön, sp. 263. *Kollateral. Om kollaterala
knoppar se Biknopp. Suppl.
Kolle [ka’-], Wilhelm, tysk läkare,
immunitetsforskare, f. 2 nov. 1868 i
Lerbach, Hannover, assistent på Institut fur
infektionskrankheiten i Berlin hos Robert Koch,
var 1897–99 anställd af regeringen i Kaplandet som
ledare för en vetenskaplig expedition i Syd-Afrika
och 1900 på uppdrag af egyptiska regeringen för
en dylik i Sudan. Efter återkomsten till Tyskland
blef han af delnings-föreståndare vid ofvannämnda
institut. Han kallades 1907 till professor i hygien
och bakteriologi vid universitetet i Bern och
föreståndare för därvarande Institut zur erforschung
der infektionskrankheiten och 1917 till direktor för
Institut fur experimen-telle therapie samt Georg
Speyer-haus i Frankfurt a. M. Han blef medlem af
Reichsgesundheitsrat 1918. K. deltog med R. Pfeiffer
i dennes experimentella studier af immuniteten mot
tarmtyfus. Dessa ledde bl. a. till framställande
af ympämne för profylaktisk ympning af människor
mot denna sjukdom. Det kom till stor användning vid
bekämpande af tarmtyfus i centralmakternas arméer
under Världskriget. Man är berättigad anse, att
det var på grund af denna profylaktiska ympning,
som sjukdomen visade så ringa frekvens i tyska
hären. Under vistelsen i Afrika utförde K. omfattande
undersökningar öfver nötkreaturspest och sättet
att effektivt bekämpa densamma. Immuniteten mot
pest hos människa har också varit föremål för hans
studier, och han har visat bl. a., att genom ympning
med lefvande avirulenta (icke giftiga) kulturer
kraftigare immunitet erhålles än med dödade. På
kemoterapiens område har han nedlagt arbete på
erhållande af nya verksamma salvarsanpreparat. K. är
känd läroboksförfattare. Tills, med Wassermann har
han utgett Handbuch der pathogenen mikroorganismen
(1903; 2:a uppl. 1913), den största handbok (8 bd)
i medicinsk
bakteriologi, som hittills sett dagen,
samt (tills, med Hetsch) Die experimentelie
bakteriologie und die infektionskrankheiten
(6:e uppl. 1922; öfv. till fr., it. och eng.).
A. P-n.
* Kollegium. 1. Om förvaltande kollegier i Sverige i
äldre tider se äfven A. B. Carlsson, "Den svenska
centralförvaltningen 1521-1809" (1913). -
Regeringskollegierna i Ryssland afskaffades i
samband med marsrevolutionen 1917. I Preussen
af-lägsnades under förvaltningsreformerna efter 1918
års revolution dess gamla, kollegialt organiserade
staatsrat, och med detta har Preussens genom
1920 års författning upprättade staatsrat föga
mer än namnet gemensamt. Det är nämligen en af
pro-vinslandtdagarna vald representation för
provinserna vid lagstiftningen och förvaltningen.
I fråga om förvaltningsorganisationen uppställde den
första revolutionära regeringen i nov. 1918 kraf på
dess genomgripande "demokratisering", men
ännu (1924) har detta program ej hunnit mycket
längre än till förberedande förslagsutkast.
Jfr Preussen. Förvaltning. Suppl.
V. S-g.
* Kollektiv. - Mus,, i orgelbyggeriet äldre benämning
på k o m b i n a t i o n (se d. o. Suppl. och Orgel,
sp. 866).
* Kollektivaftal ha under senast förflutna
årtionde vunnit fortsatt utbredning inom industri
och handt-verk samt handel och transport och
äfven inom jordbruket, särskildt där detta
idkas i industri-bygder (bruksegendomar).
Inom arbetsgifvarnas sammanslutningar (se
Arbetsgivarförening. Suppl.) betraktas en enhetlig
reglering af arbetsvillkoren inom ett fack numera
icke sällan som ett skydd mot illojal konkurrens af
enskilda arbets-gifvare genom användning af billigare
arbetskraft. Inom arbetarkretsar har aftalsväsendet
däremot kritiserats af anhängare till syndikalismen
(se d. o., sp. 1438). Vid årsskiftet 1920-21, då
den officiella statistiken visar de hittills högsta
uppnådda siffrorna, voro i Sverige gällande 2,278
kollektivaftal, som berörde 12,778 arbetsgifvare
och 437,587 arbetare. Därpå följande nedgång i
konjunkturerna och stridigheter på arbetsmarknaden
ha sänkt siff-
Kollektivaftal vid årsskiftet 1920-21
Antal Berörda arbetare aftal Antal
Proc.
Riksaftal ...................... 33 190,621
43?6
Distriktsaftal................. 49 34,089
7,8
Ortsaftal...................... 646 52,946
12,i
Aftal för enskild arbetsplats 1,550 159,931
36,5
2,278 437,587 100
rorna under närmast följande år, då utgående aftal
icke ledt till omedelbar förnyelse och intervallerna
medfört uteslutning ur statistiken. Giltighetstiden
för 99 procent af de under 1922 gällande
kollektiv-aftalen var ett år, med automatisk
förlängning, om uppsägelse ej skett. Uppsägningstiden
är vanligen tre månader. Mellan landtarbetsgifvarnas
och landtarbetarnas organisationer träffades 1922
riks-aftal för de tre tjänsteåren 1922-1925, hvarjämte
distriktsaftal ingåtts för vissa distrikt (Uppland
och Västmanland, Östergötland och Södermanland,
Älfsborgs län, Halland, Skåne). I ett växande
antal kollektivaftal inom industrien ha intagits
bestämmelser om semestertid (se Arbetarsemester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
