- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1095-1096

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1095

Kollektivtyper-Kolloider

1096

Suppl.). För slitande af rättstvister om
kollektivaftal inrättades 1920 Centrala skiljenämnden
för vissa arbetstvister (se d. o. Suppl.). Ehuru
speciell lagstiftning rörande kollektivaftal saknas
i Sverige, har genom Högsta domstolens utslag 22
maj 1915 fastslagits, att aftals kontrahenter kunna
åläggas att ingå i svaromål inför allmän domstol
ang. tvist om aftals efterlefnad och att erlägga
ersättning och skadestånd för af talsbrott. - Den
i Schweiz 1912 i kraft trädda nya civillagen har
under rubriken tjänsteaftal intagit bestämmelser
om (skriftliga) kollektivaftal. Förbundsrådet och
vissa af kantonerna anvisade myndigheter kunna
efter hörande af yrkesföreningar eller föreningar
för allmännyttigt ändamål upprätta s. k. normalaftal
med giltighet för ifrågakommande fack, därest icke
annorlunda skriftligen öfverenskommits mellan berörda
arbetsgifvare och arbetare. En utbildning i liknande
riktning afsågs i industrirådets i England förslag
1912, hvilket icke kommit till genomförande. En
förordning om kollektivaftal m. m. af dec. 1918
medförde en enorm stegring af aftalens antal under
1919 i Tyskland, hvars hela arbetsrätt af kända skäl
dock numera befinner sig i ett svåröfverskåd-ligt
läge. En lag om kollektivaftal genomfördes i Frankrike
1919, hvarigenom de kontraherande parterna ålades
att till vederbörande arbets- och fredsdomstol
inlämna ingångna aftal för registrering. Lag angående
kollektivaftal antogs i Finland i nov. 1923, hvilken
enligt urspr, dansk förebild stadgar plikt, ett slags
mellanform mellan bötesstraff och skadestånd, för
arbetsgifvare (högst 5,000 mark) och arbetare (högst
500 mark), som medvetet bryter mot aftal, för så vidt
af talet icke innehåller uttryckligt förbehåll mot
dylik påföljd, hvadan densamma gjorts fakultativ. En
utbildning af en arbetsrätt på kollektivaftalens
grunder, hvilken synts pågå i flera länder, berör
och beröres af förslagen till s. k. industriell
demokrati (se d. o. Suppl.), bl. a. med hänsyn
till kompetensfrågorna för fackföreningar och
arbetsgivarföreningar å ena sidan och eventuella
driftnämnder å den andra, om hvilka frågor en viss
oklarhet synes råda.

Litt.: "Kollektivavtal angående arbets- och
löneförhållanden i Sverige. III. Arbetstidens längd
och arbetslönens storlek inom olika näringsgrenar
enligt gällande kollektivavtal" (1911; uppgifter
för åren 1907-1908), "Kollektivavtalet i Sverige"
1914 och följande år (årspublikation i serien
"Socialstatistik", senast för år 1922, publicerad
1923), "Kollektivavtal i Sverige vid årsskiftet
1920- 1921", "Kollektivavtal i Sverige 1908-1922",
"Kollektivavtalens lönesatser 1921", första halfåret
(i "Soc. medd." 1921, där redogörelsen fortgår, numera
kvartalsvis, och där referat införas af nyssnämnda
årspublikation och notiser inflyta om utländska
förhållanden; se uppslagsordet "Kollektivavtal"
i sakregister till arg. 1903-1922), Ö. Un-dén,
"Kollektivavtalet enligt gällande svensk rätt"
(1912; med litteraturförteckning), och Sigfrid
Hansson, "Den svenska fackföreningsrörelsen" (1923).
E. F. K. S-n.

Kollektivtyper, biol. Så betecknas djur- och
växtformer, oftast fossila, som uppvisa egenskaper,
hvilka hos deras historiskt (geologiskt) yngre,
resp. ännu lefvande släktingar äro fördelade på skilda
arter, släkten eller familjer. Sådana kollektivty-

per uppfattas ofta som ungdomsformer, som blifvit
stående på ett ontogenetiskt tidigare skede,
alltså former, som ej uppnått sin definitiva
differentiering. Aldrig återfinnas de egenskaper,
som uppträda hos skilda, ur äldre jordperioder
härstammande organismer, förenade hos någon
en senare period tillhörig art eller släkte.
L-e.

Kolling [ka7-], danska skådespelare. 1. V a l d
e-mar Ludvig Christian K., f. 1834 i Köpenhamn,
d. där 1915, var anställd vid Det kongel. teater
1854-97 och mycket använd särskildt i Holbergsp
jäser. - 2. Johan Frederik H a-r a l d K., den
föregåendes kusin, f. 1835 i Köpenhamn, d. där
1904, verkade vid Folketeatret 1857 -1901 (utom
spelåret 1870-71, då han tillhörde k. scenen). Han
var en af Köpenhamns mest omtyckta skådespelare i
lustspel och folkkomedier, den främste i gemytliga
småborgarroller. - 3. V a 1-demarHenrik Vilhelm K.,
son till K. 2, f. 1863 i Köpenhamn, d. där 1912,
var från 1884 anställd vid Casino-teatern (utom ett
spelar vid Nörrebro teater). Han var en tilltagsen och
jovialisk skådespelare i folkkomedier. l-3. P- E-t.

*Kollmann, J., dog 23 juli 1918 i Basel.

* Kolloider. Utforskandet af kolloidernas egenskaper
har tagit stark fart under de senaste 15 åren,
och kolloidläran har därmed utvecklats till en
betydande gren af den fysikaliska kemien. Ett
flertal omfattande läroböcker, som uteslutande
behandla de kolloidkemiska företeelserna, har
också utkommit under denna tid. På detta område
har också en speciell terminologi utbildat
sig. Sålunda betecknas de kolloida lösningarna
numera som soler. Allteftersom dispersionsmedlet
utgöres af vatten, eter, alkohol e. d., benämnas
de hydrosoler, eterosoler, alkosoler o. s. v. De
genom salttillsats eller på annat sätt utfällda -
koagulerade - kolloiderna betecknas som hydrogeler,
eterogeler, alkogeler o. s. v. - De kolloidkemiska
fenomenen äro merendels till sitt innersta väsen
af svåröfver-skådlig och subtil natur. Ytterst små
förändringar kunna medföra stora verkningar. För
att en vetenskaplig bearbetning af problemen på
detta område skall bli fruktbärande, har det därför
visat sig ändamålsenligt att i första hand undersöka
enkla kolloider med väldefinierade egenskaper. Detta
program har följts af vår tids framgångsrikaste
kolloidforskare, R. Zsigmondy i Göttingen och
The Svedberg i Uppsala. Ett undersökningsobjekt,
som för dessa spelat en stor roll, har varit
guldhydrosolerna, hvilka lätt kunna framställas med
hvilken önskad finfördelningsgrad (dispersitets-grad)
som helst. En betydelsefull egenskap hos dessa
är också, att partiklarna i en och samma sol
vanligtvis äro praktiskt taget lika stora. Kolloider
af detta slag ha spelat en framträdande roll i
undersökningar af Browns molekylarrö-relse (se
d. o. Suppl.). Genom successiv utfäll-ning medelst
salttillsats (fraktionerad koagulation) har Sv. Oden
kunnat dela upp svafvelhydrosoler i fraktioner af
olika dispersitetsgrad och har därigenom skapat ett
värdefullt material för undersökning om egenskapernas
beroende af kornstorleken. Oden har också genom
att mäta den hastighet, hvarmed den dispersa fasen
afsätter sig i olikformiga kolloider, kunnat bestämma
den relativa mängden af de olika partikelstorlekarna
inom kol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free