- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1113-1114

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommissionen för de allmänna kartarbetena ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1113

Kommunalborgmästare-Kommunal indelningsändring

1114

i Suppl.) skall fr. o. m. 1924 upptas i alla kommuner
och municipalsamhällei. E. L-dh.

Kommunalborgmästare. Se Borgmästare. Suppl., sp. 747.

Kommunal fondbildning. Sedan 1911 års riksdag i
skrifvelse till K. M:t hemställt om utredning
ang. lämpligheten af att utsträcka rätten för
kommunerna att för vissa, ändamål upplägga
fonder, har, enligt ett 1917 af dåv. chefen för
Finansdepartementet lämnadt uppdrag, af särskildt
tillkallad sakkunnig utarbetats och 1919 aflämnats
betänkande med förslag till lagstiftning ang. kommunal
fondbildning Frågan om lagstiftningsåtgärder i detta
ämne har sedermera hvilat. Tidsförhållandena ha
medfört stark stegring af den kommunala uttaxeringen,
och med anledning af den däraf följande svårigheten
för kommunerna att, jämte tillgodoseende af den
nuv. generationen skattskyldigas behof, fondera medel
för framtida ändamål har spörsmålet om utsträckt
fondbildningsrätt för kommunerna ansetts mindre
aktuellt. Undersökningar ha emellertid gett vid
handen, att ett stort antal kommuner upplagt fonder
för särskilda ändamål. Nu gällande stadganden i
kommunalförfattningarna anses inrymma rätt för kommun
att fondera uttaxerade medel endast i det fall, att
kommunen redan fattat beslut om den anstalt, till
hvars finansiering fondmedlen afses; men beträffande
andra medel än uttaxerade (sålunda t. ex. medel,
influtna vid försäljning af en kommunens fastighet,
inkomst af kommunalindustriella verk, ersättning för
mista brännvinsförsäljningsmedel, s. k. friskillingar,
nöjesskatt, hundskatt) torde ej föreligga lagligt
hinder för kommunen att besluta om dylika medels
afsät-tande till fond eller deras reserverande för
något framtida ändamål. Behof vet af klart normerande
rättsregler på detta område har under de sista åren
från olika håll framhållits. G. F-t.

Kommunalfullmäktige. Se Kommun (äfven i Suppl.).

Kommunalförbund, i kommunal ordning slutna
föreningar för gemensamma uppgifters handhaf-vande
mellan städer, landskommuner, köpingar,
municipalsamhällen, fattigvårdssamhällen,
som utgöras af flera kommuner, skoldistrikt,
mellan landstingskommuner inbördes samt mellan
landstingskommun och stad. Kommunalförbunds ändamål
är handhafvande af kommunal förvaltningsuppgift
(t. ex. inrättande och drifvande af gemensamma
sjuk-eller fattigvårdsinrättningar, skolor,
kommunalin-dustriella verk m. m.). Kommunalförbundet
är att anse som en själfständig kommun med egen
från de anslutna kommunerna skild ekonomi och
förvaltning. Dess organisation bestämmes för
hvarje särskildt fall af en förbundsordning. För
sin verksamhet eger förbundet anskaffa medel genom
uttaxering på de anslutna kommunerna. Dock skall
denna befogenhet alltid vara genom bestämmelse i
förbundsordningen begränsad, så att förbundet måste
i särskild ordning vända sig till kommunerna för
att erhålla bidrag, som öfverstiga den fastställda
gränsen. Enahanda begränsning gäller i fråga om
förbundets lånerätt. Ledningen af kommunalförbundets
angelägenheter skall handhas af en förbundsdirektion,
hvilken har, praktiskt taget, beslutanderätt i allt,
som rör förbundets löpande förvaltning, således äfven
rätt att fastställa förbun-

dets utgifts- och inkomststat. För bildande,
ändring eller upplösning af kommunalförbund fordras
fastställelse af K. M:ts befallningshafvande. Beslut
i hithörande frågor skola föregås af utredning, som
besörjes af K. M:ts befallningshafvande. Därest vid
kommunalförbunds upplösning eller eljest skulle visa
sig, att förbundet saknar tillgång till gäldande af
skuld, äro medlemmarna pliktiga att fylla bristen,
och om de ej fullgöra denna förpliktelse, eger K. M:ts
befallningshafvande förordna om uttaxering. Se lag
om kommunalförbund 13 juni 1919. G. F-t,

Kommunal indelnängsändring. Genom de s. k. kommunala
nybildningslagarna af 13 juni 1919 ha dels stadgats
rättsnormer för ändringar i kommunal och ecklesiastik
indelning ("lagen om ordning och villkor för
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning"),
dels ock öppnats möjligheter till sammanslutning
mellan olika kommuner för tillgodoseende af
gemensamma behof ("lagen om kommunalförbund" ; se
Kommunalförbund. Suppl.). Den förstnämnda lagen
behandlar frågor om kommuns ökning, minskning,
upplösning, nybildning. Med kommun förstås i lagen
landskommun, köping med egen kommunalförvaltning
samt stad. I hufvud-sak komma alltså att falla
under lagen frågor om inkorporeringar med stads-
och landskommuner, ärenden ang. köpinga7* och
städers utbrytningar ur landskommuner samt andra
kommundelningar. Likaså skola frågor om ändring i
rikets indelning i församlingar och skoldistrikt
behandlas i enlighet med lagens bestämmelser.

Som förutsättning för indelningsändring (en köpings
utbrytning, en inkorporering e. d.) uppställes
generellt, att densamma skall vara ur allmän synpunkt
gagnelig, hvilket närmare utföres så, att ändringen
skall medföra fördelar för den kommunala förvaltningen
eller lättnad eller utjämning i kommunala bördor
eller främja den ekonomiska utvecklingen eller
eljest medföra gagn. Utan att sådant ur allmän
synpunkt tillfyllestgörande skäl föreligger, bör
indelningsändring sålunda enligt lagstiftningens
mening ej få vidtagas. Som skäl för tvångs-ändring
kräfves ett större mått af allmänt intresse: ändringen
måste vara påkallad af ett betydande allmänt
behof. För att ge en mera konkret föreställning
om hvad härmed afses meddelar själfva lagtexten
åtskilliga exempel på omständigheter af beskaffenhet
att motivera tvångsändring. Som sådana omständigheter
anges till en början, att oregelbundenhet i rikets
indelning eller annat förhållande vållar hinder eller
olägenhet i allmänna ärendens behandling eller i
tillgodoseende af kommunala behof. Utom hinderliga
rättsliga eller geografiska oregelbundenheter
åsyftas med denna bestämmelse särskildt sådana fall,
då olika delar af en kommun utvecklas i alldeles
olika riktningar med påföljd, att intressegemenskapen
mellan de olika delarna i väsentlig mån af brutits -
alltså den situation, som vanligen plägar vara för
handen, när ett municipalsamhälle eller annan tätt
bebyggd ort börjar finna det omöjligt att få sina
särskilda behof i skälig mån tillgodosedda af socknens
kommunalförvaltning och därför nödgas taga upp frågan
om samhällets ombild-ning till köping eller stad Skäl
för tvångsändring är vidare, att viss kommunal uppgift
af större vikt finnes vara eftersatt, så att af sevärd
olägenhet däraf uppkommit eller kan väntas uppkomma
(vårds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free