- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1127-1128

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konferens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1127

Konferens-Kongo

1128

K. 20 dec. s. å. ånyo till regent och april 1924 efter
republikens proklamering till provisorisk president.
V. S-g.

* Konferens. Benämningen konferens har i det
diplomatiska språkbruket de senaste årtiondena
alltmer undanträngt namnet kongress; sålunda
brukades om den stora församling af befullmäkti-gade
ombud, som utarbetade fredstraktaterna efter
Världskriget, alltid namnet Pariskonferensen.
- Den i hufvudarb. nämnda Svensk-lutherska
präst-konferensen (officiellt Allmänna
svensk-lutherska prästkonferensen) beslöt
1906 ansluta sig till den internationella Allgemeine
evangelisch-lutherische konferenz, hvars 13:e möte
hölls i Uppsala år 1913. Allmänna svensk-lutherska
prästkonferensen fortfor att samlas i regel hvart
tredje år intill 1915, då den sista konferensen af
detta slag hölls.

Konfidentiellt, admin. Se F ö r t r o l i g t. Suppl.

* Konfiguration. Jfr äfven Stereokemi. Konfuciani^m,
Kong-fu-tses (se d. o.) lära. *Konga. 1. Häradet är
nu deladt på Uppvidinge

samt Konga och Kinnevalds fögderi. 31,203
inv. (1923). - 2. Kontraktet omfattar nu 10 pastorat,
i det att Långasjö och Ljuder bilda hvar sitt
pastorat. Hemmesjö och Tegnaby betraktas som en
kyrksocken. 27,875 inv. (1921). - 3. Socknen omfattar
nu 4,172 har. 784 inv. (1923).

Kong Christian IX:s land, Grönlands östkust mellan
isströmmen Ikersuak på 65Va° n. br. och Scoresby
sund på 701/*0- Inlandsisen går öfver stora områden
ut till hafvet, men flerstädes finnas dock isfria
bergspartier, som nå upp till 2,290 m. i Ingolfs
fjeld och 2,385 m. i Mont Kigny. På omkr. 67°
sticker den höga nunatakken Mont Forel (2,760
m.) upp ur inlandsisen. På en ö invid den stora
fjorden Sermilik i s. ligger kolonien Ang-magsalik
(se d. o.), den enda på Grönlands östkust. Norr
därom är kusten mycket svårtillgänglig och blockeras
af drifis, som Grönlandsströmmen medför. Området
blef närmare kändt genom A. E. Nordenskiölds besök
1883, kapten Holms kvinno-båtsexpedition 1884
samt i norr genom Amdrups expedition 1898-1900.
O. Sjn.

*Kongeaa är fr. o. m. 1920 icke längre riksgräns.
P- E-t.

*Kongeloven. Se Knud Fabricius, "K." (1920).

Kongens Lyngby. Se L y n g b y.

Kong Frederik VI :s kyst, Grönlands östkust mellan
Kap Farvel på 598/4° n. br. och Ikersuak på 65V2°,
där Kong Christian IX:s land börjar. Kusten är öde,
och inlandsisen går på stora sträckor ut till hafvet,
som på grund af Grönlands-strömmens isblockad
är mycket otillgängligt. Området undersöktes
1829-30 samt af kapten Holms kvinnobåtsexpedition
1883-85. Vid upptäckten var landet bebodt af 500 ä
600 eskimåer, som dock nu utflyttat till västkusten.
O. Sjn.

Kong Frederik Vllhs land, Grönlands östkust mellan
Peary land n. om Independence- och Danmarksfjordarna
samt Germanialand och Dronning Louises land i s. ö. om
Danmarksfjorden skjuter Kronprins Christians land ut
mot n. ö., bildande Grönlands nordöstligaste udde,
Nordost rundningen. Ur inlandsisen, som med bred front
går ut till hafvet, höja sig norrifrån Amdrups land,
Holms land,

Hovgaards ö, Lamberts land och Duc d’0rléans
land. Utanför kusten ligga några smärre öar, Norske
öer, Pariserön m. fl. Området besöktes 1907 af
Danmarksexpeditionen (under Mylius-Erich-sen,
som där omkom) samt undersöktes närmare af
Alabamaexpeditionen 1909-12 (under E. Mikkel-sen).
O. Sjn.

*Kong-fu-tse. Jfr J. Legge, "Life and teach-ings of
Confucius" (6:e uppl. 1887), P. Caron, "Confucius,
sa vie et sa doctrine" (1903), R. Stiibe, "Confucius"
(1913), och H. Haas, "Konfuzius in worten aus seinem
eigenen mund" (1920).

Kong Haakon Vllrs land [håk-], rättare Haa-kon
VII:s land, Spetsbergen, Norge, kallas nordvästra
halfön af Väst-Spetsbergen från Cross-bay,
i s. v., till Woodbay, i ö., kartlagd af norska
Spetsbergsexpeditionen under ledning af ryttmästar
Gunnar Isachsen 1909-10. Halföns höjd är omkr. 600
m. med enskilda toppar på 1,000 m. M. H.

Kong Haakon Vll:s vidde [håk-] kallas den högt belägna
platån kring Sydpolen, som ligger 3,130 m. ö. h.,
upptäckt 14-17 dec. 1911 af R. Amundsen och hans
4 följeslagare samt uppkallad efter Norges konung.
M. H.

Konginkangas [kå’n-], kommun och församling i Vasa
län, Finland, Viitasaari domsaga och härad; pastorat
under Saarijärvi kontrakt, Tammerfors stift. 284
kvkm. 2,587 inv (1922). O. B-n.

*Kongo. – 3. Belgiska K. har genom Världskriget
fått sitt område ökadt med distrikten Urundi
(Ourundi) och Ruanda (Rouanda), hvilka innehas som
mandat under Nationernas förbund och förut tillhört
Tyska Öst-Afrika, tills. omkr. 54,000 kvkm. med 3
mill. inv., hvaraf 236 hvita (1921). Detta inräknadt
utgör Belgiska K. nu omkr. 2,419,000 kvkm. med
omkr. 11,5 mill. inv., hvaraf i det egentliga
Belgiska K. 10,037 hvita 1923. Annexionen af K. är nu
godkänd af alla makter. Det egentliga K:s gränser äro
sammanlagdt 9,385 km. (mot Egyptiska Sudan 720 km.,
mot Ugandaprotektoratet 440 km., mot Tanganjika 1,100
km., mot Rhodesia 2,110 km., mot Angola 2,170 km.,
mot Atlanten 40 km., mot Kabinda – Portugisiska
K. – 150 km. och mot Franska Ekvatorial-Afrika
2,655 km.). Nordligaste punkten är Gangi, på 5°
20’ n. br., sydligaste Sakania, på 13° 30’ s. br.,
östligaste Dungu, på 31° 30’ ö. lgd fr. Gr., och
västligaste Lunga på 12° 10’ ö. lgd fr. Gr. Högsta
punkten, Margheritaspetsen, på Ruwenzori, når 5,118
m. ö. h. – Belgiens kolonialminister som K:s högste
chef biträdes nu af en generalsekreterare och 4
generaldirektörer, och under generalguvernören i
K. stå 4 viceguvernörer, 1 generalsekreterare,
direktörer för rättsväsen, finanser och
kommunikationer samt 1 truppbefälhafvare. Områdets
nuvarande (sedan 1912) indelning och de hvita
invånarnas fördelning enl. officiella uppgifter för
1921 framgå af öfversikten å sp. 1129.

Af den hvita befolkningen voro 4,744 belgier,
955 engelsmän, 672 portugiser, 354 italienare, 309
greker, 308 amerikaner, 230 holländare, 202 fransmän,
90 schweizare, 70 svenskar, 33 danskar, 22 spanjorer
och 16 norrmän.

Ladoområdet öfverlämnades 1906 till Anglo-egyptiska
Sudan. Hufvudstad för hela K. är sedan 1923
Léopoldville (förut Kinchasa). Hvarje provins förestås
af en guvernör och hvarje distrikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free