- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1133-1134

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konferens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1133

Konkursdomare-Konkursförfarande

1134

2. Sådan utmätningsbar egendom, som gäldenären
under konkursen förvärfvar, dock med afdrag å lön
och arbetsförtjänst af hvad som skäligen åtgår till
underhåll åt gäldenären och hans familj; beloppet af
detta underhåll bestämmes genom öfverenskom-melse
mellan förvaltaren och gäldenären, i sista hand af
konkursdomstolen. 3. Egendom, som gäldenären afhändt
sig, men som återvinnes till boet (se. Å t e r v i
n n i n g i konkurs. SuppL). Å. H.

Konkursdomare, jur., en genom 1921 års
konkurslag skapad judiciell myndighet, som
har att leda konkursförfarandet och besluta
i vissa detsamma och konkursförvaltningen
angående frågor (se Konkursförfarande och
Konkursförvaltning. SuppL). Konkursdomare
är på landet domaren (häradshöfdingen eller
hans vikarie) och i stad den eller de lagfarne
ledamöter i Råd-stufvurätten, som därtill särskildt
utsetts. Konkurs-domare har att föra särskild
dagbok öfver af honom handlagda konkursärenden.
A- H.

Konkursdomstol. Se Konkursförfarande. SuppL

* Konkursförbrytelse. Genom lag af 13 maj 1921 har
den offentliga åtalsrätten vid konkursförbrytelser
hos oss väsentligt utvidgats. Medan tidigare endast
bedrägeri i konkurs hört under allmänt åtal, är
detta numera fallat äfven med oredlighet, hvilket
brott tidigare kunnat åtalas af allmän åklagare
endast efter angifvelse af målsegande. Vårdslöshet i
konkurs, hvilket brott tidigare kunnat åtalas endast
af målseganden själf, kan numera åtalas äfven af
allmän åklagare efter angifvelse af målsegande. I
samband härmed har genom nämnda lag möjligheten för
konkursgäldenär att genom bevis om, att borgenärerna
blifvit till fullo förnöjda, befria sig från allt
ansvar inskränkts till fall af vårdslöshet. Jfr
Bedrägeri i konkurs. SuppL, Oredlighet mot borgenärer
och Vårdslöshet i konkur s. N. S-g.

Konkursförfarande, jur., det processuella förfarande,
hvarigenom gäldenär försättes i konkurs, hvarefter
hans tillgångar realiseras och fördelas mellan
borgenärer, hvilkas fordringar godkänts till
betalning, eller konkursen på annat sätt bringas
till slut. Konkursförfarandet är till sin karaktär
ett exekutivt förfarande, som eger rum vid
domstol, konkursdomstolen, samt under ledning
och kontroll af dess organ, konkursdomaren
(se d. o. SuppL) och rättens ombudsman (se
d. o.). Egendomligt för konkurs-förfarandet är
emellertid, att verkställighetsåtgärderna till
väsentlig del utföras icke af myndighet, utan af
ena parten, de betalning sökande borgenärerna,
genom dess förvaltande och kontrollerande organ
(se Konkursförvaltning. SuppL). Konkursdomstolen
har att pröfva rättsfrågor, som hänskjutas till
dess afgörande, konkursdomaren handhar ledningen
af förfarandet jämte rättens ombudsman; den
senare har jämväl att utöfva omedelbar kontroll
på förvaltningen. Konkursförfarandet börjar genom
ingifvande af ansökan om gälde-närs försättande i
konkurs. Denna ansökan, som skall vara skriftlig,
ställes och inges till konkursdomaren i den ort,
där gäldenären är mantals-skrifven. Ansökan kan göras
af gäldenär själf, som finner sig vara på obestånd,
och föranleder då gäldenärens omedelbara försättande
i konkurs. Gö-

res ansökan af borgenär, delges denna ansökan
med gäldenären, som har att förklara sig öfver
densamma. Medger han ansökan, försättes han genast
i konkurs. I annat fall hänskjutes saken till
konkursdomstolen, som har att afgöra, huruvida
konkur s g r u n d (se d. o. SuppL) är för handen,
så att gäldenären skall tvångsvis försättas i
konkurs. Beslut om egendomsaftrade (konkursbeslut,
konkursdekret) meddelas således i vissa fall af
konkursdomaren, i andra af konkursdomstolen. - Har
gäldenär försatts i konkurs, skall konkursdomaren
genast utfärda kungörelse därom samt med särskilda
kallelsebref underrätta kända in- och utländska
borgenärer om kungörelsens innehåll. Detta skall
uppta bl. a. meddelande om, när och hvar första
borgenärssammanträdet skall hållas, samt den tid, inom
hvilken borgenärerna böra hos konkursdomaren bevaka
sina fordringar. Första borgenärssammanträdet hålles
minst 3 och högst 5 veckor efter konkursbeslutets
dag under ordförandeskap af konkursdomaren. På
detta sammanträde utse borgenärerna den egentlige
konkursförvaltaren och, om så begäres, äfven
granskningsmän (se härom Konkursförvaltning. SuppL). Å
ifrågavarande sammanträde skall dessutom i regel
bouppteckningen af gäldenären beedigas.

Borgenär, som vill i konkursen erhålla betalning
för fordran, skall bevaka denna genom att
skriftligen anmäla densamma hos konkursdomaren inom
i konkurskungörelsen utsatt tid, minst 4 och högst
10 veckor från konkursbeslutets dag. Bevakning är
den enda form, hvari fordran på gäldenären kan göras
gällande i konkurs; endast panthafvare och den, som
vill använda sin fordran för att därmed kvitta skuld
till gäldenären, kunna i viss utsträckning erhålla
likvid utan bevakning. Sedan bevakningstiden utgått,
bestämmer konkursdomaren viss tid, inom hvilken
anmärkningar mot de bevakade fordringarna kunna
skriftligen framställas hos domaren. Fordringar,
som lämnas utan anmärkning, äro godkända till
betalning. Framställda anmärkningar behandlas
först å borgenärssammanträde inför rättens
ombudsman (förlikningssammanträde). Träffas
icke på sådant sammanträde uppgörelse om anmärkt
fordrans betalningsrätt, hänskjutes frågan till
konkursdomstolens pröfning. Bevakas fordran efter
den ord. bevakningstidens utgång (efterbevakning),
behandlas denna bevakning på liknande sätt, som nu
sagts. Efterbevakanden får emellertid själf stå
de särskilda kostnader, som förorsakas häraf. -
Konkursförfarandet a f s l u t a s normalt genom
slututdelning, hvarigenom de konkursboets medel, som
icke genom tidigare utdelningar kommit borgenärerna
till godo, fördelas mellan dem. Förfarandet kan
afslutas äfven genom förlikning mellan gäldenären och
samtliga borgenärerna samt genom ackord (se d. o.),
äfvensom därigenom, att högre rätt upphäfver beslutet
om gäldenärens försättande i konkurs. Ytterligare sätt
för afslutande af konkursförfarande är afskrifning
af konkursen, då ingen borgenär bevakat fordran
samt då tillgångar saknas for konkurskostnadernas
bestridande. I sistnämnda fall, då s. k. fattigkonkurs
är för handen, tillämpas ett förenkladt förfarande. En
af konkursdomaren förordnad god

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free