- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1135-1136

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konferens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1135

Konkursförvaltning-Konkurslagstiftning

1136

man omhändertar boet och ombesörjer
bouppteckning. Utvisar ej denna, att
medel för konkurskostnadernas bestridande
finnas, kallas gäldenären att genast beediga
bouppteckningen. Konkursen af-skrifves därefter, om
ej tillräckliga tillgångar komma i dagen. Borgenär,
som vill låta konkurs-förfarandet fortgå, kan
dock ernå detta genom att ställa säkerhet för
kostnaderna eller förskjuta erforderliga medel.
Å. H. Konkursförvaltning, jur., utredning af
konkursbo, realisation af till boet hörande
egendom samt influtna medels fördelning mellan
betalningsberätti-gade borgenärer. Enligt 1921
års konkurslag om-händerhas förvaltningen af
borgenärernas organ, förvaltaren (se Förvaltare
i konkurs. Suppl.), under kontroll dels af den
af konkursdomaren utsedd0. rätt3ns ombudsman (so
d. o. Suppl.), dels äfven eventuellt af borgenärernas
egna kontrollanter, granskningsmännen. Sådana väljas
på första borgenärssammanträdet till det antal, som
bestämmes af konkursdomaren, dock minst 2, förså-vidt
någon borgenär på sammanträdet framställer yrkande,
att granskningsmän skola utses. Dessa funktionärer
ha uteslutande kontrollerande befogenhet, men ta ej
omedelbart del i förvaltningen. Konkursförvaltningen
har hufvudsakligen karaktär af boutredning,
realisation af boets egendom samt influtna medels
fördelning; under vissa förhållanden kan emellertid
af gäldenären bedrifven rörelse fortsättas någon
tid framåt. Förvaltningen fördelas af lagen
på två perioder, tiden före och tiden efter
första borgenärssammanträdet. Under den förra
förvaltningsperioden skall boet utredas, bouppteckning
göras eller, om sådan redan förrättats af gäldenären,
kontrolleras och godkännas, åtgärder företas för
indrifning af fordringar m. m. Däremot får under
denna tid endast undantagsvis försäljning ske af
till konkursboet hörande egendom. Förvaltningens
senare skede är tidei för egendomens realisation
och de influtna medlens fördelning mellan
borgenärer, hvilkas fordringar godkänts till
betalning. Realisation skall nu ske snabbast
möjligt. Fast egendom säljes i regel på exekutiv
auktion, lös egendom vanligen på annan offentlig
auktion (konkursauktion). Försäljning under hand
får ske endast under särskilda förhållanden. Sedan
tiden för framställande af anmärkningar mot bevakade
fordringar gått till ända, verkställes utdelning i
den mån, som medel finnas att tillgå. Förvaltaren
har nu att i samråd med rättens ombudsman uppgöra
utdelningsförslag, hvilket skall hållas borgenärerna
tillgängligt under viss tid för granskning. Den,
som är missnöjd med utdelningsförslag, kan klandra
detsamma hos konkursdomaren; klandertalan utföres
sedan vid konkursdomstolen. Utdelning kan ske
i flera omgångar. Med den sista utdelningen,
slututdelningen, är konkursen af slutad och därmed
också konkursförvaltningen. Samtidigt med framläggande
af slututdelningsförslag eller dessförinnan, då
han lämnar förvaltningen, skall förvaltare afge
redovisning för sin förvaltning. Kostnaderna för
förvaltningen gäldas af konkursboets medel. Bland
de viktigaste konkurskostnaderna märkas arfvoden
åt förvaltare och rättens ombudsman. Arfvodes
belopp bestämmes af konkursdomstolen efter ansökan
af arfvodes-berättigad. Granskningsman har ej
rätt att för sitt sysslande uppbära arfvode.
Å. H.

Konkursgrund, jur., i lag bestämd förutsättning för,
att gäldenär skall kunna försättas i konkurs. Allmän
konkursgrund är enligt 1921 års konkurslag gäldenärs
obestånd (insolvens), som yttrar sig däri, att
han icke förmår fullgöra sina förbindelser, i den
mån dessa förfalla till betalning. Söker gäldenär
sig själf i konkurs eller medger han borgenärs
konkursansökan, försättes han i konkurs utan pröfning
af, huruvida konkursgrund är för handen. I andra fall
ha*- sökande borgenär att styrka, antingen att sådan
omständighet inträffat, på grund hvaraf gäldenären
måste antas vara på obestånd, eller att någon speciell
konkursgrund föreligger. Sålunda kan borgenär, som har
viss förmånsrätt, få gäldenären försatt i konkurs,
om egendom, hvari förmånsrätten gäller, utmätts för
annans fordran eller försålts af gäldenären genom
s. k. lösöreköp (se d. o.). Köpman försättes i
konkurs, om han sedan mer än l vecka inställt sina
betalningar eller under l vecka efter uppmaning i
särskild form underlåtit betala klar och förfallen
gäld. Å. H.

Konkursgäldenär, jur., person, som befinner sig
i konkurstillstånd. Såväl fysisk som juridisk
person kan vara konkursgäldenär. Makar, som lefva i
förmögenhetsgemenskap enligt äldre giftermåls-balk,
kunna blott gemensamt försättas i konkurs. Eljest
äro makar konkursrättsligt fullt själfständiga
rättssubjekt. Konkursgäldenärs rättsliga ställning
är enligt 1921 års konkurslag i hufvudsak densamma
som enligt äldre rätt. Han har skyldighet att
till konkursförvaltaren öfverlämna sin egendom och
under edsplikt uppge densamma för bouppteckning,
beediga bouppteckningen och lämna erforderliga
upplysningar om boets tillstånd. Yidare är hans
rätt att aflägsna sig från den ort, där han är
bosatt, begränsad. Däremot har gäldenären rätt
att af konkursboets medel njuta nödigt underhåll,
efter rättens ombudsmans eller konkursdomstolens
bestämmande, för sig och sin familj under två
månader, därest ej gäldenären eller hans make kunna
annor-ledes försörja familjen. Ehuru gäldenären
genom konkursbeslutet mister rätten att förfoga
öfver den egendom, som hör till konkursboet, är han
likväl att betrakta som fullt myndig, forsa vidt han
eljest ej är omyndig eller omyndigförklarad. Han kan
således med laga verkan förvärfva rättigheter och
ikläda sig förpliktelser samt kära och svara inför
domstol. Konkursboet blir dock helt naturligt ej
bundet af hvad gäldenären sålunda gör och låter. -
Konkursgäldenärs offentligrättsliga ställning
har under senare tid förbättrats i så måtto, att
han i allmänhet endast under den tid konkursen
varar är utesluten från utöfvande af medborgerliga
rättigheter. Den, som befinner sig i konkurstillstånd,
kan ej utöfva riksdagsmannabefatt-ning och är
ej valbar till elektor för val till riksdagens
Första kammare, till kommunalfullmäktig, led. i
kommunalnämnd, stadsfullmäktig, landstingsman,
nämndeman eller ledamot i kyrkoråd eller skolråd. Han
har ej heller politisk eller kommunal rösträtt. Men
i och med konkursens af slutande kommer han åter i
besittning af sina medborgerliga rättigheter; han
behöfver ej, som förr ofta fordrades, visa, att han
"är från borgenärers kraf fri". Å.H.

* Konkurslagstiftning. Genom konkurslagen af 13 maj
1921 har den svenska konkursrätten undergått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free