- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1137-1138

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkursmassa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1137

Konkursmassa-Konsertföreningen

1138

betydande förändringar. En 1907 tillsatt kommitté
(ordf. och ledande kraft E. Kallenberg) afgaf 1911
bet. med förslag till konkurslag. Kommittén ville
med afskaffande af institutet "rättens ombudsman"
öfver-lämna utseendet af förvaltningsorganet
(förvaltare) åt domstolsmyndighet ("konkursdomaren"),
medan borgenärerna skulle välja kontrollorgan ("god
man"). Förslaget, som afsåg anordnande af en bättre
konkursförvaltning till borgenärernas fromma, stötte
emellertid på motstånd. Två 1916 af justitieministern
tillkallade sakkunniga afgåfvo 1919 ett revideradt
förslag, hvari det äldre förvaltningssystemet från
1862 års konkurslag bibehölls, men detta förslag
underkändes af 1920 års riksdag. Ett kompromissförslag
(utarb. af Kallenberg, hof rättsrådet S. Lawski
m. fl.) ligger till grund för den 1921 antagna
konkurslagen. Denna är i betydande mån påverkad af
modern tysk lagstiftning, men ansluter sig dock
ganska väl till äldre svensk rätt. Den omstridda
frågan om konkursförvaltningens anordnande har. f
att en lösning, som utgör en kompromiss mellan äldre
rätts ståndpunkt och 1911 års kommittéförslags. Till
den nya konkurslagen har skrif-vits en kommentar af
Lawski (1922). Å. H.

* Konkursmassa. Se äfven Konkursbo. Suppl.

*Konkursutredning. Se äfven Konkursförvaltning. Suppl.

Konnerudkollen, en 425 m. hög skogsås, s. v. om
Drammen, Norge. På dess södra sida ligger ett mycket
besökt högfjällshotell. Bly- och zinkfyn-digheter.
K. G. G.

Ko’nnevesi, kommun och församling i Kuopio
län, Finland, Rautalampi domsaga och härad;
pastorat under Kuopio kontrakt, Uleåborgs
stift. K. af skildes 1921 från Rautalampi. 471
kvkm. 4,882 inv. (1922), finsktalande.
O. B-n.

Ko’nnunsuo, en omkr. 4,000 har stor, till öfvervägande
del staten tillhörig mosse i Viborgs län, Finland,
nära Saima kanal, med goda förutsättningar för
uppodling. Där anlägges f. n. (1924) ett stort
centralfängelse, hvars interner skola sysselsättas
med mossens uttorkning och uppodling. O. B-n.

Konopczyhski [kånåptjyski], Wladislaw, polsk
historiker, f. 26 nov. 1880 i Warschau, filos,
doktor i Lemberg 1908, blef 1911 docent, 1917
e. o. och 1921 ord. professor i historia, allt
i Krakau. Han har företagit forskningar i ett
20-tal europeiska arkiv (bl. a. i Stockholm,
Uppsala och Lund), deltog i polska delegationen vid
fredsunderhandlingarna i Paris 1919 och är från 1922
riksdagsman (nationaldemokratiska partiet). K. har
författat bl. a. Polska w dolie wojny Siedmioletniej
(2 bd, 1909-11). Historiska studier (1911), Geneza i
ustanowienie Rady nieustajacej (1917), Liberum veto
(1918), Od Sobieskiego do Kosciuszki (1921), Dzieje
parlamentaryzma angielskiego (1923), Polska a Szwecja
1660-1795 (1924) och Lars von Engeströrns mission
i Polen 1787-1791. Ett bidrag till historien om
Gustav III:s polska planer (i "Hist. tidskr.", d. 44,
1924). I sammelverket "Historya polityczna polski",
utg. af Vet. akad. i Krakau, har K. publicerat
framställningen af tidsskedet 1648-1775. Han har
redigerat Polska riksdagsdiarier 1746, 1748 m. m.
J- Th. W.

*Konopischt. På ärkehertig Frans Ferdinands slott
K. möttes i juni 1914 kejsar Vilhelm II och Frans
Ferdinand. Under Världskriget spreds ge-

nom ententepropagandan den grundlösa uppgiften,
att vid detta tillfälle planer och aftal för kriget
skulle ha uppgjorts.

*Konotop tillhör nu Ukraina.

’Konow. - 5. Wollert K. ("Konow SB.") dog 15 mars
1924 på sin gård Stend i Fana. Den af K. sedan
febr. 1910 ledda regeringen var ej mycket stark
och lyckades ej genomföra någon synnerligen
utpräglad politik. Och då K. 1912 öppet uttalat
sin anslutning till "landsmaalet", väckte detta
missnöje hos såväl högern som hans eget parti, och
han lämnade i febr. 1912 plats för en högerregering
under Bratlie. Till stortingsperiodens slut s. å. var
han stortingspresident.

6. Wollert K. ("Konow H.") tillhörde en tid
framåt vänsterns radikala flygel, men blef, med
tilltagande konservatism, alltmer isolerad
där, trädde 1913 i opposition mot G. Knudsen, valdes
1918 af landmandsforbundet och representerar i
stortinget 1922-24 högern och frisinnade vänstern.

7. Sten K. kallades till professor i indisk
kultur och historia 1914 vid kolonialinstitutet i
Hamburg och 1918 vid universitetet där. Sedan 1919
innehar han en personlig e. o. professur i Indiens
språk och historia i Kristiania. K. har grundlagt
universitetets indiska institut och (1921) Norsk
orientalisk selskab. Han har vidare utgett
bl. a. orken og oase (1912), Bashgali dictionary
(Calcutta, 1913), flera arbeten om Indiens politik
och historia samt Das indische drama (i "Grundriss
der indo-arischen philologie", II, 2, 1920).

Konrad Berthold, pseudonym. Se C os ack,
K. A. K. Suppl.

Konseilspraesident var i Danmark 1855-1918 titel för
ministärens chef. Numera bär denne enligt. Grundloven
af 1915 liksom i Sverige, Norge och Finland titeln
statsminister. P- E-t.

* Konsertföreningen i Stockholm. Sedan föreningen
1910 inställt sin orkestrala konsertverksamhet
och 1911 äfven kammarmusikkonserterna, beslöts i
dec. 1913, på initiativ af advokaten E. Lidforss
och violinisten Sv. Kjellström, att återupplifva
den förstnämnda verksamheten, sedan man då fått
tillgång till en någorlunda lämplig lokal i det från
gasklocka till konserthall förvandlade Auditorium
vid Norra bantorget. (Kammarmusiken omhändertogs
1911 af den nybildade Kammarmusikföreningen,
se d. o. Suppl.) Konsertföreningen lade an på
att upprätta och underhålla en fast orkester i
hufvudstaden. Verksamheten drefs försöksvis under
half säsongen jan.-april 1914, sedan enskild person
(fru Maria Ekman) ställt 30,000 kr. till föreningens
förfogande. Man gaf hvarje vecka en stor aftonkonsert
och en populär söndagsmatiné, och denna anordning
har föreningen alltsedan som regel bibehållit. Som
dirigenter under den nämnda vårsäsongen voro anställda
de utländske kapellmästarna H. Seeber van der Floe
och Erich Ochs>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free