- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1139-1140

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkursmassa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1139

Konserthus

1140

hvarjämte enstaka konserter anfördes af svenskar
(A. Hallen, V. Peterson-Berger, K. Atterberg,
Hj. Meissner, N. Grevillius). Som dirigenter fungerade
E. Ochs och N. Grevillius höstsäsongen 1914,
under vårsäsongen 1915 G. Schneevoigt (se denne)
och ett flertal andra utlänningar. Schneevoigt
blef hösten 1915 ord. l:e dirigent, kvarstod
till maj 1924 och skapade efter hand med stark
energi en förstklassig orkester. Vid hans sida
verkade N. Grevillius som 2:e kapellmästare
till 1920. För musikåret 1924- 25 har vidtagits
ett provisorium med flera hvarandra aflösande
dirigenter. Föreningen har 1914- 24 gett årligen
65-75 konserter (inberäknadt sön-dagsmatinéerna),
hvaraf till 1919 åtskilliga i Uppsala. Utom
fribiljetter till musikkonservatoriets elever ha
halfva biljettpris förbehållits åt i Stockholm
studerande ungdom, garnisonens underofficerare och
manskap samt arbetarorganisationernas medlemmar
m. fl. sammanslutningar, detta som villkor för det
anslag, som Stockholms stad f. g. 1914 beviljade
föreningen (15,000 kr., småningom höjdt till 75,000
kr.). Dessutom har åt densamma af K. M:t tillerkänts
lotterimedel (sammanlagdt 700,000 kr.) och af
"Konsertföreningens intressenter" skänkts 60,000
kr. till en fond (1920). Genom testamente af pianisten
fru Hilma Svedbom ha till föreningen öfverlämnats
omkr. 300,000 kr. att användas till uppförande af
ett konserthus. Oaktadt

De rikt omväxlande programmen ha bl. a. bjudit på
stora serier af Beethovens och Brahms’ symfonier och
konserter; bland flitigt omhuldade mästare märkas
äfven Tjajkovskij och Sibelius. Särskilda konserter
för skolungdom ha anordnats, och föreningens
verksamhet kan sägas ha fostrat hufvud-stadens
allmänhet till ökad insikt i och kärlek till den
högre musiken. Ljusnande framtidsutsikter för detta
kulturarbete yppa sig genom det under byggnad varande
nya konserthus (se d. o. Suppl.), som beräknas kunna
öppna sina portar 1925 och som för sin tillkomst har
att i väsentlig mån tacka Konsertföreningens styrelse
och hela verksamhet.

Utom den å sp. 803 omnämnda Koncertforeningen
i Köpenhamn (1874-93) märkes där äfven Dansk
koncertforening, som stiftades 8 juni 1901 af
det året förut bildade Dansk komponistsamfund
och har till ändamål att bringa till utförande
endast danska tonverk, äldre och nyare. De sex
första åren dirigerade tonsättarna själfva sina
resp. verk; dock anfördes körverken mest af
G. Helsted (ordf.) och V. Eosenberg. Sedan ha
V. Bendix, G. Höe-berg, L. Glass och P. Gram
efterträdt hvarandra som anförare. Föreningen
har plägat ge 3 konserter årligen, hvaraf
2 med kör och orkester, l med kammarmusik.
E. F-t.

Konserthus, byggnad, som är särskildt afsedd till
lokal för konserter, äfven sådana med större upp-

Fig. 1. Det under byggnad varande konserthuset
i Stockholm: hufvudfasaden åt Hötorget och
sidofasaden åt

Kungsgatan. (Arkitekt: I. Tengbom.)

konserterna varit mycket välbesökta, har ekonomien
dock vållat brydsamheter och äfven slitningar;
exempelvis hade orkesterns årsaflöningar stigit
från 75,000 kr. till 261,000 (1921). En för
konsertverksamheten särskildt bildad symfonikör
skaffade föreningen sig 1917. En hel rad förnämliga
gästdirigenter (bl. a. Nikisch, R. Strauss,
Weingartner, Fiedler, Furtwängler, v. Hausegger,
Pfitzner, Sibelius) har föreningen introducerat,
likaså en mängd instrumentala och sångliga artister
af rang.

bad af orkester och kör. Utom värdig stil och
bekväma utrymmen måste vid sådana byggnadsföretag
mycken omsorg egnas åt tillfredsställande akustik
(se d. o.). I flera af utlandets större musik-städer
äro konserthus uppförda, t. ex. i Leipzig (se d. o.,
fig. 4: Konzerthaus), Hamburg (Musikhalle), Mimenen
(Tonhalle 1. Kaim-saal), Wien (se d. o., fig. 24 å
pl. IV: Musikvereinsgebäude; i samma stad finns äfven
ett Konzerthaus), Paris (se d. o., fig. 21 å pl. IV:
Trocadéropalatset, konsert- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free